En kort berättelse om the nyss upfundne hälso-källor, på skilnaden emellan Fläckiebo och Kijla sochnar i Wesmanland. Hwad mineralier the hålla, och emot hwilka siukdomar the bäst kunna tiäna, med mera, som ther til hörer.

En kort berättelse om the nyss upfundne hälso-källor, på skilnaden emellan Fläckiebo och Kijla sochnar i Wesmanland. Hwad mineralier the hålla, och emot hwilka siukdomar the bäst kunna tiäna, med mera, som ther til hörer. av Samuel Skragge

En kort
Berättelse
om the nyss upfundne
Hälso-Källor,
På skilnaden emellan Fläckiebo
och Kijla Sochnar i
Wesmanland.

Hwad mineralier the hålla,
och emot hwilka siukdomar the
bäst kunna tiäna, med mera,
som ther til hörer;

I största hast sammanfattad
af
SAMUEL SKRAGGE.
Med. Doct. och Med. prov. Wesm.

---

STOCKHOLM,
Tryckt uti Kongl. Booktr. hos Sal.
Wankifs Änckia.
[1701.]

Hans Kongl. May:tz Tro Man och Landshöfdinge
öfwer Wäsmanland med Silfwer- och Järn-Bergslagerne, samt Ståthållare på Wästerås Slått,

Den Högwälborne Herre,
HERR
Bar. GUSTAV
CRONHIELM;

Min Hög-Gunstige
Patron och Befordrare.

Högwälborne Herr Baron och Landshöfdinge, Nåd-gunstige Herre.

DEn stora försorg och omwårdnad, som Högwälborne Herr Landshöfdingen alt ifraͤn sin ankomst til denna höga beställningen draget, och än dageligen drager för denne sig anbetrodde provinces upkomst och flor, iemte de många prijswärdiga utwägar, han i dessa krigstider påfunnet til allmogens och gemene mans lisande och bästa, hafwa gifwit mig den otwifelachtiga förhoppning, det lärer Högwälborne Herr Baronen och Landzhöfdingen ey med ogunst förmärckia, at jag denna lilla och ringa tractat honom dedicerar och upoffrar. Ty såsom han til största dehlen syftar på Högwälborne Herr Landshöfdingens underhafwandes hälsas igen förskaffande eller uprätthållande, särdeles de fattigas, som ey hafwa stora medel at kåsta på medicamenter, och för hwilkas skull Gud den högste besynnerligen synes hafwa uppenbarat och framtedt detta för lätt prijss fångna hälso-medel: Så lärer ock Högwälborne Herr Landshöfdingen, som för de fattiga hafwer en särdeles försorg och ömhet, til detta werckets upkomst och förkofring draga så mycket större benägenhet, som det länder Gudi, som gifwaren, til ähra, den fattige nästan til hugswalelse och lijsa, och honom sielf til ett ewärdeligit åminne och beröm. Jag som allenast är upfinnaren deraf, recommenderar med hörsam respect och ährewyrdning det sammas ytterligare befordran så wäl som mig sielf til Högwälborne Herr Landshöfdingens höga Gunst och benägenhet, ouphörligen förblifwandes

Högwälborne Herr Baronens och Landshöfdingens

Demödige och allerhörsamste
tiänare
Sam. Skragge.

Deras Kongl. May:^ters

Tro Man och Archiater,
samt Præses uti det Kongl. Collegio Medico i Stockholm,

Den Edle och Wälborne
Herr URBAN HIÄRNE,

Minom Högt-Gunstige Gynnare,

Edle och Wälborne Herr Archiater,

NÄr jag Anno 1684. om sommaren skulle resa öfwer ifrån Holl- till Engeland, fick jag med på resan af Sal. Doct Molitor den åhret tilförene af Herr Archiatern utgifna tractat, kallad lilla Wattuprofwaren; hwilken medan jag under wägen med nöye genomläste, upäggiade han mig at mehra än tilförene tänckia på den materien om hälso- och mineral-brunnar. Hwarföre jag ock, när jag kom öfwer til Engeland, med flijt bijwistade och besökte alla der bekante Suurbrunnar Islington, Epsom, Tunbridge &c. och sedan här och der, under mina resor hwarest tilfälle gafs mig om andra här och der förefallande underrätta; til dess iag hemkommandes fick förnöya min curiositè i detta mål med wåre egne inländske Hälso-Källors försokiande och proberande. Och som denne nu nämde tractat gaf mig anledning at besökia de fremmande mineral-källor, så fick iag ey mindre åhuga at eftersökia någon sådan här i den mig anförtrodde province Wesmanland, sedan jag den andra Herr Archiaters tractat om hwarjehanda mineraliers upfinnande om händer fått: råkade änteligen efter långt omkringsökiande på dessa källor i Fläckiebo och Kijla sochnar, om hwilka jag denna ringa och korta tractat i hastighet sammansatt; kunnandes ingen förundra, at jag honom efter min skyldighet dedicerar och tilägnar den, som der til waret uphofwet och orsaken, medelst sina goda manuductioner, hwilken ock der om kan gifwa bästa omdöme, och så mycket bättre kan taga källornas oskuld i förswar, i fall de af någon afwundsman skulle antastas, som han icke allena om sådana saker, fram för någon annan, har bästa kunskapen, utan ock sielf behagat dem besökia och probera. Och jag förblifwer in til min dödsstund

Wälborne Herr Archiaterns

Tienstskylligste Tienare
S. Skragge.

Extract af deras Kongl. May:^ters Archiaters H.r Doct. Urban Hiernes Bref til Högwälb. H.r Baron och Landzhöfdingen Gustaf Cronhielm daterat Stockholm den 19 Iunii 1701.

JAg war för någon tijd sedan med H.r Doctor Skragge uthi Fleckeboo och besågh sampt proberade Sätra 5. Brunnar, aff hwilka iag dhe 3. kallade Trefaldighetz Brunnar, befant aff särdeles qualiteter, så at iag hoppas det desse Wattn de Medwijske lijtet lära efftergifwa och i wissa siukdommar til äfwentyrs öfwergå, som i Miälee-siukdommar, Hierteklapningar, hwijta flussen, Mensibus tam retentis quam nimiis, in Artritide vaga Scorbuticâ, så wäl som alla Scorbuti generibus, hwar om nu wore för wijdlöfftigt at handla. I Baad hoppas iag at dhe mycket större Curer lära giöra än Medwij, warandes aff Mineralier mycket rijkare än dhe förra: Och ehuruwäl at synliga Victrioli flores opp i Jorden effloreseera så äro dhe dock, som iag i Laboratorio försökt, så flychtige at dhe ingalunda ehuru lindrigt dhe hanteras til något Corporaliskt Victriolum eller sal Victriolatum kunna bringas, och det mig aldramäst behagar, at desse Brunnar äro uthi Högwälborne Herr Landzhöfdingens tijdh komna i bruuk, hwilken Heder ingen af dhe förra Herrar Landzhöfdingar har kunnat belefwa, ty Inventio alicujus acidulæ är intet så ringa ting som man troor. I Tyskland, Franckrijke och Engeland, enär sådant skeer, blijr der aff ett starckt Roop och alla avisor fulla, och dhe som det upfunnt eller i bruuk bracht, med särdeles nådetecken ansedde. Revera är det en särdeles Wälsignelse, at dhe i H.r Landzhöfdingens tijd upkommit, förhoppandes iag at dhe med tijden lära komma i större renomé än man troor och täncker.

Detta Extract wara lijka lydande med original brefwet, attestera

Joh. Mehnlös. E. Thuen.

Gunstige och wäl sinnade Läsare.

JAg hade icke tänckt låta denna ringa tractat komma i dagsliuset, förr än iag skulle få tilfälle at wid desse Hälso-Källor, som der i beskrifwas, samla flere observationer och fatta deraf mehra erfarenhet: men de, som hafwa öfwer mig at råda, hafwa funnit nödigt, at jag skulle der med utan opskof fortfara; hwilkom jag ock är skyldig at lyda, fast än til min egen fahra och skada wercket blijr ofullkomligit och omoget; lärandes utan twifwel Herr Doct. Carl Friderich Below, som i åhr antaget försorgen der af, få tilfälle at til en annan gång anskaffa flera antekningar af de lyckosama curer, som här förmodeligen skee lära, hwarom iag så mycket säkrare hopp hafwer, som jag icke allenast af erfahrenhet på min egen kropp, utan ock på 100:de andra kan giöra mig derom ett säkert slut; til at förtiga, det sådant ofelbart måtte genom Guds wälsignelse följa, i anseende til dessa källors herrliga halt och hälsosama mineralier, fast än en anten alt för enfaldig, eller oklook, eller ock alt för arg (om han det med flijt och berådt mod giort) har skrifwet, at man för dem skulle achta sig, efter som omkring dem, när tårt wäder är, ligger hwit förgift; icke förståendes, at det järn-victrilet, som med liten alunachtighet sig på spånar, stenar, eller jorden, omkring brunnare sätter, och crystalliserar, är ett godt proof af den ymnoghet, som af mineralierne är der uti, och således mera at berömma än straffa. Och skulle det wara förgift, så hade jag och flere andra, som der af ofta mycket med tungan afslickat och swälgt, redan waret om lifwet; utan det är snarare ett förgift af en förgiftad tunga, at sådant utsprida, särdeles om det är skedt af den, som om sådana saker wil hafwa förstånd och wetenskap. Jag anbefaller eliest detta hastiga och omogna werck och mig sielf, i den gunstige Läsarens gunst och twifelachtiga benägenhet med förmodan, at det, som wälment skrifwet är, och wälment uptages och uttydes.

