Sida:Illustrerad Verldshistoria band I 303.jpg

Den här sidan har korrekturlästs
303
STORGREKLAND. SICILIEN. MARSEILLE.

Öfverväldet på Sicilien tillhörde i början Agrigent och Gela. Man känner föga om Agrigent förutom tyrannen Phalaris’ grymhet. Han var ej den ende tyrannen på ön, ty nästan hvarje stad hade sin. I Gela herskade Kleandros och Hippokrates, omgifne af en talrik skara legotrupper. Hippokrates innehade hälften af Sicilien. Gelon, en af hans anförare, efterträdde honom 491. Då de rike i Syrakusa kallade honom till hjelp emot folket, satte han sig i besittning af staden och ditförde Kamarinas invånare, hälften af Gelas och många andra. Med undantag af Messina, som tillhörde Rhegions tyrann, och de stora städerna Agrigent, Himera och Selinus, beherskade han hela det grekiska Sicilien och dessutom en del af de infödda stammarne. Sedan Gelon, efter att hafva erbjudit Grekerna sin hjelp emot Perserna, vunnit en så betydande seger öfver Karthagerna, att Simonides jemför Gelon med segervinnarne vid Salamis, blef Syrakusa den förnämsta grekiska staden inom den vestliga delen af Medelhafvet.

110. Gelon I.
Efter en syrakusansk medalj.

Marseilles magt gick ingalunda upp emot Syrakusas, men, oaktadt sitt inskränkta område, dref det en betydande handel. I motsats till de flesta grekiska kolonier, berömmes denna joniska stad för sitt inre lugn och sina milda seder.

Två saker hafva framgått af denna allmänna öfversigt af de grekiska koloniernas historia: deras blomstring och glans under det sjunde och sjette århundradet, undet det moderlandet ännu ej kommit till någon egentlig utveckling; och deras allmänna förfall i det femte århundradet, då deremot det egentliga Grekland hastigt tilltager i storhet och utvecklar en förvånande lifskraft.




9. Amphiktyonier, orakel, fester och offentliga spel.

Trots den mängd af små stater, hvari Grekland var söndradt, fans det likväl ett grekiskt folk. Alla, ifrån berget Olympos till udden Tänaron, kallade de folk barbarer, hvilka ej talade deras språk och ej dyrkade deras gudar. Utan tvifvel var skilnaden stor mellan Arkadiens råe herde och den fint bildade medborgaren i Athen eller Miletos; men likheterna voro likväl ännu större. Den enes synkrets