Sida:Illustrerad Verldshistoria band I 179.jpg

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
179
ACHÄMENIDERNAS ÄTT.

förnämsta grannar. Lydiens och Babylons konungar, genom slägtskapens band voro nära förenade med den mediska herskaren. I mer än 30 år förde också Astyages en fredlig och lugn regering, tills Persernas uppror plötsligen gjorde slut på det mediska riket.


4. Cyrus och Krösus.

59. Persisk konung.

Liksom Mederna hade äfven Perserna länge varit ett assyriskt lydfolk. Först omkring år 660 f. Kr. lyckades de afskudda det utländska oket. Vid detta tillfälle eller strax efteråt valde de till sin konung en man ur Pasargadernas stam, vid namn Achämenes, som blef stamfader för den genom bragder och storhet, men ännu mer genom brott och olyckor ryktbara Achämenidiska slägten. Denna så lysande konungaätts början var likväl föga ärofull. Redan under dess stiftare Achämenes gick Persernas nyvunna frihet åter förlorad. Uti Assyrernas ställe trädde Mederna. Såväl Achämenes under senare delen af sin regering som äfven hans son Teispes och sonson Kambyses I voro blott mediske storkonungens lydfurstar.

Kambyses måste till och med låta sin son Cyrus uppfostras vid öfverkonungens hof, der han på en gång var en gisslan för faderns trohet och kunde från ungdomen lara sig vörda och lyda sin blifvande herre. Astyages’ hof var emellertid ej egnadt att väcka dylika känslor hos en tapper och ärelysten yngling. Den väldige Cyaxares’ urartade son hade antagit en österländsk despots sätt att vara. Afstängd från menige man lefde han i sitt palats, endast omgifven af hofmän. Utan särskild tillåtelse fick ingen tillträde till hans person. Att i hans närvaro skratta var ett brott. Vid hofvet fördes ett praktfullt, vekligt lif. Klädda i vida, fotsida, purpurfärgade drägter, buro hofmännen halskedjor, armband och ringar af guld, ja till och med deras hästars betsel voro af samma metall. Till högre embeten befordrades helst eunucker. Men mäktigast af alla voro presterna, de så kallade Magierna, som ledde gudstjensten och genom att på ett fyndigt sätt tyda konungens drömmar och andra järtecken vunnit ett stort inflytande öfver den vidskeplige despoten, hvilken ej utan skäl ständigt