Thet första Capitel.

Om thesse hälsokällors upfinnelse och belägenhet.

THen store och barmhertige Guden, som hwart och ett land, och hwar och en ort med allehanda nödtårftigheter så wäl til lifwets uppehälle, som til andra tarfwer försedt och wälsignat; han har ock ey mindre them med sådana mediciner och läkedomar begåfwat, som til the på them mäst gångbare bräckligheters och siukdomars hemmande och läkiande kunna tiäna. The Indianer och andra uthi the hitziga climater och länder boende folk har han med hwarjehanda hitziga och subtila krydder och spesserier benådat, på thet the med them måtteligen brukade skulle kunna ersättia the finaste och subtilaste dehlar, som the heftige och länge warande Solstrålar uhr theras kroppar mycket mehra än i thessa kalla länder uthdrifwa. Oss åter igen, som i thessa kalla orter kommit at boo, hwilka hafwa kroppar af första uhrsprånget mycket solidare och hårdare, hwilka ock til föllie af Poëtens uthsago äro

Gens indurata gelu

hafwandes blodet och andra wätskor så myckit segare och tiockare, som winterens hoos oss warande öfwergår sommarens korta frögd; oss säyer iag, har then gode Guden ther emot rikeligen wälsignat med allehanda mineralier och metaller, som dageligen uthur iorden upgräfwas, och ännu mera upgräfwas kunde, om wij med större flit ther efter sökte, twifwels uthan at wij iemte andra nyttigheter, ock af them skulle hafwa til wår hälsas uprätthållande och igenfående then förmånen, at medelst mineraliernes så mycket stadigare och långsamare werckande på wåra kroppar, theste bättre öfwerwinna then medfödde swårigheten at blifwa curerade: warandes det oemotsäyeligit, at sådana mineralier och metaller, och af them beredde läkedomar, hwarken så hastigt mista sin kraft och medicinalska dygd, eller så lätt uthdunsta uhr wår kropp, när the en gång äro intagna, som the af the hetzige länders krydder och specerier tilredde medicamenter. Och på thet thessa mineralier så mycket lättare och beqwemligare måtte kunna komma at inkrächte sig i wår kropp, och med så mycket angenämare maneer intagas, är lika som af naturen försedt och förordnat, thet thessa mineralier skulle ännu, då the äro i sin första warelse och tilwäxt, på många och åtskilliga ställen imbiberas och insupas af wattuångor och källesprång, hwilka sedan theras medicinaiska dygd och helande kraft skulle til menniskians nytto hit til öfra jorden upföra, och tillika med källorne uthgiuta. Thetta så lätta och til intagande angenähma Mediciners förfärdigande och beredande haar then underbara Naturen för oss och til wårt bästa, wärkat kan skee ifrån werldenes begynnelse; men wij hafwa waret så försummelige och förgätne af wårt eget bästa, at wij om thessa hälsosamma och mehr än guld wärda mediciner oss litet bekymrat, til thess then högtuplyste och högtförfarne Herren, Herr Doct. URBAN HJÄRNE, theras Kongl. May:ters Archiater och Kongl. Collegii Medici Præses, för mehr än tiugu åhr sedan, begynte öpna oss ögonen och uthi dagsliuset framdraga the uthi jordennes buuk förborgade hälso-skattar, medelst en härlig hälssokällas upfinnande wid Medewij i Östergöthland, samt lärda och grundrika förskrifningar, huru man sådana hälso-medel sig til bästa nyttan skulle applicera och nyttia: tagandes och på sig then mödan at i många åhr å rad med egen manuduction lika som med handen föra til thessa för thetta fördolda, och mehr än Cimmeriæ tenebræ, oss obekanta jordenes häfwor. Och har hans idkesamhet och stora benägenhet at så medelst tiäna sin nödlidande nästa, och sitt kära fädernesland, ey therwid stadnat, uthan har han ock så genom många wackra i trycket uthgångna Tractater nogsamt bewist sin beredwillighet at så wäl i andra nödwändiga och för thet allgemena bästa mycket nyttiga saker, som i thet nu omtalte hälsowatnets upfinnande och beskrifwande betiäna sit fosterland. Ibland andra dehls af trycket utgångna dehls af oss ännu högt efterlängtade skrifter är ock then af A:o 1694. Tractat kallad: kort anledning til hwariehanda mineraliers upfinnande här i wårt k. fädernesland; Then samma är then, som gifwet mig första anledning til thesse hälsobrunnars upfinnande: Ty som iag ifrån många åhr tilbakars haft en särdeles Lust til sådana watns skärskådande och undersökiande, så blef iag therigenom lika som retad och upmuntrad, at med så mycket större idkesamhet mig therom winläggia; thet iag ock thet ena åhret efter ther andra giort, så wida mina mig af höga Öfwerheten anbefalte resor och upwachtningar thet tillåtit, til thes iag änteligen, sedan månge andre ey wille aldeles swara til min åstundan, råkade på thessa dehls på Sätrans bys ägor i Fläckebo sochn och Wesmanland, dehls på Broarnas och Kängsbackas grund i Kijla sochn och samma province belägne källor, hwilka särdeles the första, efter ett noga undersökiande gåfwe en sådan förhoppning om sig, at iag resolveradt mig utan widare betänckiande, sielf betiäna mig af them til min hälsas wedersång, på hwilken iag under then långsama Ryska resan sammandraget åthskilliga anstöter; kunnandes iag thet uthan skrymterij bewitna, at iag i sielfwa wercket af them fann then nyttan til min hälsa, at iag therföre har orsak at innerligen tacka then högste Guden, och med the 3. män uthbrista af theras låfsångs 76 vers. säyande: I brunner, låfwer Herran, prijser och uphöger honom ewinnerliga. Hwilket ock månge andre giorde och sade, som ther ifrån med en hälsosam kropp och förnögdt sinne hemginge, sedan the them förledet åhr någon tid brukat.

The äro på thet ena stället, som ligger på Sätrans bys ägor, til talet tree stycken, springande ongefähr 3 qwarter ifrån hwar andra; af hwilka then ena, som närmast upp til landswägen uthflyter, synes til smaken wara starkast, hafwandes i sig ock så fast flera ådrar än the andra, them man til 10 à 12. kan räkna, som med ett lustigt spelande sanden immerfort ifrån grunden upkasta, lika som en starkt kokande gryta sina bublor uphäfwer. Then andra på högta sidan, norr om then upwällande, synes wara något swagare; och then tredie söder om the andra belägen tyckes wara något grofware och icke så lefwande och subtil som the 2. förra. Och som hon föhrer mehr ochra och schlich än the andra, så kan hon til badande bäst brukas. Man har funnit skiäligt at efter som the igenom ett litet begrep äro 3. til talet, kalla them Helga Trefaldighets Källor, af hwilkens nåd och wälsignelse the ock hafwa sin kraft och werckan. Then fierde ligger på ett torps, Broarnas ägor, söder om the förra, wid pass 400 steeg ther ifrån, nästan af samma halt och art, som the förra; löper upp i en källa mitt på en äng, hwilken, efter som hon tillika med the andra samma åhr är påfunden, på hwilket Gud then högste gaf H:s Kongl. May:t wår nådigste Herre och Konung, then stora och underbahra segren öfwer the fredzbrytande Ryssar, har til ewärdeligit åminne af en så härlig och lykelig action, welat kalla Segerkällan. Then femte ligger på ett torps, Fängsbackas grund äfwen i Kijla sochn, ohngefähr 400 steeg söder om then omtalta Segerkällan; tyckes liggia litet sanckare än the andra, men är dock i närmaste graden af samma art och egenskap som the. Och som then ligger wid ett berg, kallad Brudberget, så må hon behålla namnet af Brudkälla; tör hända, at man med tiden får säija om henne: nomen & omen habet, hon har både namnet och gagnet.

