Sida:Illustrerad Verldshistoria band I 523.jpg

Den här sidan har korrekturlästs
523
greklands konst.

segerkonungens gestalt. Synnerligen berömd var hans bild af den ur hafvet uppstigande Aphrodite på ön Kos. De gamle söka i Apelles’ personlighet och konst inlägga allt stort, men framför allt tillägga de honom Charis (grace). Dock fruktade han ej att framställa sjelfva åskvädret, väl snarast som personifikation, icke som naturstämning.




Tredje perioden (323—31).

Med de grekiska stammarnes frihet, med det makedoniska rikets stora utvidgning och plötsliga söndersprängning sjönk äfven deras stora och ädla, deras enkla och dock så rika konst, och med Alexanders konstälskande personlighet försvinner äfven den grekiska konstens blomstringstid. Och ändå innehåller denna sjunkande tid konstverk af så hög skönhet, att flere ibland dem ända in i vår tid varit ansedda som höjdpunkterna af all konst, tills kännedomen om Parthenonfigurerna och Aphrodite från Melos lät oss finna den rätta platsen för dessa, för öfrigt i och för sig mägtiga verk. Den period, som ligger efter Alexander benämna vi med namnet den alexandrinska tiden, efter staden Alexandria, som i denna period var bildningens, ehuru icke konstens medelpunkt. Den slutar, som ofvanför sagdt, i det ögonblick, då Grekland med Rom efter slaget vid Actium år 31 f. Kr. ingår i den romerska kejsarstaten.


Arkitektur.

De mångfaldiga fursteätter, som efter Alexanders död kommo till magten, skyddade visserligen konster och vetenskaper, men konsten blef ej längre en fri verksamhet, den aflönades och togs i tjenst hos lyxen och praktsjukan, och ehuru sålunda båda Ptolemäerna i Egypten, Antiocherna i Syrien, Attalerna i Pergamon och Pyrrhos i Epeiros voro konstälskande furstar och lönade sina konstnärer kungligt, sjönk konsten trots allt detta ned till tom prakt och sökande efter effekt, och den ädla Sophrosyne flyktade åter till sin himmel.

Anläggandet och utvidgandet af de nya praktstäderna Alexandria och Antiochia, de nya tempelbyggnaderna och andra offentliga företag i Ephesos, Pergamon, Rhodos o. s. v. gåfvo arbete åt en mängd arkitekter, som dock äfven måste finna sig i att utföra de bizarraste uppdrag, såsom Hierons fästningsskepp och anordningarne för de vansinniga festerna i Alexandria, Praktfulla grafbyggnader reste sig,