dyrkan står i närmaste förening med Larernas, har fått plats i sagan derigenom, att en hennes prestinna är tvillingarnes moder.
Man gör nu helt visst följande fråga: förutsatt, att de sägner, som äro gängse om Roms grundläggning, måste anses såsom uttryck för religiösa föreställningar och knyta sig till heliga bruk, hvad kan man då veta om stadens ursprung? Svaret härpå är icke lätt funnet. Så mycket torde man kunna fasthålla, att Roms ursprung bör sökas på den Palatinska höjden, dit traditionen förlagt de äldsta händelserna och vid hvilken de religiösa föreställningarna äro fastade, samt att staden grundlades af medborgare i Latium genom en förening af flere ätter till ett samhälle, hvilket småningom tillväxte och fick allt större betydelse. Om stridigheter inom Latium, som föranledt en utvandring från Alba, såsom man påstått, eller andra orsaker förmått de ifrågavarande ätterna att söka sig ett hem vid gränsen af Latium och Etrurien, är icke möjligt att afgöra, Man har i senare tider börjat omfatta den åsigten, att den ställning, Rom snart erhöll, har sin grund deri, att det blef en handelstad och på samma gång en gränsfästning för Latium. Att det måste hafva varit af vigt för Latium att beherska den farled, som Tiberfloden erbjöd, helst som här var gränsen mot Etrurien, till hvars folk Latinerna stodo i fiendtligt förhållande, är otvifvelaktigt, men härmed är dock icke afgjordt, att Rom gjort till sin uppgift att förmedla handelsförbindelserna emellan Latium och främmande folk inom eller utom Italien. Snarare torde man kunna betona Roms politiska och militäriska betydelse, gent emot Etrurien, mot hvilket det i och genom sitt läge kunde blifva och i verkligheten blef en förmur för Latium. Att samma läge gynnade samfärdseln, må dock ej förnekas. Men huru härmed än må hafva varit, så får man strängt fasthålla dervid, att jordbruket var det romerska folkets hufvudnäring, ehuru visserligen stadslifvet tidigt tog fart i Rom och bidrog att främja statens politiska utveckling samt att gifva fasthet och stadga åt samhället i dess helhet.
3. Rom under konungadömets förra tidskifte.
När Romulus och Remus skulle utföra sin plan att vid Tiberfloden anlägga en stad, uppkom emellan dem tvist om plats och namn för staden samt om väldet i densamma. Tvisten afgjordes derigenom att man medelst fogelskådning utforskade gudarnes vilja, som gaf utslaget till Romuli förmån och bestämde den Palatinska höjden till plats