Thesse alle brunnar eller källor äro belägne straxt wid stora landswägen, som löper ifrån Wästerås til Fahlun, 3. mijhl ohngefär ifrån Wästerås och 1. och en fierdedehls mijhl från Salberget, från hwilka städer man dageligen och stundeligen kan hafwa tilförsel på allehanda nödwändigheter, särdeles ifrån then förra, til hwilken man kan få 10. bud om dagen, om man will, med fohrbönder, som ther dag och natt förbijfahra med koppar, järn, spanmål och andra pertzedlar, som gå upp och ifrån Fahlun och Bergslagen. Thessutan liggia ther när omkring Romfertuna, Kijla, Kumbla, Sala, Färnebo etc. sochnar, från hwilka lärer kunna anskaffas för penningar alt, hwad man til lifs uppehälle och andra tarfwer kan hafwa af nöden. Ofwan för källorna på then sijdan, som wetter moot Sahlberget, äro många höga berg och bergskullar, som hela långa stycket bortåth alt högre och högre stijga, nedan för them liggia åthskilliga lustiga och angenähma ängiar, och kring om the samma så wäl som på alla sijdor om brunnarna, finnas innom några musquete-skått åthskilliga byar och wälbygde gårdar, uthi hwilka brunngästarna kunna inrymmas, til thes man med tiden får byggia och laga andra beqemligheter för them: kunnandes man thetta folckslaget, som ther kring byggia och lefwa, serdeles berömma, at the mycket höfligare och wettigare äro i sina omgänge, uthi handel och wandel mycket redligare och billigare, än the andre, som längre öster emot Stockholm boo; och at the sina huus nättare och liusare bygdt, hållandes them mycket renligare och hyggligare än i Uppland och theromkring skeer, så at man med theras wårdskap kan wäl wara til freds.

Thet andra Capitel.

Om the mineralier, som thessa hälso-källor innehålla.

JAg månde i förledne sommars åthskillige gångor thessa mineral-källor probera med præcipiterande, destilerande, evaporerande, och alla andra wanliga maneer at sådant förrätta med; och til mycket större säkerhet öfwertalte och förmådde iag Wälborne Herr Archiatern Hiärne, (hwars erfahrenhet och stora wetenskap i thetta och andra måhl nogsamt bekant är) at för några dagar sedan taga på sig then mödan och resa dijt, at them tillika med mig probera; hafwandes man wid alla therpå giorde proof funnet them, jemte then allgemena grundsyrligheten, som är alle gode mineral-källors lika som lijf och ande, hålla til en dehl iärnvictril, god ymnoghet af iärnswafwel, och litet allun, och i alla måål mycket komma öfwerens med Medwij Högbrunn, förutan thet at thessa källor, särdeles then ena af the H. Trefaldighets källor, som ligger närmast öpp til landswägen, til smaken finnes något starkare.

Hwad acidum universale eller then allgemena grund-syran är, och hwadan och huru hon genereras, och sedan i hwad effecter och werckan hon sig uthwiser, har then ofta nämde Höglärde Herr Archiatern Hiärne til en dehl i sin stora Tractat om Medwij Suurbrunnar tryckt A:o 1680. berört, men fast fullkomligare sig ther om uthlåtet uthi thess Swänska Physicaliska skrifter, hwilka iag haft then ähran at med stort nöye see något af; önskandes, at han ey längre wille innehålla ett så nyttigt werck och i många tilfällen högtnödigt för Mediciniska Faculteten, som för hela fäderneslandet. The twå af H. Trefaldighets källor, som the med acido universali äro mehra begåfwade än then tredie, så finnes ock theras watn wara mycket subtiligare, än then tredies, som kommer upp mot söder, på hwilken ock finnes mera af then blå hinnan eller slichen. Segerkällan synes ock i nämsta graden komma emot the 2. först nämde, men Brudkällan tyckes ännu intet wara så aldeles lijfachtig och subtil som thessa; men, kan skee, när man får tid och råderum at bättre upränsa henne, och komma närmare til thess ursprång, tör hon ännu wijsa sig bättre; ty jag kom allenast af en händelse at träffa på henne, förledne sommars näst för min afresa, då iag fölgde then nedan för i ängen hopsamlade ochran och schlichen alt upföre, til thes iag fick see, huru sielfwa källådran kom fram-silande emellan rötterne på en aal af 7 eller 8. alnars högd, hwilken iag lät kullhugga; och sedan thess rötter woro bortränsade, kom källan til at med några språng så mycket qwickare yttra sitt lopp.

At i thessa källor, särdeles the 2. af H. Trefaldighets källor, är ymnoghet nog af Spiritueusiska subtile dunster, som watnet gifwa sin qwick- och lifachtighet, subtilige och genomträngiande kraft, wiser nogsamt thet sprittande, som skeer i glaset, när watnet af källorne nyss är uptaget; så at iag ock erfahrit, at om thet uptages och påsees, när litet blåås och man håller thet motwädret, så håppa thesse springande spiritus enom hopetals ansichtet: Thet samma witnar ock thess genomträngelighet, så at man blifwer forcerad til urinerande intet långt sedan man drucket, och thet så kringt och ofta, at thet är under åt, til at förtiga, huru stor qvantitet ther af kan drickas (til några stoop) utan at beswära magan, och at en stor dehl af brunngästarne, under thet the än blifwa lika som druckne och wimmerkante i hufwudet; warandes ock ett proof af samma spirituum ymnoghet, at watnet intet låter föra sig, fast än aldrig så wäl täpt, med mindre at thet icke mister en stoor dehl af sin kraft. Och at ther ock så är godt förråd af iärn-victril och then sammas swafwel, wiser nogsamt smaken och luckten, så at thet icke allenast sackta adstringerar och draar ihop gomen och tungan, när man thet i munnen håller, uthan ock, när wåtachtigt och qwalmut wäder är, som förhindrar dunsternas och ångans opstigande iwädret, kan man känna luchten af järn-swaflet, och järn-victrilen, långt ther ifrån, äfwen som thet skeer i wintern, då thetta watnet är hel liumt och står som en röök eller dimba omkring; thet förra är ett teckn til thess ymnoge mineral dunster. Man kan och nogsamt see thesse mineraliers kraft och ymniga närwarelse af excrementerne, som när man någon tid theraf drucket, swartachtiga, grönachtiga, eller gråachtiga blifwa; Urinen drifwes här ock mächta starckt, som ock purgeras, somliga til några sedes om dagen, särdeles när the komma til högsta drickandet. Ja, omkring Segerkällan och Brudkällan är järn-victrillen så ymnog, at han ock, när tort wäder är, sätter af sig hwita flores Salinos, eller fint crystalliseradt järnsalt på spånar, bark, steen, jord, eller hwad som ligger kring brunnen; hwilket man nogsamt och klarligen see och smaka kan. Hwarföre thessa källor wäl lära fordra något starckare magor än the andra; men lära therjemte hos them, som them kunna fördraga, i wissa måål och siukdomar giöra en märkelig werkan. Jag har ännu hoos mig liggiande några trästycken, som i fior, när källorna upränsades, toges ther uth, hwilka än luchta så starckt af järnswafwel och victril, at, när man med en knijf rifwer litet på them, känner man luchten långt ifrån, hwilket är ibland andra ett märkeligit prof af then ymnoghet, som theruti är af thessa mineralier.

Thet tredie Capitel.

Om thessa hälsokällors kraft och werckan i anseende til hwariehanda siukdomar.

EHuruwäl många mycket skrifwa och tala om panacæer eller allgemena Mediciner, som skola medelst enahanda slags läkiemedel bota alla siukdomar, af hwad namn och kynne the ock månde wara: Så sträfwer dock sådant så wäl emot sielfwa sunda förnuftet, som dageliga förfarenheten. Men om man respective, som man talar i Scholarna, eller i anseende til andra läkedomar, som icke så alment, utan hwart för sig, hela en eller några siukdomar, wil tala, så kunna rätte och gode mineral-brunnar med större skäl, än något annat ännu kunnigt hälsomedel, kallas panacæer eller allgemena läkedomar. Ty man haar af förfarenheten, at the så mångahanda slags siukdomar hemma och bota, at the ock the, som äro helt contraire och twärt emot hwarannan, afhielpa: Stundom purgera the, stundom stoppa, stundom öka swetten, stundom minskan, ofta föröka menstrua, ofta åter förminska, och så widare; alt, som the finna kropparne, som them bruka, wara constituerade och skickade til, och som andra omständigheter komma emillan. Och ehuruwäl en lång förfarenhet af ett mineral watn länge och af många brukadt, kan gifwa bästa profwet af thess art och kynne; likawist kan man thet à priori eller i anseende til orsakerne, thet är, til the mineralier, som äre i watnet, så wäl som à simili eller then lijkhet, som thetta watn har med ett annat af lika art, säkert nog sluta om thes werckan och kraft, när thet, som sig bör, rätteligen blijr brukadt: hwartil när sielfwa effecten eller förfarenheten kommer, så är man satt uthom alt twifwelsmål.

