268 SALOMOS ORDSPRÅK. KAP. 29.
inneslutit vattnet i sin mantel? Hvem har faststält alla jordens gränser? Hvad är hans namn, och huru heter
hans son, om du det vet?
I-Ijob 38.
5Allt Guds tal är genomluttradt, en sköld är han för dem, som taga sin tillflykt till honom. 6Lägg intet till hans ord, att han icke skall gå till rätta med dig och du stå der såsom en ljugare.
Ps. 12:7; 18:31; 5 Mos. 4:2.
7Två ting beder jag af dig, vägra mig dem ej, innan jag dör. 8Fåfänglighet och allt hvad lögn är skilj långt ifrån mig. Fattigdom och rikedom gif mig icke, men låt mig äta mitt beskärda bröd, 9att jag icke varder mätt och förnekar och säger: hvem är jehovah; och att jag icke varder fattig, så att jag stjäl och förgriper mig på min Guds namn.*
i Tim. 6:6—8: Matt. 6:11.
- Genom syndigt knot — har man att förstå under.
j o
IOFörtala icke trälen för hans herskap, att han icke skall förbanna dig, och du får bota för det.
11 Ett slägte, som förbannar sin fader, och icke väl- signar sin moder; I2ett slägte rent i sina ögon, men icke tvaget från sin smuts; I3ett slägte — o med hvilka stolta ögon och ögonkast fulla af högfärd; I4ett slägte, hvars tänder äro svärd, och huggtänder knifvar för att utäta de arma från jorden och de fattiga från menniskornas antal!
Kap. 20: 9: 21:4.
I5Blodigeln hafver tvenne döttrar: — — Gif! gif! — — — tre äro dessa, .som aldrig mättas.*
- Denna utsaga innehåller en lucka, som ej kan fyllas. Så
mycket ser man, att tvenne glupska fiender till menskligheten med blodigeln bilda det tretal, som åsyftas.
l6Fyra ting säga aldrig »nog»: dödsriket, och ett till- slutet moderlif; jorden, som icke varder mätt på vattnet, och elden. Han säger icke: »det är nog».
17Ett öga, som bespottar sin fader, och icke frågar efter att lyda sin moder, skola dalens korpar uthacka och örnens ungar uppäta.
Kap. 20: 20.
