Sida:Industrin och kvinnofrågan 08.jpg

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
8
KVINNANS HUSLIGA GÖROMÅL

Naturligtvis gjorde afsaknaden af alla dessa hjälpmedel, att den tid mångdubblades, som äljes skulle behöfts för utförande af de husliga göromålen, äfvensom att själfva arbetet blef mycket mödosammare, och sannolikt var det dessa två omständigheter, som gjorde det till allmänt bruk att i hemmen så vidt möjligt drifva ett slags massfabrikation. Så t. ex. bykte man hälst endast 1 eller högst 3 à 4 gånger om året. Broocman förordar vissa slag af dricka och bröd, därför att de kunde hålla sig året om, och Troels Lund berättar i sin “Danmarks og Norges Historie i slutningen af det 16:de Aarhundrede“ att “et vel forsynet hus lod sig ikke helt udspise fra Oktober til Oktober“.

Genom massfabrikationen underlättades naturligtvis själfva tillvärkningen icke oväsentligt, men tydligt är också, att detta tillvägagående i stället medförde en oändlighet af nya bekymmer. Ty det hopade godset skötte sig icke själft, utan måste ständigt vårdas och genom vändning, vädring, torkning, saltning o. s. v. skyddas mot mal, mögel och förruttnelse m. m. Såsom ett belysande och på samma gång lustigt exempel på sådana omsorger må anföras, att enligt Kajsa Wargs erfarna råd måste en rökt lax förvaras på det sättet “at han ibland hänges up wid hufvud och åter wid stjerten, ibland ligger neder än på kiött-sidan och åter på skinnsidan; ty om han på et sätt ligger för länge så stannar det feta åt en ända.“ Och allt arbete för konservering måste utföras utan tillgång till nu mera så vanliga och nödvändiga hjälpmedel som konservdosor, isskåp, aseptin och salicylsyra. Det är därföre ganska visst, att mycken möda måste nedläggas på konserveringsarbeten och att mycket af det utförda arbetet gick förlorat genom arbetsprodukternas delvisa förstöring, innan de kommo till användning, hvadan den tids- och arbetsbesparing, som massfabrikationen afsåg, endast i ringa grad uppnåddes.

⁎              ⁎

Hvad jag hittills har anfört gäller företrädesvis om tiden för 100 à 150 år tillbaka.

Något längre fram i tiden omkring år 1830—40 är ställningen tämligen mycket förändrad. Min mor, som