Hwad thet senare widkommer, som är förfarenheten, så har man fuller ännu ey kunnat hafwa så många prof af thesse mineral-källors egenteliga werkan och kraft, emedan the i fior först worde uptagne; warandes thet omöyeligit. Icke thes mindre hade man tilfälle förledne sommars, then lilla tiden thet påstod, at see många och wackra prof af thesse hälsokällors hälsosama werckande, af hwilka wid slutet här af några få exempel allenast skola anföras, emedan then korthet, man nu söker, skulle wändas i en widlyftighet, om man alla skulle noga upräkna. Angående then werkan och nytta, man af thessa mineral-källor kan genom Gudz wälsignelse hafwa at förmoda, i anseende til the mineralier, som ther äro uthi, och til then lijkhet, the med goda och redan länge proberade hälso-brunnar kunna hafwa, så hoppas man säkert, at the i följande måål skola giöra god och behagelig werckan. Om magan skulle wara förskämbd til eentera af sina förnämsta beställningar, som är anten at begiära maat och drick, eller at them rätt digerera och koka: så förmodar man, at thessa hälsokällor i bägge målen skola giöra sitt bästa, afskiöliande the slemmigheter, som kunna förhindra, at then saften, som naturligen bör flyta til magan, och ther giöra både appetiten och concoctionen, intet kan anten flyta til, som sig bör, eller hafwa then tiänliga subtilliteten, samt borttagande the obstructioner och förstoppelser, som i magans små körtlar kunna wara förorsakade. Och som til matens rätta kokande mycket giör, at han i tienlig tijd får blij qwar i magan; så kunna thessa mineral-källor, medelst thet medelmåttige alunet, som är i them, litet adstringera, och lika som stadigare giöra the slappa magans hinnor, och the små tråarna, hwaraf hinnorna bestå. Skulle ock magan genom tilflytande fremmande skarpa wätskor blifwa retad til at anten kasta upp maten eller köra then til tarmarna i otijd; så kan icke allenast thetta mineral-watnet skölja af samma skarpheten, utan ock medelst sitt lindriga adstringerande tilståppa poros eller swetthålen, i magan, så at sådane fremmande gäster ey mera komma at sig ther inlogera eller inrymma. Men skulle magan genom en öfwerflödig slemm eller fremmande giässning och fermentation, eller hwarjehanda annan orsak wända, thet man äter, i wäder, och således upblåsas och stinnas, så kunna thesse hälsobrunnar thesse anstöter märkeligen borttaga, genom nu nämde och andra onämde orsakers hemmande och afförande; på hwilket man och förleden sommars hade ett märkeliget prof, som efteråt skal förmälas.

Går man sedan til följe af matens naturliga gång i kroppen widare til tarmarna, så pläga the ofta inwärtes så öfwerhölias, och lika som anlimas med en seeg slemm och pituitâ, at the dunster, som förorsakas af thet, at gallan och Succus pancreaticus eller kiöttkörtelens saft ther tilfalla och på nytt iäsa med then uhr magan kommande maten, ey kunna genom swetthålen af tarmarna utdrifwas; hwaraf skeer, at en menniskia städze är med wäder upfylt; och han må äta så lindrig maat, som han will, så är han dock iemt och samt, som en blåsbelg, full med wäder. I sådant tilfälle kunna thesse helsokällor mycket uthrätta, medelst thenna sega slemmens lösande och småningom skedde utförande, hwar af man ock i sommars hade godt prof. Ofta händer ock, serdeles hos them, som äre af skiörbiug plågade, at, som hos them hwarken maten uhr magan kommande, eller gallan, eller then nu nämde pancreatis eller kiöttkörtelens saft äro, som naturligen bör, tempererade; så skeer ock hos them i tarmarna en owanlig, fremmande och alt för häftig iäsning, så at ther af genom nedre magmunnen (som hos sådana är något slaak) magan, och magstrupan stiga en hop dunster up och insinuera sig i the wätskor, som äro i the körtel- och swampachtiga kinbenen, begynnandes ther en fremmande iäsning, hwaraf händer, at the någon tid efter måltiden, få en sådan ronna och hetta i ansichtet, lika som sutto the för en eldbrasa: thenna händelse förorsakas ock hos många, medan the än äta, och hafwer sitt uhrsprång mestedehls af skiörbiugg, ägandes sitt fundament i magan, som förfarenheten gifwer; och i sådant mål tiäna thesse hälso-källor mycket wäl, tempererande the förskämde saker, och magmunnarna måtteligen och sachteligen ihopdragande; af hwilken händelse man ock i sommars hade proof och theremot god cur. Skulle magan och inelfworna wara så slake, at the maten anten halft eller intet kokat skulle genom durchlop utsläppa, eller skulle the af andra skarpa tilflytande wätskor esom oftast retas til wåt, eller tårr, eller med wäder beblandad stolgång, så lära thesse watn i alla thessa måhl wisa god werckan, genom thesse skarpe wätskors tempererande och afsköliande, samt tarmarnas lindriga sammandragande. Skulle en plågas af twinsoot förorsakad af mesenterii eller tarmalens och theri inswepte miölkådrors och kiörtlars förstoppelse, som förhindrar, at then närande saften eij får komma til hiertat och blodet, och medelst thet til andra lemmar i kroppen; så lärer han här med Guds hielp finna boot. Har någon klimpar i lifwet stora som waalnötter, ägg, eller ock större, förorsakade af the nu nämde tarmalens körtlars förstoppelse, eller ock af the körtlars upswulnad, som i omento eller feet-nätet sittia, lärer han finna, huru thetta subtile spirituösa watn lärer tijt åth genomträngia och förstoppelserna yppna, samt swulsterne förminska. Plågas någon af hiertängslan eller hiertklappande (hwar emot i sommars skedde god cur) af dåningar och swimmelse, kan han här finna lijsa. Finner någon för mycken hetta i blodet, som herrörer af alt för starkt blodets jäsande i hiertat och ådrarne, så at han af then ordinarie luftens indragande ey kan finna någon lindring och upfriskning, kan han blifwa swalkad, i thet the oliachtige skarpe salt, som sig förmycket i blodet samkat, blifwa af watnet löste och utförde; här af är ock prof skedt, i sommars. Är någon twärt emot alt iemt kulen, och kan nästan mitt i sommaren ey hålla sig warm, förorsakadt af alt för litet blodets jäsande; anten för thet, at thet i sig samkat en förstor ymnoghet af tiocka, jordachtiga, sura eller salta fixa particler, eller smärsta delar, eller ock af thes subtileste och spirituösiske dehlars förminskande genom långa siukdomar, starka aflåpp och afgånger, eller för thet, at thet intet ränsas och purificeras, som sig bör i lefwren, miälten, niurarne etc. Then samme warder med Guds hielp finnandes, at thess naturlige warma, genom thet til smaken fuller kalla men til kraften upwärmande watnet, lärer igenkomma, sedan thet the tiocke och fixa blodets dehlar söndrat och minskat, och förstoppelserne i ofwannämde visceribus eller inelfwor förtaget. Är någon melancholisk af sådana orsaker, som af kroppen härröra, särdeles af then melancholien, som kallas Hypochondriaca, förorsakad gemenligen af obstructioner i nedre bukens inelfwar, och theraf härrörande blodets, och til följe spirituum animalium, anten för ringa ymnoghet eller tiocklek, swårighet, eller andra distemperaturer, then lärer hafwa en god lindring at förwänta, sedan the subtile Spiritus och ångan, jemte thet yppnande iärn-victrilet, som äro i thessa källor, fått göra blodet fint och yppnat the nämde förstoppelser. I Slag inwertes och uthwertes, i faklande soot och så kallade hönsedåningar, i lamhet, i darrande, och hufwudets samt andre lemmars motwilliga skakande, i sömnegång och otidiga samt af mycket drömmer, i maar-ridande och flere sådana hufwudets och sinnens passioner, har thet til en dehl redan wist goda proof, och warder med tiden mera wisandes. I skumma och mörka ögon, som icke äro så af ålder, i röda och swulna samt med tårar iemt flytande ögon har thet redan wist åtskilliga proof. Men hwad hörslens fehl anlangar, har iag hwarken wid thessa källor eller andra funnit stor hielp ther emot. En war ther i fior, som sin lucht fick igen, then han på lång tid icke haft. Från brösttäppa, särdeles af skiörbiug härrörande, såg man förledne sommars många hielpte, som ock från raklande och hostande, som än intet hade sårat lungarne: Men en, som mot mitt förbud och inrådande drack om morgonen bitbida, förr än iag ankom (ty källorna wore icke kringstängde) hafwandes lungsoten i faggorne, och född af lungsycktiga föräldrar, fick, som iag sedan hört, med döden betala laget; så går thet ibland, när man intet will lyda theras råd, som förstånd hafwa om saken. Mot matkar i lifwet så wäl, som mot niursteen skedde i fiol goda curer, som ock mot contracta och krumpna senor. Mot torrwärck och skiörbiugs gicht fanns och stor hielp, och blef en, som af niurstenen pissade blod, aldeles befriad. Wattusoten och guulsiukan gafs då intet tilfälle at probera watnets kraft emot; wil dock förmoda, at, om någre med sådana passioner wore behäftade af en begynnande lefrens förstoppelse, eller andra inelfwors, som hafwa af de subtile wattuådrar uthi sig; skal han derföre finna god hielp, om icke passionen reda så länge warat, at inelfworne äro murcknade och bortskämde, emedan då är ingen botswån. Qwinnors förmycket flytande, så af den röda som hwita flussen, lärer det med sin lindriga allunachtighet stilla, och twert om dess förstoppelse befordra oc pådrifwa, medelst blodets tunngiörande och des surachtighets samt slems afförande. En fann der ock stor lisa contra impotentiam, en annan contra profluvium seminis, eller gonorrhæam simplicem. Mächta månge wore der, som af sura och illa såra been wore swårt bekaiade, af hwilka somlige hielptes; men somlige, som hade fistler i kiöttet eller alt för gamla skadar, funno ingen annan ändring, än at det mycket swidde i såret, och giorde at kiöttet i kanterne begynte se friskare uth; kan skee, om de komma igen flera åhr, töra de finna fullkomligare hielp; ty de wore mäst fattige, och förmådde icke länge uthålla curen.

