I månskenet (Sehlstedt 1861)
| ← Visa på förstuguqvisten |
|
Sång för ångfartyget Strömkarlen → |
I månskenet.
Melodi: ”Jag fattige lappman”.
Förtjusande måna!
Litet pengar mig låna;
Ty förbi är nu vorden
Min kredit här på jorden.
Hin håle nu tar mej!
Alla svara: ”jag har ej”.
Och så ha mina björnar,
Klor och näbbar som örnar.
Barmhertige frater!
Himlahvalfvets dukater
Du behöfver blott sopa,
Och slå på mig en skopa.
Men slå dem så varligt,
Ty det kan vara farligt,
Att de klyfvas i kanten,
Som hos oss silfver-slanten.
Jag skall icke spara.
Kör jemförelsen bara,
Af den sort, som du sänder,
Visa för Rikets Ständer.
Men hjelp mig ur sorgen,
Du skall ärligt få borgen;
Få en suck uti bönen,
Och inteckning i lönen.
Så menskan är vorden,
Född och uppfödd på jorden,
Att på himlen hon hoppas,
Tills i grafven hon stoppas.
