Menephthes I var föröfrigt en svag konung och under honom och hans efterträdare af 19:de dynastien försvagades Egyptens makt mer och mer, så att det en gång så mäktiga riket till slut föll i händerna på en syrisk usurpator, vid namn Areos.
Men under den 20:de dynastien (1022—887 f. Kr.), som också kallas Ramessidernas dynasti, emedan alla dess konungar buro namnet Ramses, reste Egypten sig åter för en kort tid ur sin vanmakt.
|
| 6. Egyptisk konung på sin stridsvagn. Efter en väggmålning i Ramses II:s tempel i Thebe. |
Dess stiftare, Ramses III, var en krigisk och lycklig konung. Först öfvervann han libyska folk och tillintetgjorde sedermera i ett stort dubbelslag, till lands och till sjös, en mäktig konfederation af Siculer, Danaer, Pelestas (Pelasger?), Uaschasch (Oscer?), Tsekkaru (Teucrer?) och Etrusker, som efter att hafva besegrat syriska folk hotade att öfversvämma Egypten. Vidlyftiga teckningar och inskrifter i Ramses III:s stora och härliga tempelpalats i Medinet-Habu samt den största och bäst bibehållna papyrus, som finnes bevarad från det gamla
