hvarandra utkrakade qvaderstenar bikladt rundt hvalf med en fyrkantig kammare och en ingång, liknande den till fästningen ledande. Hvalfvet ligger under jorden och har formen af en ofantlig bikupa.
 180. Korinthisk basis och kapitäl. |
 181. Dorisk kolonn. |
 182. Jonisk kolonn. |
Det grekiska templet är ett fyrkantigt gafvelhus, hvilande på kolonner. Dock förekomma äfven rundtempel, burna af kolonner, än med än utan en inom kolonnerna löpande rund mur (Monoptera och Periptera). Tempelbyggnaderna delas efter de olika byggnadssätten i tvenne arter: doriska och joniska. Det doriska templet hvilar på kolonner (styloi) utan basis; dessa kolonner, hvilkas höjd utgör ungefär 4½—5½ gång deras diameter vid foten, bli smalare mot höjden än vid basis, dock så att afsmalnandet är starkare i den öfre än i den nedre delen (bild 181). De äro försedda med refflor (kanellerade) efter längden, hvilka stöta tätt intill hvarandra, så att de endast skiljas medelst en skarp kant. De afslutas medelst en kapitäl (bild 178), som består af en rund platt sten, på hvilken hvilar en fyrkantig (echinus och abacus). Öfver kolonnernas kapitäler löper hufvudbjelken (architraven); öfver denna skjuta de densamma korsande stenbjelkarnes hufvuden fram (triglypherna), och i öppningarne mellan dem insättas med basreliefs smyckade stenplätar (metoper). Öfver frisen skjuter kransgesimsen (geison) fram och omsluter gafvelns tre sidor. Det tresidiga gafvelfältet smyckades redan tidigt med fristående grupper.
