Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf/478

134

johan nordlander.

fall, då vättarne fingo makt öfver ett barn derigenom, att presten uteglömde något af de böner, som läsas härvid. Faddrarne böra andäktigt läsa bönen Fader vår efter presten, ty derigenom tros barnet få lätt för att lära sig läsa.

I det föregående har det visats, huru ofta korset brukas i vidskepliga handlingar till bot för sjukdomar eller till utestängande af troll ur ladugården, och vi kunna härtill lägga ett intressant faktum från Lidens socken. Der får man nämligen öfver dörren å gamla herbergen och matbodar se vidstående tecken,

ehuru man nu för tiden ej är medveten om afsigten härmed. Då här ej finnes boskap att skydda mot trolldom, måste man tydligen med tecknet afsett att afhålla tjufvar och möjligtvis äfven bären. En sådan skyddande makt tro vi ock ligga till grund för korsets flitiga bruk som bomärke ännu den dag i dag är, i synnerhet som en sägen (se nedan) omtalar, huruledes en vätt ej hade makt att äfven med egarens tillåtelse taga ett stycke smör, hvarpå ett kors fanns ritadt. Af dylika bomärken ha vi i Multrå socken funnit följande:^[1]

Stålet anses af vidskepliga menniskor vara mycket kraftigt. Om det kastas öfver en underjordisk ko, blir hon dens

↑ I de två nyss anförda och i några af de följande bomärkena hafva vi utan tvifvel minnen af de under hednatiden och medeltiden så ofta förekommande heliga tecknen: »hjulet» och »hakkorset.» Det förra var i bruk här i Norden redan under bronsåldern, föll sedermera i glömska, men återkom med kristendomen och ses på en mängd grafstenar, paténer m. m. från medeltiden. Hakkorset (en tid orätt kalladt »Thors hammarmärke») möter oss deremot på en mängd föremål från jernåldern. Jfr. Sveriges historia, första delen af O. Montelius, sid. 159, fig. 228 och 229; samt dr. Montelii anförande vid Svenska Fornminnesföreningens möte i Göteborg 1875 (tredje bandets 1:sta häfte af denna tidskrift, sid. 68 och 69). Jfr. ock Vår folkmedicins vidskepelser, af J. V. Broberg, förra afdelningen, sid. 65.

[1] I de två nyss anförda och i några af de följande bomärkena hafva vi utan tvifvel minnen af de under hednatiden och medeltiden så ofta förekommande heliga tecknen: »hjulet» och »hakkorset.» Det förra var i bruk här i Norden redan under bronsåldern, föll sedermera i glömska, men återkom med kristendomen och ses på en mängd grafstenar, paténer m. m. från medeltiden. Hakkorset (en tid orätt kalladt »Thors hammarmärke») möter oss deremot på en mängd föremål från jernåldern. Jfr. Sveriges historia, första delen af O. Montelius, sid. 159, fig. 228 och 229; samt dr. Montelii anförande vid Svenska Fornminnesföreningens möte i Göteborg 1875 (tredje bandets 1:sta häfte af denna tidskrift, sid. 68 och 69). Jfr. ock Vår folkmedicins vidskepelser, af J. V. Broberg, förra afdelningen, sid. 65.

[1]