Gal. 3: 8. Trodde Gud, och det wardt räknadt honom till rättfärdighet, 1 Mos. 15: 6. Neh. 9: 7. Rom. 4: 17. Gal. 3: 6. Ebr. 11: 8. Jac. 2: 23. Hans barn och säd äro de som tro på Christum och göra Abrahams gerningar, Matth. 3: 9. Joh. 8: 33. Rom. 4: 9; cap. 9: 7. Gal. 3: 7; cap. 4: 22.
Om Abraham och hans säd, Jos. 24: 3. Neh. 9: 7, 8. Es. 41: 8; cap. 51: 2. Hes. 33: 24. Matth. 8: 11. Ap.G. 7: 2, 16. Ebr. 11: 17.
Abrona, öfwergång; är det 30:de lägerstället, som Israels barn hade i öknen, 4 Mos. 33: 34.
Absalom, fridens fader; Davids son, 2 Sam. 3: 3. War mycket dägelig, cap. 14: 25. Slår sin broder Amnon ihjäl, cap. 13: 29. Flyr till sin morfader Thalmai, konungen i Gesur, v. 37. Kallas tillbaka igen genom den wisa qwinnans ord af Thekoa, som Joab utsände till David; men han fick icke i lång tid se sin faders ansigte, cap. 14: 4. Han står efter sin faders rike, cap. 15: 6. Ligger när sin faders hustrur, cap. 16: 22. Efter som det war tillförene genom Nathan propheteradt, cap. 12: 11. Han blifwer hängande i en ek, och med tre spetsar af Joab igenomstucken, cap. 18: 9, 14. Warder begråten af konung David, cap. 18: 33. Men Joab tröstar konung David dristeligen, cap. 19: 5, 6.
Acad, Nimrods stad i Sinear land, 1 Mos. 10: 10.
Acco; en stad i Assers slägte, Dom. 1: 31.
Achab och Zedechia, de falske propheter, uppbrännas, Jer. 29: 22.
Achab, en ogudaktig konung i Israel, regerar uti 22 år, 1 Kon. 16: 29, 30. Hans hustru Isebel förförer honom till afguderi, cap. 16: 31. Warder straffad af propheten Elia, cap. 18: 18. Öfwerwinner de Syrer, cap. 20: 20, 29. Och gör förbund med Benhadad, konungen i Syrien, cap. 20: 34. Handlar tyrranniskt med Naboth, cap. 21. Är wred på propheten Micha, att han spår honom ondt, cap. 22: 8. 2 Chrön. 18: 7. Blifwer ihjälskjuten, och hundarna slicka hans blod, 1 Kon. 22: 38.
Achabs 70 söner blifwa dräpte, 2 Kon. 10: 7, 11. Efter propheten Elias ord, 1 Kon. 21: 21. 2 Kon. 9: 8.
Achaia, ett landskap i Grekland, Ap.G. 18: 12, 27; cap. 19: 21. Rom. 15: 26. 1 Cor. 16: 15. 2 Cor. 1: 1; cap. 9: 2; cap. 11: 10. 1 Thess. 1: 7.
Achaicus; Paulus fröjdar sig öfwer hans ankomst, 1 Cor. 16: 17.
Achan, den ock Achar kallas, 1 Chrön. 2: 7. Warder stenad för ett tjufweri han gjorde på det som war till spillo gifwet, Jos. 7.
Achas, Matth. 1: 9. Se Ahas.
Achbor; Baal Hanans fader, 1 Mos. 36: 38.
Achbor, Michajas son, går efter konung Josie befallning till prophetissan Hulda, 2 Kon. 22: 12.
Acher, 1 Chrön. 7: 12.
Achim, Matth. 1: 14.
Achis, konungen i Gath, 1 Sam. 21: 11, 12. Gifwer David den staden Ziklag, 1 Sam. 27: 6.
Achitophel, affallen broder, dåraktig; konung Davids yppersta rådgifware, affaller till Absalom, 2 Sam. 15: 12. Hans onda råd göres till intet, cap. 17: 1, [et]c. Hänger sig sjelf, v. 23.