Jag har bland alla andra siukdomar, som gode mineral-brunnar pläga afhielpa, spart skiörbiuggen til det sidsta, såsom en passion, hwilken icke allenast ibland oss är gångbarast af alla, utan ock är en bestia multorum capitum, en siukdom, som i hundrade tilfällen och forställningar sig wiser; och är knapt någon siukdom i thessa länder, i hwilken han icke wil hafwa handen med i sodet; ehuru wäl månge icke wilia kännas wid honom för det, som de säya, at de hela dagen röra sig och stöka omkring i huset: lika som denne siukdom, sedan han en gång fått taga inrymme i menniskians blod och kropp, stode dermed at fördrifwas, at man så småningom och med sackta maak rullar omkring wed sina små sysslor, och lijka som det wore mera skam at haa den siukan än andra; warandes derjämte högeligen at beklaga, at, som det är en mäckta gångbar siukdom, så inbilla alle nyss uhr läran komne feldtschärs gesäller, Apotekare, badare, kiärringar och andre sig at kunna henne rätt curera, der hon likwäl är af så åtskillig natur hos åtskilliga personer, at, det den ena hielpes med, det skadas den andra af och i grund stielpes; warandes månge, som weta, så snart skiörbiugg nämnes, tala om och föreslå cochlearia eller leffelkruut, beccabunga eller backpungar, nasturtium aquaticum eller wattukrassa och mera sådant; men, när en af skiörbiugg behäftad patient förekommer, som icke utan största skada och sin hälsas ruin, tåål desse hetziga skiörbiuggs krydder; då äro de icke hemma, utan hålla baak om berget, och, om de få i Apoteket see ens erfahren Medici recept, som är owanligit, och bekommer en sådan patient wäl, (ty der efter lura de med flijt) så löpa de dermed, utan åtskildnad, til alla, som haa allenast ett skeen til skiörbiuggen, och, som någon af dem torde behöfwa twärt emot af de hetziga skiörbiuggs krydder, så fördärfwa de åter en sådan igen, öka eller förorsaka hos honom andtäppan och andra tilfällen, hwaraf han sedan så småningom döör. Jag måste på detta stellet, fast än icke så à propos, mot min willia, införa detta klagomål, emedan mig i praxi (som iag nu snart innomrikes i 17 åhr föröfwat) beklageliga tilfällen esomoftast äro förekomne, med de siukas största skada. Och til at komma til wårt fattade ändamål igen, såsom skiörbiuggen är, som sagt, den gångbahraste siukdomen hos oss, så har ock så den milde och nådige Guden oss med ett des antidotô eller synnerligit motwärn på åtskilliga ställen i wårt K. Fädernesland begåfwat, nemligen med Suur-Brunnar eller mineral-källor, hwilka, om något ting, af grunden curera denna ledsama siukdomen, när han icke aldeles skämt blodet och inelfwerne. Men derföre måste en icke troo, at straxt, han blöder i tandköttet, eller får litet skabb på kroppen, eller blifwer sömnig eller tung utaf sig, at han då, säger iag, straxt har skiörbiuggen, eller, om han den hade, at han uthan åtskildnad eller förfrågan får löpa til mineral-källan, och der dricka, så mycket och så länge honom behagar. Läkedomar, och särdeles sådane almänne och förträflige, som mineral watn, äro tanqvam gladius anceps in manu furiosi; alt som man brukar dem til, så kunna de ock nytta eller skada. Det är wist, mineral watnet är ibland de bästa mediciner, emot skiörbiuggen; men tiänar dock intet hos alla, som af honom äro behäftade, eller åt minstone at dricka så fritt, som en will. Och skulle jag med exempel strida, så wil iag wisa sådana, som dödt i skiörbiuggen, medan de honom med mineral-källors drickande welat curera. Hwarföre see hwar och en sig warligen före, och hälle icke skiörbiuggen för så lät at afhiälpa, som han är at nämna. Det äro icke så många weckor förlupne, sedan en landlöperska understod sig at wilia curera en af skörbiugg illa behäftad förnäm man; och, som han ibland andra tilfällen ock så hade stora gula fläckar på benen, hwarest senorne wore så styfwe och hårde, som ett tårt trä, så wiste den kloka qwinnan intet annat at smöria derpå, an Altheæ Salfwa; medelst hwilkens fetma swettholen så förstoppades, at skiörbjuggs saltet, som det skulle evaporera, drefs tilbakars til blodet och bröstet, så at han i många nätter å rad, så snart sömnen rann på honom, wille förqwäfias; och hade man icke snart med tienliga medel kommet honom til hielp, hade han utan all twilfwel redan warit om halsen. Sådana sköna proof göra dylika wijst folkslag, och icke dess mindre finnas de, som willia dem förswara, hwilka wäl wärde äro, at blij deras lärespån, och proof: emedan det ena canaille bäst tienar ihopa med det andra.

Thet fierde Capitel.

Hwad wid detta hälso-watnets drickande bör i ackt tagas.

