Sida:Illustrerad Verldshistoria band I 203.jpg

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
203
FRUKTBARHET OCH NATURALSTER.

krigiska sinnelag, sin kärlek till vinning, hade åtskilliga likheter med Schweizarne.

I den sydliga delen af Grekland framträder en växtlighet, som liknar Afrikas. Palmen, som vajar sin behagliga gröna fjäderbuske på Kykladerna, visar sig äfven i Attika, och på vissa ställen i Messenien mogna hennes dadlar. Citron- och orange-trädet bilda på östliga kusten af Argolis täta skogar.

Betraktadt i sin helhet, var Grekland icke nog fruktbart för att underhålla sina inbyggare uti sysslolöshet och veklighet; det var icke heller så fattigt, att det tvang dem att använda hela sin verksamhet för att förskaffa sig lifvets nödvändigheter. Jordytans omvexling i berg och dalar samt klimatets olikhet ålade dem den omvexling i sysselsättningar, som utvecklar själsförmögenheterna. Genom landets beskaffenhet tvungos Grekerna att både blifva herdar och åkerbrukare, att idka såväl bergshandtering som handel.

I synnerhet ett land i Grekland förenade jordmånens och lägets alla brister och fördelar, nämligen det magra Attika med de fruktbara slätterna vid Marathon och Eleusis, hvilka belönade odlarens möda genom en sextiodubbel afkastning, med sina olivlundar, sin välluktande hymettiska honung, sin penteliska marmor, sina laurionska silfvergrufvor, sin luft så klar, att man från kap Sunion kunde se den på Akropolis stående Minervas lans och hjelmbuske, och med någonting bättre än allt detta, med hafvet, som liksom en gördel omslöt det från trenne sidor. Då Athenarne stego upp på Parthenon, sågo de dessa talrika öar, som voro kringströdda på vågorna, liksom för att blifva deras besittning eller för att utan faror föra dem till Thrakiens, Asiens och Egyptens kuster. Hvarje morgon uppkom en nordanvind, som sakta förde deras farkoster till Kykladerna; hvarje natt blåste en motsatt vind, hvilken inom några timmar återförde dem till hamnen under en strålande klar himmel, hvilken aldrig fördunklades af de täta dimmorna på våra haf. Naturen hade sålunda i Grekland förberedt en förträfflig skådeplats för den menskliga verksamheten.



2. Greklands äldste inbyggare.

Hvilka voro Greklands äldste inbyggare? Svaret på en dylik fråga är svårt att afgifva, det må gälla hvilket land som helst, ty i allmänhet har ett land varit befolkadt under århundraden, innan dess historia begynner. En enda vetenskap är i stånd att sprida något