Sida:Industrin och kvinnofrågan 17.jpg

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
17
I KVINNANS HUSLIGA GÖROMÅL.

till den del af kvinnans lefnad, som följer efter skoltiden. Ty det är ju då, som hon skulle ägna sin tid åt utöfningen af huslig värksamhet, och därigenom att denna numera blifvit till sin omfattning så väsentligt reducerad, beredas henne nya och viktiga fördelar.

Hon kan af denna orsak, om hon är gift eller äljes har ett hushåll om hand, ändock ägna en stor del af sin tid åt rekreation och framför allt åt sin fortsatta bildning, åt inhämtande af kunskap, åt reflexion, åt öfverläggningar, i skrift eller tal, om sådant som särskilt berör hennes ställning såsom kvinna. Tack vare den vunna ledigheten kunna kvinnorna sluta sig tillsammans, organisera sig, operera gemensamt, deltaga i offentliga angelägenheter samt med ökad kunskap och intelligens, och därför äfven med ökad kraft och framgång, kämpa för sina rättigheter d. v. s. för sitt likställande med männen.

Den ogifta kvinnan åtnjuter samma fördelar, men hon kan därjämte, emedan hon erhållit en skolunderbyggnad jämförlig med mannens, uppträda såsom konkurrent med denne på allt flere värksamhetsfält, och att hon i denna konkurrens kommer att förvärfva sig en säker plats vid sidan af mannen kan väl numera icke på allvar betviflas af någon. Ty förutom däraf, att hon blir allt mer och mer jämngod med mannen i kunskap, gynnas hennes sträfvanden af två andra viktiga omständigheter, nämligen dels att hennes existensminimum ännu är mindre än mannens och dels att det är en ekonomisk nödvändighet, att den ofantliga massa kvinlig arbetskraft, som genom industrin har frigjorts, kommer till användning för samhällsnyttiga ändamål.

Jag har nyss erinrat om den betydelse, som likheten i kunskap har för kvinnans likställande med mannen, och vill nu äfven framhålla, att det enda, som i betydelse för denna likställighet kan jämföras med kunskaperna, är likheten i värksamhet. Ty i samma mån som män och kvinnor få samma värksamhet, uppkommer äfven likhet i skyldigheter och rättigheter äfvensom likhet i inträssen, vanor och åskådningssätt, och i mån som detta sker utjämnas äfven andra olikheter allt mera och likställigheten mellan könen blir på detta sätt slutligen så stor, som den öfver hufvud taget kan blifva.