SÅsom Herr Archiatern Hiärne i sin Tractat om Medewij Suur-Brunn, angående denna materien, sig temlig utförligen haar uthlåit, så at härutinnan intet syns kunna fattas: altså kan jag denna gången, då tidsens korthet för resor och andra nödwändiga syslor intet tillåter widare skrifwa, intet annat, än beropa mig på de samma reglor, som der äro författade, in til framdeles jag får bättre tilfälle derom widlöftigare handla; hälst de berörde exemplaren så äro åthgångne, at intet mera kan finnas. Dock kan iag icke underlåta här hos påminna, at såsom desse och Medewij hälso-watnen i ett och annat måhl mycket åtskildnad hafwa, i det desse mycket starkare af mineralier och smak äro, och den hetziga mineral-spiritus af det myckna tilfallande watnet, som med så öfwermåttan starck språng rinner, mera diluerad; altså är nödigt i acht taga, det man med drickande sig icke så myckit skyndar, uthan tager der til något mera tijd: helst för dem, som äro af en delicatare complexion och swagare maga; warandes nog, at man 3 glas ohngefehr efter hwarannan sachteliga dricker, och då något med spatzerande sig rörer, in til des man befinner, at magan kan taga något mera emot; då en åter kan stiga til brunnen, och fortfara med 3 glas eller högst 4, då man åter til wahnliga spatzergången skrider, så länge det föresatta talet är til ända. Huru högt man kan skrida til talet af glasen, då man är i det högsta, kan intet wist säijas; aldenstund man måste, för berörde orsak skul, wara försichtig: hwarföre man det lemnar ordinario Medico, som brunn-curen dirigerar, at döma om, som han finner dem starckare eller swagare, wana eller owana wid brunn-curer. Sedan är nödigt at taga i acht, det man sig icke så hårdt binder wid de föresatte reglor om antalet af glasen; warandes rådeligit, at, när det är wackert wäder, man då dricker et glas, tu, eller, kan skee, 3. mera, än man eliest sig föresatt, efter watnet sig då på alt sätt bättre uthielper; Men twärt om, när kulit, rägnot, eller blåswäder är, och man finner, at det biuder förmyckit emot, kan man då icke allenast något långsamare dricka, uthan ock ett glas, tu eller kan skee 3. mindre, än wanliga reglorna äro, efter det icke will så fort, och naturen sig icke så twinga låter. Äfwen det kan man i andra måhl i acht taga, at när man elliest i drickningen någon swårhet finner, härrörandes af någon lijten anstötande opasslighet, som lätteligen kan förorsakas, eller det man om aftonen någon starkare måltid giordt, än wanligit, som ock lätteligen kan hända, och sömnen deruppå mera orolig warit, och magan sig altså finner mera beswärad; då kan man äfwen så antalet af glasen til ett eller tu förminska. Efter middagen, så framt man sig lättare finner, serdeles emot kl. 4. eller 5. kan man då ett glas, 3 eller 4, lika såsom för roo skull dricka, om man det om morgonen, för berörde orsakers skull, har underlåtit; i synnerhet de, som tilförende sig af brunn-curen betiänt hafwa, och wid watudrickningen mera wane äro. De som af det delicatare könet hafwa sin ordinarie räckning, kunna ock så deras drickning i första dagarna inställa, och, då de märckia, det förminskas, kan man åter der til skrida, i den quantitet, som man det släpte. De, som äro kalle af naturen, och af en spädare digestion, kunna, då det är kalt eller regnwäder, låta föra watnet til sig i wälslutna bouteller, och hemma för en braasseld betiäna sig af watnet med spatzerande i stugun, äfwen såsom wid brunnen. Wid purgerande tages lindrighet altid i acht, särdeles wid ändan af Curen, då inelfwerna af watu-curen äro något angrepne, och såsom litet forcerade, då halfwa dosis ofta pläger så mycket uträtta, som i början af curen den hela. Derföre kunna de lindrigare läkedomar wara rådeligare, som pillulæ Rufi, pillulæ pestilentiales, pillulæ usuales, och andra sådana, antingen allena, eller med litet af massa pillularum catholicarum acueradt. Doch såsom starcke bergsmän och annat folk af större förlek i nägden boo, kan man dem, de af lindrigare saker icke röras, med starckare saker antasta. Ty det heter: Duro nodo durus cuneus.

Hwad åderlåtande angår, så är här just icke af nöden, at alle skrida der til, ey heller så tarfweligt, som wid Medewij, der watnet är för den ymnoga flychtiga swafwelångans skull, och watnets mindre quantitet, något hetzigare. Sedan äro ock någre siukdomar, som åderlåtandet icke fordra, såsom uthi cachexia, der en blir pussig, fyllig, och lika som til watusoot benägen. Annat fett folck, om de icke äro desto hitzigare eller blodfullare (det desse sällan pläga wara) så tränger det intet der til, jemwäl de, som af skörbiug, serdeles de, som mindre hitzige äro, och mera til syran inclineras, beswära. Iflygande gichten, i podagra och torrwärck synes det icke heller wara rätt stort af nöden, sammaledes i steen- och tartariske siukdomar. Men som denna materien, uthi ett så kort begrep at tractera, will förwidlöftig falla, kan man consulera sin Medicum, som wid brunnen sig finner. Än måste iag sättia här til, at de, som hafwa späda och til lungsotan inclinerande lungor, giöra bättre, om de sig härifrån afhålla, eller åtminstone, om de, när de af andra passioner der til trängias, icke stiga til många glas, uthan behielpa sig så sparsamt med drickande, som möyeligit. Äfwen så, de der någon begynnelse af apostemer, eller annan inwärtes skada, kunna hafwa: emedan den flychtige och kraftige victrilen desse späda och swaga partier med större wärckan angriper, än deras constitution det kunde tåla eller lida.

Desse äro de förnämste puncter, som iag achtat har wara nödwändigt för denna gången i korthet at upteckna; hwad yttermera bör observeras, skal i sinom tijd nogare och omständeligare förklaras. Warandes des förinnan rådeligit i alt, det man har betänkiande wid sin medicum, som watnet dispenserar, rådfråga och sig derefter ställa.

Det femte Capitel.

Om den Diæt, som wid hälso källors drickande hållas skal.

EHuruwäl i förberörde skrifter om Medewij Suurbrunnar, denna materien om diæten så klart och utförligen är handlad, at det icke synes kunna wara något, som deruti widare kan tilläggias, kan iag likwäl ey oförmält låta, at, för ofwanberörde orsakers skull, man här något nogare i diæten måste wara, än som brunn-gästerna i Medewij det här til pläga i acht taga. Serdeles är at påminna, det de sådant missbruk, som dersammastädes plägar wara gänse, noga undfly. Jag menar den gästning, som de med hwarandra pläga göra, i det de icke allenast med åtskilliga rätter hwarandra pläga, hwarigenom intet annat kan wara, än naturen då, när man dijt kommer at sökia bättring och bot för hälsan, och altså borde hålla sin pænitence myckit noga, lider mera, och man då, i ställe för hälsan, ofta drager större oförmögenhet hem med sig; uthan ock at de gemenligen i detta mål, til at föröka öfwerflödighet, och til at hafwa så mycket större antal af rätter, låta frambära åtskillige slags, som uthi brunn-curen intet tiena, såsom åtskillige slags bakelser, tortor, pasteyer, klimpar af allehanda sammanhackade saker i soppor, murcklor, och andra dylika skadeliga tyg, miölkrätter, frucht, och annat sådant. Därföre är icke under, at de fattige, som sådant intet förmå, utan bli wid sin enfaldiga cur, hafwa härutinnan för de förmögnare och rika myckin större förmåhn och wälsignelse; och at sådane, som dijt komma, til at icke allenast sielfwe lefwa oordenteligen, uthan och, genom förberörde orsaker, gifwa androm tilfälle at förderfwa brunn-curen, finna sig, efter fulländad resa, sellan förbättrade, uthan ofta wärre än tilförende, då de sedan oförnögde skylla helso-watnet, der de borde skylla sig sielf och sin egen omåttelighet, och icke wara så otacksame emot Gud, som dessa herliga gåfwor förmedelst sin Guddomeliga nåde behagar så rikeligen meddela.

Här kan iag icke förbigå ännu några påminnelser wid diæten gifwa; såsom först, at någre äre, som icke allenast tillåta, uthan ock råda der til, at man om morgonen, sedan man sina glaas utdruckit, må säkert dricka en suup eller 2. brennewin, aqua vitæ, magwatn, och andra slika hitziga ebriamina; men detta är ett stort missbruk, som curen myckit förwanskar, i dy at desse salta och hitziga dricker med en flychtig acididet bekaiade äfwen det blodet tilsättia, som man genom watnet söker at afsköllia, och rätt i samma tijd, som watnet uthur magan sig med blodet förmängar och genom hela kroppen circulerar. Derföre är bättre hålla dermed inne, til efter måltiden, eller och emot aftonen, och ingalunda turbera dermed wattu-curen om morgonen. 2. Såsom fruchter och bär denna tiden mäst äro mogne, och af gement folk dijt föras och försällias, måste man för all ting twinga sig, at man icke af sådant förbudit slag sig belystar. Den sig icke derifrån kan hålla, giör bättre, at han curen inställer, än han sig med sådan oordning förderfwar. Smultron med socker och wijn kan änteligen efterlåtas; det öfriga är bättre icke tänckia på: warandes wäl, at sådan tilförsel åth brunnen aldeles blefwe förbuden.

3. Såsom elliest all råå frucht är skadelig, så är ock med alt annat grönt, äfwenwäl ock sallat, man må peppra, ollia och sockra det, så mycket en will. Om radiser och rättickia, samt alla andra rötter wari samma dom. Doch uti soppor at koka någon körswel, syra, eller annat slikt, är intet skadeligit; uthan heller, särdels i de hitzigare complexioner, nyttigt. Kåål, det må wara, hwad slag det will, hwit, bruun, eller blåå, är skadelig, och sparas, til man kommer hem. 4. Angående wijn, så måste de, som magre och hitzige äre, benöya sig med lindrigt Franskt win, eller godt Rehnskt, om man så will. Men de hetziga starka winen, som Canarie- och Chere-säck, Portugiser win, Malwasier och Alikant, äro bättre för dem, som feta, frodige, och kallachtigare äro; doch så, at om någon en alt för kall maga hade, söks måteligheten uti de warma och twert om &c. 5. Sammalunda i tobak, såsom många hafwa sig wänt dertil, några pipor om dagen, serdeles på fastande maga at rökia; så observeras deruthi äfwenwäl, at de, som feta och flussiga äro, och benägne til cachexiam, måge wäl brukat, jämwäl straxt på sielfwa watnet, sedan alla glasen äro tagne; men de, som något torrare och hetziga äro, giöra wäl emot sig sielf, om de låta det blifwa. 6. Med sömn och wakande är samma acht, at de magra och torra få sofwa längre; de feta och flussiga giöra bättre, om de waka något mera, ehuru at deras wätska, och mineral-watnet lockar dem til sömn.

