Den här sidan har inte korrekturlästs

KAP. 7.

PREDIKAREBOKEN.

283

I3Se din lust på Guds verk; ty hvem kan göra det

rakt, som han har gjort krokigt? I4I den goda dagen var

• •

glad, och i den onda dagen betänk: Af ven denna hafver Gud gjort så väl som den förra, på det att menniskan icke skulle finna på något efter honom.

i.

I5Bäda delarne hafver jag sett i mina dagar, som jag i2.o Den har lefvat i denna fåfängligheten: der gifvas rättfärdiga, rättfärdig som gä under i sin rättfärdighet; och der gifvas ogudaktiga, "LThejl

, .. 1 r • 11 lösa orätt-

som länge letva 1 sm ondska. färdig-o

l6Var icke för mycket rättfärdig, och var icke öfver- /ängu/het drifvet vis; hvarföre vill du förderfva dig? 17Var icke för mycket ögudaktig och skicka dig ej som en dåre; hvarföre vill du dö i förtid?

l8Bäst är, att du häller fast det ena, och på samma gång icke släpper det andra ur din hand; ty den som fruktar Gud, han kommer ut med båda delarne. ^Visheten fför den vise starkare än tio makthafvare, som äro i staden.

O

2°Ty det finnes ingen rättfärdig bland menniskor, som gör det goda, så att han aldrig syndar. 2IDerföre gif också icke akt på alla ord, som man talar, att du icke skall få höra din egen tjenare lasta dig. 22Ty ditt hjerta vet, att äfven du många gånger har lastat andra.

23Allt detta har jag pröfvat i fråga om visheten. Jag /?. Det tänkte: »Jag vill blifva vis», men visheten förblef fjerran ™uhct" från mig. 24Det som är,* det gömmer sig i fjerran, och detsabchden det är djupt i högsta måtto; hvem kan utfinna det? rättfärdig-

25Då slog jag om och vände min häg till att lära fängiighét känna och spana och söka efter en vishet, som förstår att föra räkning,** och till att lära känna ogudaktigheten

I3) Kap. 1: 15. I5) Kap. 8: 14; Hjob 19; 21; Ps. 37: 73; Jer. 12: i f. 20) Ps. 14:3; Rom 3: 10 f.

  • Det är det varaitde i högsta mening, som är grunden till

allt annat varande och såsom sådant gifver nyckeln till hela till- varons gåta.

    • Och således håller sig inom de gränser, som äro satta för

det menskliga vetandet. Det är sagdt om den praktiska vishet, som ligger till grund fur en rätt lefnadsvandel.