elementarkraft till lika billigt pris, som står kapitalet till buds i de stora kraftiga ångmaskinerna, så vidmagthålla vi denna vigtiga samhällsklass, stärka den, der den lyckligtvis ännu finnes och återupprätta den, der den redan håller på att försvinna. I dessa åsigter styrkas vi deraf, att man äfven på andra områden, t. ex. konstindustrien, hör samma höga rop, att åter hjelpa handtverksmästaren på fötter.
Nära till handtverket sluter sig hemslöjden eller, såsom svenska språket träffande benämner den, “husfliten“, såsom den industriela sysselsättning, hvilken stundtals utöfvas vid sidan af de landtliga eller borgerliga förrättningarna. Båda öfvergå delvis i hvarandra. Sådana ställen, der den ännu består i en form värd att bibehålla, gifves det lyckligtvis ännu alltid äfven i länder med högt utvecklad fabriksindustri. Ännu alltid arbeta i och omkring Lyon små väfmästare i stort antal; detsamma gäller om Schweiz och om många ställen i Tyskland. I Lombardiet, hvarest bonden drifver sin väfstol och sin silkespolmaskin hemma, hör man den önskan uttalas och ser man dess förverkligande försökt, att anlägga stora sidenväfverier för att i dessa koncentrera den hittills varande hemslöjden. Måtte man såsom annorstädes, der yxan redan är satt till roten af hemslöjden, vända om på den der inslagna vägen! Må förvaltningen hålla ett vaksamt öga på sådana försök, som visserligen kunna synas fördelaktiga för tillfället, men i grunden blott frambesvärja ett farligt tillstånd! Må man gifva den förment trotsiga bonden, som föredrager sina få ören i hemväfvarlön framför de kronor han kan förtjena i fabriken, elementarkraft, och man skall höja den tillbakasatta industrien utan att införa fabriksindustriens kräftskador!
Känslan af att elementarkraften måtte lämpligen sönderdelas gör sig gällande på åtskilliga ställen och i flera former. En af dessa är uthyrandet af kraft som blifvit med framgång försökt i stora städer. Följden är emellertid den, att arbetarne hopas i en enda bygnad, att familjerna och arbetsfolket frivilligt instängas i osunda rum, och det medför derföre ett gammalt ondt i ny form. I hvarje fall står det långt tillbaka för förfaringssättet att erbjuda den lilla industrien särskilda små kraftmaskiner. Man kan redan uppräkna flera ypperliga mönster af detta slag. Framför alla gaskraftmaskinen, derpå varmluftmaskinen, de små vattenpelarmaskinerna och i stadiet af ett mycket lofvande försök petroleummaskinen. Af dessa maskiner arbeta flera redan billigare, ja betydligt billigare än ångmaskinen, men äro på grund af sin beskaffenhet just hänvisade till att verkställa många små arbeten, och hafva alltså ej tendensen att förstoras. Med ångmaskinen kunna de inom sitt kraftområde — 1 till 2 eller 3 hästkrafter — med säker framgång konkurrera. De äro derföre att räkna till de vigtigaste af alla nyare maskiner; i dem ligger fröet till en fullständig omskapning af en del af industrien.
Det egentliga initiativet till införande af små kraftmaskiner tog den genialiske Ericson, ehuru han nästan helt och hållet misslyckades vid sitt första uppträdande. Sedan han först misslyckats med den stora varmluftsmaskin, med hvilken han sökte störta ångmaskinens envälde, kastade han sig såsom en outtröttlig angripare på de små en till två hästars varmluftsmaskinerna, hvilka visserligen till sluts ej heller hade någon varaktig framgång, men dock bevisade, att de nya maskinerna för det första voro utförbara och för det andra behöfliga. Derefter har under mödosamt uppfinnarearbete den skara af små kraftmaskiner, öfver hvilka vi nu förfoga, utvecklats ur stadiet af gryende idéer till deras fulla praktiska betydelse. De män, som hafva egnat sig åt detta nya slags maskiner och stundom bragt dem stora offer, hafva arbetat för en stor sak. Men för dem, som med armarne i kors blott sett på och med Ben Akibas vishet ej trott sig kunna få skåda något nytt under solen, har det märkvärdiga och spännande skådespelet af utvecklingen af en ny tanke på maskinernas område, hvilken förverkligats under deras egna ögon, gått förlorad.
