Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
4KAP. 1, 2
HJOBS BOK.


22Vid allt detta försyndade sig Hjob icke, och utlät han sig icke opassande om Gud.

Kapitel 2

2.

1Och det skedde åter en dag, att Guds Söner kommo för att inställa sig för HERREN; och äfven satan kom i sällskap med dem.[1] 2Och HERREN sade till satan: »Hvarifrån kommer du? Och satan svarade HERREN och sade: »Från en färd på jorden och efter att hafva ströfvat omkring på henne.» 3Då sade HERREN till satan: »Hafver du gifvit akt på min tjenare Hjob? Ty hans like finnes icke på jorden — en man så rättsinnig och from, som fruktar Gud och skyr det onda. Och han står ännu fast i sin fromhet, och du eggade mig att jag skulle förderfva honom utan sak.»[2]

4Då svarade satan HERREN och sade: »Hud för hud;[not 1] och allt hvad en menniska har, gifver han för sig sjelf. 5Men sträck blott ut din hand och kom vid hans kött; för visso, han skall säga dig farväl midt för ditt ansigte. 6Då sade HERREN till satan: »Se, han är i din hand; allenast akta hans lif.»

7Då gick satan bort från HERRENS anlete och slog Hjob med onda bulnader från hans fotablad ända till hans hjessa. 8Och han tog till sig en skärfva för att skrapa sig med, der han satt midt i askhögen. 9Och hans hustru sade till honom: »Står du ännu fast i din fromhet? Säg farväl åt Gud och dö.»[3] 10Men han sade till henne: »Såsom en af de dåraktiga qvinnorna talar, så talar du. Taga vi emot det goda af Gud, skola vi då icke äfven taga emot det onda?»

Vid allt detta syndade icke Hjob med sina läppar.[4]


ANDRA DELEN.

Hjob och hans tre vänner.

Kap. 2: 10—kap. 31:40.

11Och tre af Hjobs vänner fingo höra om allt detta onda som öfvergått honom, och kommo hvar från sin ort,


  1. Kap. 1:6.
  2. Kap. 1:1.
  3. Kap. 19:17.
  4. Kap. 1:22; Jak. 5:11.
  1. Ett ordspråk, som synes innebära, att man villigt offrar en af sina lemmar för att rädda hela kroppen; huru mycket mera då sitt hus och egendom.