Ej lumpen lystnad efter rov och skatt,
ej oblyg åtrå efter guld och slavar
dig rastlös drev igenom dag och natt
mot dolda faror och mot öppna gravar.
Du sökte det som vida högre är
och dyrare än gyllene klenoder —
en underkälla på ett sällsamt skär
bland solnedgångens falska purpurfloder.
Den trolska källa, vilkens klara våg
en evig ungdom skänker jordens söner,
var målet för ditt oavbrutna tåg,
din levnads färder, lidanden och böner.
En namnlös ö, som ingen kartograf
har känt, du sökte genom år och öden.
Lakoniskt ristades din epitaf:
han sökte ungdomen och fann blott döden.
Ja, aldrig nådde du din längtans ö,
och ingen annan ankrat vid dess stränder.
Du vilsne seglare på drömmens sjö,
låt mig ock räkna mig bland dina fränder!
Som du jag söker ungdomskällans land,
när blodet svalnar och min ungdom sviker.
Beständigt driver mig en hopplös brand
mot kust som endast längre från mig viker.