Mera sällan är vattenpelaremaskinen användbar, emedan vatten af högt tryck vanligen är för dyrt; emellertid gifves det dock enskilda fall, der det åtminstone vissa tider kan fås billigt. Luft- och gasmaskinerna äro deremot nästan öfver allt användbara och hålla dessutom på att ständigt fullkomnas. Dessa små motorer äro verkliga kraftmaskiner för folket: de kunna anskaffas för ett måttligt pris och drifvas ganska billigt. Man kan ej nog rigta vederbörandes, de allmännyttiga sällskapens, industriföreningarnas, handtverksföreningarnas uppmärksamhet på dem, ej nog rekommendera underlättandet af deras anskaffande, helst som det redan finnes en mängd bevis för, i hvilken grad de förmå höja den lilla industrien.
Om det också vid en stor del handtverk visar sig omöjligt att bibehålla och upphjelpa en i sjunkande stadd drift, eller så att säga företaga en ombildning af densamma, så kan dock detta ej tillrådas vid en del andra områden, hvilkas tillstånd äfven innebära mycket beklagansvärdt. Detta gäller i synnerhet om bergverksindustrien och dess närmaste binäringar. Dess sönderdelning går hvarken för sig, ej heller skulle den, om man med alla till buds stående medel framtvingade densamma, vara nyttig. Denna industri hör till dem, som blott kunna bringas till utveckling, genom centralisering, genom den ordnade samverkan af talrika krafter, med tillhjelp af kapital. Undersöker man de här uppträdande olägenheterna för arbetaren, så finner man, att de ej äro oskiljaktigt förbundna med hans sysselsättning. Det är här lagstiftningens och förvaltningens uppgift att förebygga missbruk och öfvervaka, att driftsättet är öfverensstämmande med helsovården. Att grufdriften kan ske på ett sätt, som hvarken skadar arbetarens helsa, eller ens nedsätter hans menniskovärde, visar bergväsendet i Tyskland på många ställen, isynnerhet i stor måttstock i Saar-bäckenets grufrevier. Men maskinväsendet har i fråga om bergsbruket ännu den uppgiften att genom utbildandet af under dagen användbara arbetsmaskiner underlätta bergsmannens mödosamma arbete. Borrmaskiner, brytningsmaskiner, maskiner för luftvexlingen, för uppfordringen och transporten i grufvan måste anses såsom vår tids uppgifter. Också finner man redan, att goda maskinverkstäder egna sig energiskt deråt. Här träder åter maskinen in i fulla ljuset af sitt värde för samhället och menskligheten. Det blåser derför också en angenäm andlig friskhet just genom detta område af maskinbygnaden, likasom om det medvetandet inverkande, att det här gäller lättandet af det tunga dagsarbetet för en hel menniskoklass.
Sammanfatta vi resultaten af våra betraktelser, vid hvilka vi med afsigt undvikit hvarje utträdande ur vårt egentliga ämnes idékrets, så se vi, att maskinvetenskapen verkligen kan komma att intaga en fiendtlig ställning till arbetarefrågan, och att maskinväsendets uppgift visserligen framställer sig olika, sedd från olika sidor.
Enskilda större industrier, som bero af maskinerna, befinna sig i goda och med afseende på de sociala fordringarne å ömse sidor väl lämpade förhållanden. Här är utvecklingen af den ifrågavarande delen af maskinväsendet ej förbunden med en inneboende fara, vare sig genom sin utsträckning eller sin inre utbildning.
Andra fabriksindustrier innebära för arbetsklassen