Det siette Capitel.

Om Badande.

HWad som i ofta bemelte suurbrunnens beskrifning är förmält om badande, tagas äfwen här uthi alla sina omständigheter uthi acht; doch med den warning, at, såsom detta watnet af flychtig victril är rikare, så måste man ock myckit mera weya det, som kan skada. Det wari uthi tiden, at en ey förlänge badar, serdeles i begynnelsen, förr än man igenom ökande alt småningom der wid blijr waner; eller i myckenheten, i det man icke straxt sätter sig för diupt och förlångt i warma watnet; eller ock uti hettans grad, så at man giör så hett, at naturen derigenom turberas, för än innerlig hetta, och wätskorna, som tempereras skulle, derigenom få sin förra eller fast större skarphet. Ty såsom jag wet, at i Medewij åtskillige, som sin hälsa lyckeligen återwunnit igenom drickande, hafwa den igenom otidigt ock oförsichtigt badande åter förlorat, ja ofta mera opasslige än för detta hemreest, som de sielfwe för mig klagat; så är det här och äfwenwäl, ja mycket mera, för ofwanberörde orsakers skul at taga i acht; det jag i tijd wil hafwa warnat, på det om någon igenom otidighet råkar i olycka, han icke watnet, uthan sig sielf sådant må tilskrifwa. Men om man alt det, som der sammastädes beskrifwit och förestält är, wäl i acht tager, förhoppas jag, at det icke allenast så god effect och werckan winner, som wid Medewij, uthan fast myckit större och härligare; för det, som sagt är, at dessa watn af mineralier, serdeles af victrilen, så myckit mera, som de i Medewij, participera. Sidst wore bäst, at den som både dricker och badar, gofwe sig först at något när fullända sin drick-cur; och, då den förbij, eller åt minstone, då den i nederstigande är, då först begynner badet: på det, at han icke, när han 2. wägar på en gång wil löpa, går dem båda mistom.

Det siunde Capitel.

Upteckning af några märckwärdige Curer, som, förmedelst Guds wälsignelse och desse hälso-källors brukande, skedde förledet åhr 1700.

EN gammal Fändrich Niels Utter, om sina 74. åhr, har öfwer 50 åhr tilbakars warit plågad af Niursteen, hwaraf ock hänt, at han förledne Midsommars kommit til at pissa blod och blodlefrar, med stor och myckin möda och wärck, til dess han den 16 Julii kom af mig inrådder at dricka af watnet, då han om natten straxt fann lisa och lindring från wärkerne, och sedan småningom der efter begynte gifwa renare och renare urin, til dess han, efter några dagars förlopp aldeles war från både wärker och blodpissande befriad.

Jon Erssons dåtter i Sättran, Brita wid namn, fick en swulst under hakan, och wid tung-roten i körtlarne, som liggia under tungan, så at hon knapt kunde tala; och war swulnaden så stor, at man den utwärtes kunde både känna och see: Hon badade sig allenast några gånger med dukar dåppade i det upwärmde brunns-watnet; och swulnaden förswann.

D.S.S. hade en tid bort åt haft en så förskämd maga, at han intet kunde äta, huru löskokat thet och war, som icke wändes i wäder, och honom hela dagen upblåste som en trumma, och om nätterne ramlade det så i honom, at det ock opwäckte de, som hoos honom såfwe; och ehuruwäl deremot åtskilliga medicamenter brukades, wille det doch intet hielpa, för än han sig af brunns-curen betient, då han aldeles der ifrån befriades.

Hustro Kirstin Erichsdotter, från Kärna i Folkerna, har i 4. åhr haft en fluss på ögonen, at hon intet wiste annat, än de skulle gå ut; hon drack watnet i 8 dagar, och twettade ögonen dermed; öfwerwan wärcken, och förgick swulnaden uhr ögnelåcken mestendehls, så at hon, efter hon fann sig wäl, blef förorsakad at komma andra gången igen, sedan hon några dagar warit hemma.

Pehr Johansson i Grillstad, i Kijla Sochn, har i många åhr tilbakars warit så plågad af tårr wärck i högra roon, at han deraf ey allenast illa haltat, uthan föga kunnat gå: drack allenast några dagar, innan wärket så stillades, och senorne, som warit styfwe och krumpne, så smidige blefwe, at han kunde hwar morgon, när han wille, gå hemma ifrån (som war öfwer en half mijl från källorna) och tilbakars igen.

Hustr. Margreta Eriksdåtter, från Qwarnbacka i Skultuna, har i många åhr warit plågad af en swår andetäppa, och hufwudwärck: drack 8 dagar, och öfwerwan andetäppan och hufwudwärcken.

David Olsson i Sätran, om sina 77. åhr, har öfwer ett åhrs tid warit häftad af en mächta stark torr hosta, som honom, serdeles om mornorna, hela timan och mera så ansatt, at han intet annan wiste, än både lefwer och lungor skulle gå sönder; dess utan har han hela wintren haft sådan maatleda, at han föga fått ned något, war derjemte plågad af en swår andetäppa, som förhindrade honom, at gå någon hwart; hostan blef borta, appetiten kom igen, och andetäppan minskades, så, at han kunde marchera icke allenast til och från källan (som dock war från byen moot 1000:de steeg) uthan ock kunde stöka kring hela dagen.

Hustru Brita Persdotter, från Ringwala i Kijla sochn, har öfwer 2 åhr warit fast alla dagar plågad af hiertklapning och swår andetäppa. För hwilken hon ey kunde gå ett musqueteskått, utan hon skulle ofta sittia stilla: drack af watnet allenast några dagar, och blef så föör, at hon kunde gå afton och morgon til ett tårp kallad Nyby, wid pass en half fierdings wäg ifrån källorne, uthan något meen; och fast hon ibland med flijt sökte gå fort, at försökia, om passionerne skulle igenkomma, så kände hon dock intet af dem; drack allenast 9. dagar.

G. E. S. hade, förutan många andra skiörbiugs accidentier, ock den anstöten, at han af en olidelig tårr hetta ey kunde lijda sängeklädren på sig, ja icke lakanen en gång; och, som anden tycktes willia honom många gånger undgå, serdeles om nätterne, nödgades han stijga upp, och låta upp alla fönstrer, at få frij luft; drack af källorna några weckor, och blef, genom Guds bijstånd, qwitt denna och andra ledsama plågor.

Hustro Elisabetha Anders-dotter, från Wästerkurbo i Färnbo, har i många åhr tilbakars warit plågad af Moder-passion, som begynt som ett nystan, nedan för och kring om naflan; har dessutan haft ett starkt kräkande, til 5 à 6. gånger om dagen, af en så suurachtig materiâ, at hon henne giort ömtändt til några dagar; hon har icke kunnat (serdeles förledne sommar) få ned någon maat utan med truug: hon drack allenast 9 dygn, och fick sådan appetit igen, at hon med stor möda kunde töfwa til middagen; upkastningen blef ock så fullkomligen borta, och gick med glädie hem igen.

M. på H. har i långan tijd haft en starck fluss på hufwudet med en wärck på wänstra sidan om munnen, och en så starck kiöld i både händerne, at hon nu mitt i sommaren ey hinnt hålla dem warma, utan måste som tidast wärma dem för elden; och som hon för 20. åhr sedan haft slag i 3. åhr på wenstra sijdan, hwarföre hon då fann boot wid Medewij, så war hon rädd för samma anstöt nu och så; dessutan war hon så tung och trött af sig, at hon föga årkade gå utur stället; drack af källan 10 à 12. dagar, och fann sig så wäl, at hon önskade sig ey få bättre hälsa i alla sina dagar, än hon nu wid desse brunnar igenfått; appetiten, den hon en tijd bort åt förlorat, kom och igen.

Herr Pr. i K. fick för några månader, förmedelst en hastig och swår dröm, en starck hiertklappning, som honom dageligen, särdeles om mårnarna plågade; när han första gången druckit, war han frij från hiertklappningen så wäl den dagen, som de andra, han brunn-curen brukade.

