KAP. 26, 25. SALOMOS ORDSPRÅK. 2ÖI
I4Moln och blåst utan regn är en man, som skryter med en gåfva, hvilken icke håller ord.
2 Pet. 2: 17.
I5Genom långmodighet vinnes domaren, o< Ii en len
tunga bryter ben.
Kap. 15: I.
l6Har du funnit honung, så ät ej mer än du luir noj», att du icke varder mätt på den och utspyr den. ,7(ior din fot sällsynt i din nästas hus, att han icke blifver matt på dig och hatar dig.
l8Stridshammare, svärd och uddhvass pil är en man, som afiägger falskt vittnesbörd emot sin nästa.
Kap. 19: 5.
I9En sprucken tand och en vacklande fot är den lit, som sättes till en trolös menniska på nödens dag.
2°Lägga af öfverklädnaden pä en kall dag, ättika på natron, och sjunga visor för en bedröfvad själ!
2I0m din ovän hungrar, så gif honom bröd att äta; .om han törstar, gif honom vatten och dricka. 22Ty då du så gör, hopar du glödande kol på hans hufvud, och HERREN skall vedergälla dig.
23Vind från norden föder regn, och hemligt tal mulen uppsyn.
24Bättre bo på hörnet af ett tak, än att dela hus med en trätgirig hustru.
Kap. 21:9, 19.
25Eriskt vatten för en försmäktande själ, och en god tidning från ett fjerran land!
26En uppgrumlad källa och en förderfvad brunn är en rättfärdig, som vacklar inför den ogudaktige.
27Att äta för mycket honung är icke godt, och att utforska svåra ting är svårt.*
- Det finnes ett för mycket äfven i detta, vill ordspråket sa^n.
"8En öppen stad med nedrifna murar är en man, som icke lägger band på sin ande.
Kap. 29: 11.
