Sida:Gripenberg Efter striden.pdf/43

Den här sidan har korrekturlästs

Ett sällsamt drama av kval och skräck
och bittra tårar som strömma,
en kamp mot gastar, en gravlik fest,
en syn som ingen kan glömma.
Ett skådespel med mycken synd
och än mera dårskap bland dårar,
ett vimmel av tallösa dockor i dans,
med dårars löjen och tårar.

Då slockna plötsligt alla ljus,
då slutas den spöklika balen
och blodröd krälar en väldig mask
allena i mörkret i salen.
Och änglarna ropa på rad och parterr
den mening som dramat äger:
en bild av människans arma liv
och dödens och maskens seger.


Det tysta rummet.

Tyst är ditt rum
och tomt, min döde vän!
På väggen hänger hagelbössan stum.
Allt är som förr
och höstsol silar stilla in.
Du själv är borta —
vänder aldrig åter.