Den här sidan har korrekturlästs
304KAP. 7, 8.
SALOMOS HÖGA VISA.

Och dina bröst såsom drufklasar.
9Jag tänker, jag vill uppstiga i palmträdet,
Och fatta uti dess grenar,
Att dina bröst må vara som drufklasarna på vinträdet,
Och doften af din andedrägt såsom äpplen,
10Och din gom såsom vin af bästa slag . . .


(Sulamith.)

Som flyter ned i min älskade, såsom det bör vara,
Och kommer sofvandes läppar att röra sig. —
11Jag hör min älskade till, och hans lust är till mig.
12Kom, min älskade, och låt oss begifva oss till landet,
Så vilja vi tillbringa natten i byarne,
13Och stå tidigt upp för att gå till vingårdarne
Och se, om vinträdet slagit ut och öppnat sina knoppar,
Om granatträden blomma.
Der vill jag skänka dig hela min kärlek.

14Redan sprida mandragorerna sin doft,
Och på våra dörrhyllor äro allahanda ädla frukter:
Nya och gamla jemväl,
Som min kärlek hade förvarat åt dig.

Kapitel 8

8.

1O, att du vore såsom en min broder,
Som diat min moders bröst!
Då kunde jag, när jag funne dig ute, kyssa dig
Och ingen skulle förakta mig för det.
2Jag skulle då gå och föra dig in i min moders hus;
Der skulle du lära mig,
Och jag skulle gifva dig kryddadt vin,
Musten af mitt granatträd.


(Salomo och Sulamith.)

3Hans venstra hand är under mitt hufvud,
Och hans högra hand omfamnar mig . . .
4Jag besvär eder, Jerusalems döttrar,
Att I icke väcken oss eller stören vår kärlek,
Förrän hon sjelf behagar.