Sahl. Capellanens i Kijla sochn änckia, har i 10. åhr tilbakars sammandragit en wärck i wänstra låret, hwilken henne, icke allenast wid gående, myckit förolämpat, utan giort, at hon nu på en lång tid ey kunnat hielpa sig sielf uthur sängen, eller en gång wända sig. Dessutan har hon ey mäcktat röra samma arm ifrån sidan: drack 14. dagar, fick kraften aldeles igen i armen, och öfwerwann wärken i låret.

En timmermans Hustro från Sahlberget, hade på högra foten åthskilliga såår, stora som slantar, och benet, samt foten, swullet: drack allenast och badade sig några gånger; hwaraf såren igenläktes och swulnaden förgick.

Kirstin Bengtsdotter, från Millingsbytorp i Romfartuna, låg i förledne wintras i ögnewärck en hel månad, hwarefter hon blef helt blind på wänstra ögat, så at hon dermed ey kunde see dagen: drack allenast 7. dagar, och twättade ögat med watnet, och kom så wida til synen på det samma, at hon kunde åtskilia och see fönstren i min kammar, och säya, huru många de wore, samt wiste, hwar papperen lågo på bordet; men, som hon ey längre kunde förblifwa för mangel af uppehälle och kiöldens annalkande, måste hon med curens fortfarande uppehålla til annat åhr.

M. D. S. S. hade i några åhr haft en swaghet på synen, at han i medelmåttig distance ey hade kunnat see, det andre friske i ögonen på samma åtskildnad wäl kunde läsa eller see; som til exempel; det, som war skrifwit på Epitaphierne i kyrkian, eller prästen på prädik-stolen, så at han honom kunde igenkänna: När han sig någon tijd af brunns-curen betiänt, fick han så frisk syyn, at han ock kunde see, och med ögonen åtskilia, det andre icke uthan perspectiv kunde skönia.

Anders Jacobsson, från Sågen i Sahla sochn, har alt sedan förleden Kyndersmessa, haft en så starck wärck och styfhet i ryggen och senorna wid ryggbastet, at han ey kunnat röra ryggen i det ringesta på någon sida, utan at wända hela kroppen med, och måste derföre gå raker som en stöör, med en kiäpp i hwarthera handen, småningom foot om foot framskridandes; dess utan har honom plågad en flygande torr wärck i låren, knänen och benen, alt in til tåändarne; han drack i 14 dagar, och blef så frisk och färdig i ryggen, at han kunde wända sig, hwart han wille, utan någon wärck. Men benen och knänen woro ännu styfwa och wärckiande; kunde ey längre denna gången uthålla, för brist af underhåld och för annalkande kulna mårnars skull.

Hustro Kerstin Erichsdotter, från Westerby i Kumbla sochn, har öfwer 10 à 14 åhr warit plågad af en swår andtäppa, så at hon ey kunnat gå så långt, som 2. gånger stufwan war, förr än hon måtte sittia och flåsa, ey annat wetande, än hon skulle släppa andan: kunde, sedan hon sig af brunns-curen betiänt, gå hela 4.dels mijlen utan möda.

Hustro Brita Johansdotter, från Löwetårp i Fläckerbo, har långan tijd warit styf i hela sin kropp och leder, hade ock haft en wärck i 30. åhr på högra armen, i leden och beenpipan utföre: drack intet mer än 6. à 7. dagar, förr än wärken i axlen minskades, och hon blef lätt och smidig i hela kroppen; hon har dessutan, hela långa tijden, intet kunnat fördraga något ordinarie sött watn, utan, när hon det druckit, fått sådant wred och ref i magan, at det swartnat för ögonen, och hon welat swijma; hwarföre gick hon några dagar, och betänckte sig, förr än hon torde wåga at dricka af detta mineral-watnet, af räddhoga, at få samma passion i magan; men, som hon änteligen tog mod til sig, drack deraf, och fann det icke sökia eller skada sig, ty ökade hon på dageligen med drickande til 15 glaas, utan något meen, och fann i alla sina passioner lindring.

Brita Erichsdotter, från Stammora i Färnbo, har wid 20. åhr tilbakars haft en fluss på ögonen, och ögnelåcken, hwaraf desse blifwit så swulne, at, när hon komm til brunnen, kunde man föga see til ögonen på henne, hon såg och lijka som genom en röök: drack allenast och twettade ögonen i 8. dagar, och fick den ändring, at icke allenast ögnelåcken kunde uplyftas och hållas, som de borde, at man kunde see hela ögat, utan sade sig nu see kunna myckit klarare.

Sammaledes hade Erick Olsson, från Berg i By sochn, en starck fluss på ögonen öfwer ett half åhr, hwaraf ögnelåcken ey allenast wore såre, uthan kunde ey heller uplyftas, så at man kunde see något af ögonen: drack och twettade sig 8 dagar, och kunde wäl lyfta upp ögnelåcken, som ock blef aldeles frij från sårnaden på dem; men på synen war än något feel, så ock tårades ögonen ännu något.

Margreta Persdotter, från Qwarnbackan i Skultuna, har sedan Juul haft mäckta starck wärck och ref i magan, och måste alt, det hon åt, kasta upp tilbakars, och såg wid ankomsten til källorna, så bleek och mager uth, som hon skulle wara half död: När hon hade druckit några dagar, fick hon sådan wärck i hufwudet, och sådant sökiande i hela kroppen, at hon icke förmåtte see upp eller röra sig; ty watnet grep några stora maskar an, som hon hade i lifwet, hwilka ock, efter några dagars widare drickande, måste per sedes sin koos, af hwilka 2 stycken wore wid pass en half aln långe. Sedan begynte hon dageligen bättras, appetiten kom igen, upkastandet förswan, och hon blef dageligen friskare, både til hy och krafter, til dess hon sund och helbregda bortgick, efter 13 dagars drickande.

Lars P:sons, Gästgifwarens son i Brunnbäck, har för några åhr sedan, efter en heftig hetzig feber fått slag på högra sidan, så at han ännu wid ankomsten til brunnen ey kunde röra högra handen från sidan, eller föra fram högra benet, utan stort beswär: han drack icke länge, förr än han kunde lyfta upp armen öfwer hufwudet, och föran fram och tilbakars, samt tog wid slutet på at gå temmeligen wäl.

Karin Hindrichs dåtter, från Melind i Norbergs sochn, hade, wid ankomsten til brunnen, en förfärlig hufwud-wärck och en inflammation i ögat, så at det war rödt, som ett kiöttstycke, med jämt tårarnes flytande: drack allenast 8 dagar, och twettade sig; och alt förswann.

Desse äro de märckwärdigaste observationer, förutan många andra som för mangel af rum och tijd icke så kunna anföras. Förmodar framdeles, då GUD den högste curen widare wälsignandes warder, det nogare at upsättia, dem som slika passioner hafwa, til exempel och underrättelse, men aldramäst

Gudi allena til Prijs och Ähra!

Böön wid Suurbrunnar.

O gode och barmhertige Gud, iag arme älendige menniskia befinner, bekänner och klagar, at iag uthi Adam och Eva, och alt sedan, igenom min egen synd, är illa råkat i kranckhet både på kropsens och siälenes wägnar, ja uthi timmelig och ewig dödzfara kommen; Men efter tu o gode Gud, tig öfwer thet arma Menniskio Slächtet uthi sin blod liggiande nådeligast förbarmat hafwer, och icke allenast tig sielff til en hielperijk lefwande Hälsobrunn utgifwit, hwarigenom wåra synders krankheter helade, och wij til thet ewiga lijfwet behållne warda; Vehan och medan wij i thenna werldene, efter then lekamliga sundheten börom sträfwa, och tig therutinnan tiäna, så låter tu och theslijkes af jordene lekamlige läkedomar upwäxa och hälsobrunnar upspringa. Ty tackar iag tig för thenna tin gode wälsignelse hierteligen, och beder, serdeles nu, tå iag är kommen sådana hälsomedel, som tu i thesse brunnar förwarat hafwer, at nyttia, at tu wille tå för all ting hela min fattiga siäl, thet är, mig alle mine synder förlåta, och nåde til mitt lefwernes bättring mildeligen förläna; Och ther tin gode och behagelige willia så woro, til närwarande cuur en god wälsignelse beskära, och hwar gång en dråppa af titt nådewatn insprengia, på thet tag med en sund siäl må obehindrat min kallelse utföra, titt aldraheligste nampn til ähra, och tin strijdande församling til tiänst, jämbwäl min siäl til ewig salighet; Til thess tu mig til titt herlige rijkes lefwande watukällor warder omsider förfrämiandes. Thet höre Gudh Fader, för sin kiäre sons Jesu Christi förskyllan skull, Amen.

De 3 Mäns Loffsång v. 76.

I Brunnar låfwer HERren, prijser och uphöijer honom ewinnerliga.