stenarter, såsom granit, sandsten, basalt o. s. v., äro utförda i alla möjliga ställningar och i många olika storlekar. Bland de största kunna nämnas de två Memnonstoderna i Thebe, 70 fot höga, och den 140 fot långa sfinxen vid Chufus pyramid i Gizeh. Figurerna utarbetades efter en bestämd måttstock för kroppens dimensioner, så att två konstnärer, som bodde på olika orter, mycket väl kunde utföra hvar sin del af en bildstod och få dem att passa samman, såvida de blott förut öfverenskommit om höjden. Detta proportions-schema var annorlunda under det gamla riket än under det nya; i äldre tider framstäldes nemligen menniskofiguren kort, tjock och undersätsig, men på senare tiden hög, smärt och välväxt. Det är ovisst, om detta kom sig deraf, att Egyptiernas gestalt verkligen hade förändrat sig under mellantiden, eller om det icke snarare berodde derpå, att de egyptiske konstnärerne i äldre tider studerade och sökte härma naturen, medan de deremot på en senare tid nedsjönko till ett enformigt manér. Det är i sanning förvånande, i hvilken hög grad bildstoderna från de gamle pyramidkonungarnes dagar bära prägel af porträttlikhet. Bild 28 (sid. 64) visar oss en af trä skuren bildstod, funnen i en af 4:de dynastiens grafvar. Ingen, som ser denna bildstod, kan betvifla, att den visar oss mannen sådan som han verkligen såg ut, och konstkännarne äro ense om att den är en sällsynt perla ej blott af egyptisk, utan af forntidskonst i allmänhet. Det förtjenar anmärkas, att ögonen äro isatta; en omfattning af brons, tjenande som ögonlock, innesluter det egentliga ögat, som är gjordt af ett stycke hvit ogenomskinlig qvarts, i hvars midt en bit bergkristall bildar ögonstenen; i midten af kristallen är en glänsande nål fäst, som gifver det sålunda förfärdigade ögat ett uttryck af lif.
Från 12:te dynastiens tid (omkr. år 2,200 f. Kr.)
Egyptiernas industri stod i flera hänseenden ganska högt, Deras väfda och stickade tyger voro mycket eftersökta; de tillverkades af lin, bomull och ull, liksom äfven guld- och silfvertråd användes. Glastillverkning egde tidigt rum i Egypten; bild 29, som är hemtad