Achor, bedröfwelse, förskräckelse; warder [så] kalladt, derföre att Achan blef der stenad, Jos. 7: 24; cap. 15: 7. Gud förutsäger, att det skall warda ett fäläger, Es. 65: 10. Om Achors dal talas, Os. 2: 15.
Achsa, Calebs dotter gifwes Athniel till hustru, Jos. 15: 17. Dom. 1: 12. 1 Chrön. 2: 49.
Achsaph, en stad i Assers slägte, Jos. 19: 25. Dess konung warder slagen af Josua, cap. 11: 1; cap. 12: 20.
Achsib, lögn; en stad i Juda, Jos. 15: 44; cap. 19: 29.
Ada, Lemechs hustru, 1 Mos. 4: 19. En annan med det namnet, Elons dotter, och Esaus hustru, 1 Mos. 36: 2. Hon födde Eliphas, v. 4.
AdAda; en stad i Juda, Jos. 15: 22.
Adaja, Ethans son, 1 Chrön. 6: 41.
Adaja, Bani son, Esra 10: 29. Jerohams son, 1 Chrön. 9: 12. Jedide fader, Josie morfader, 2 Kon. 22: 1.
Adalja, en af Hamans söner, Esth. 9: 8.
Adam, röd jord; första menniskan, Luc. 3: 38. Blifwer skapad, 1 Mos. 2: 7. Och insatt i paradiset, cap. 2: 15. Förbjuden att äta af wisdomens träd. cap. 2: 17. Faller i synd och blifwer utdrifwen från paradiset, cap. 3: 6, 23. Os. 6: 7. Hans barn, 1 Mos. 4: 1, 2, 25. Blifwer död, 930 år gammal, cap. 5: 5.
Om det elände, som Adams fall har fört öfwer menniskornas slägte, talas, Rom. 5: 19. 1 Cor. 15: 21. 1 Tim. 2: 14.
War en förebild till den tillkommande Adam, Rom. 5: 14.
Den förste och den andre, 1 Cor. 15: 45.
Adama, blodröd; en stad, förstörd med Sodom och Gomorra, 1 Mos. 10: 19; cap. 14: 2. 5 Mos. 29: 23. Os. 11: 8. En annan stad i Naphthali, Jos. 19: 36.
Adami Nekeb; en stad, Jos. 19: 33.
Adar eller Addar, herrlig; en ort i Canaans lands gränser, 4 Mos. 34: 4. Jos. 15: 3.
Den tolfte månaden, Esth. 3: 7; cap. 9: 17. Se om månaderna.
Äfwen Belas son af Benjamin, 1 Chrön. 8: 3. Se Hadar.
Abdeel, Gud beröfwar; Ismaels son, 1 Mos. 25: 13. 1 Chrön. 1: 29.
Addan och Addon, Esra 2: 59. Neh. 7: 61.
Addi; Melchi fader, Luc. 3: 28.
Ader; en Benjaminit, 1 Chrön. 9: 15.
Adiel; en Simeonit, 1 Chrön. 4: 36. En prest, cap. 9: 12. En öfwerste öfwer konung Davids egor, cap. 27: 25.
Adin; en man, Esra 2: 15; cap. 8: 6. Neh. 7: 20.
Adina, en man, 1 Chrön. 11: 42.
Adithaim, en stad, Jos. 15: 36.
Adlai; en man, 1 Chrön. 27: 29.
Admatha; en furste, Esth. 1: 14.
Adna; en öfwerste, 2 Chrön. 17: 14.
Adonia; Davids son af Haggaith, 2 Sam. 3: 4. 1 Chrön. 3: 2. Står efter sin fader Davids rike, 1 Kon. 1: 5. Då han begär Abisag till hustru, blifwer han ihjälslagen efter Salomos befallning, 1 Kon. 2: 23, 25.
AdoniBesek, herre i Besek; de Cananiters konung, fångas; tummarna af hans händer och fötter blifwa honom afhuggna, såsom han tillförene med 70 konungar gjort hafwer, Dom. 1: 6, 7.
_884.jpg&oldid=344348){kind=link}