Blå oktober/Blå oktober
|
På knä för mor → |
Blå oktober.
.jpg){kind=small}
u gyllne skog,
som nyss förgäten stått,
när nordan hånade och slog
och fästet jämt var grått!
Vid löfvets dans
och stormens hvisselljud
dock solen bakom molnet fanns
som bakom sorgen Gud.
Nu majljus sky
hugsvalar glesnad gren,
och öfver bladets bleka hy
Är ett förklaradt sken.
Så blå, så blå,
en rymd i vårsafir!
Och du, min skog, med solglans på,
du nu till trollslott blir.
I morgon skall
din höga prakt ta slut
och skyn bli grå och kronans fall
min drömsyn plåna ut.
Men vissna glad,
ty himlen är dig huld
och löser in ditt hösteblad
med vårens blomsterguld ...
En vintertröst
och hopp om än en vår
jag känner själf i sköfladt bröst,
när blå oktober står.