Kontinentalsystemet/Litteraturöfversikt

[ 264 ]

LITTERATURÖFVERSIKT

Till sist skall här lämnas en hastig öfversikt af det viktigaste materialet till kontinentalsystemets belysning. Studier i såväl källskrifter som bearbetningar ha oundgängligen begränsats till hvad som är tillgängligt i svenska bibliotek, eftersom bokanskaffninger från utlandet i det nuvarande läget måste anses uteslutna samt tid och tillfälle att nu besöka utländska bibliotek alldeles har saknats. I stort sedt kan man icke anse våra egna bibliotek illa utrustade för ett ämne sådant som det föreliggande, men bristen på samtida engelska och amerikanska publikationer har dock gjort sig kännbar. I den mån det är fråga om viktigare samlingar, äro de likväl upptagna här nedan.

BIBLIOGRAFIER. Gifvande på grund af sin friskhet och ingående värdesättning af de olika arbetena (med rättelse t. o. m. af detaljfel) är Dunans bibliografi i Revue des études Napoléoniennes III (Paris 1913); men den är långt ifrån fullständig hvad de olika länderna beträffar, i synnerhet ej för engelsk och amerikansk litteratur. En vidlyftig och mer allsidig men mindre rikhaltig bibliografi jämte kritik äfven af det arkivaliska källmaterialet inleder Tarles nedan nämnda ryska arbete Kontinental’naja blokada (Moskva 1913).

KÄLLPUBLIKATIONER. Den urkundsamling som alltid måste förbli hufvudkällan till Napoleonstidens historia är Correspondence de Napoléon I:er, utgifven på Napoleon III:s initiativ i två parallella upplagor, som från innehållssynpunkt äro alldeles identiska (Paris 1858—1869 resp. 1870; båda äro i 32 band). För att underlätta användning af hvilkendera upplagan som helst äro Napoleons bref i det föregående citerade efter nummer.

I de femton första banden af Correspondance har i hufvudsak allting af intresse medtagits, men därefter gjordes af hänsyn till kejsardömets [ 265 ]prestige en urplockning, som särskildt gick ut öfver brefven till Napoleon III:s fader Louis af Holland. Detta har föranledt en hel rad samlingar, bland hvilka den af Lecestre i två band utgifna samlingen Lettres inédites de Napoléon I:er (Paris 1897) torde vara den enda som erbjuder något af betydelse för kontinentalsystemets historia. Där finnas emellertid å andra sidan åtskilliga bland de för Napoleon mest karakteristiska brefven, som endast framträda alltför ensidigt våldsamt, genom att de här sammanförts i två små volymer.

I öfrigt må nämnas Martens’ välkända Nouveau recueil de traités, som i sin första del 1808—1814 (Göttingen 1817) innehåller en ganska rikhaltig samling af de olika spärrningspåbuden; nästan mer gifvande äro dock de i den ursprungliga Recueil på olika ställen samlade, mindre lätt tillgängliga tidigare blockadförklaringarna och instruktionerna. Äfven den amerikanska officiella publikationen American State Papers (Foreign) III, uppges innehålla en samling af alla de krigförandes viktigaste påbud om den neutrala handeln.

SAMMANFATTANDE ÖFVERSIKTER äro ej många och af mindre värde än man skulle vänta. Den första af vetenskapligt värde torde vara Kiesselbach, Die Kontinentalsperre in ihrer ökonomisch-politischen Bedeutung (Stuttgart & Tübingen 1850), som ej varit tillgänglig men att döma af citat ger en klart uppfattad bild af kontinentalsystemet från hvad man kunde kalla den tyska eller icke-franska fastlandssynpunkten. Endast till namnet känner jag Sauytyn Kluit, Geschiedenis van het Continentaal stelsel (Amsterdam 1865). Ett italienskt arbete af Lumbroso, Napoleone I e l’Inghilterra. Saggio sulle origini del blocco continentale e sulle sue conseguenze economiche (Roma 1897), torde i den kronologiska ordningen komma därnäst; det är en tämligen osmält samling referat och upplysningar ur olika källor. Under den senaste tiden ha kommit två större dylika försök. Det ena är ett tysk-österrikiskt arbete af Peez och Dehn, Englands Vorherrschaft I. Aus der Zeit der Kontinentalsperre (Leipzig 1912), en kritiklös, närmast mot England riktad tendensskrift, som emellertid ej saknar upplysningar af värde och kan leda en kritisk läsare öfver till vederhäftigare framställningar. Af helt annat slag är Tarle, Kontinental’naja blokada (Moskva 1913), som bygger på ingående studier särskildt i franska arkiv och innehåller ett stort material men hvars hittills utkomna första del ej behandlar annat än Frankrikes handel och industri. Arbetets text har jag på grund af språket endast i mycket begränsad mån kunnat begagna, men noter och bilagor innehålla ett rikhaltigt material som ger [ 266 ]goda upplysningar. Det finns emellertid ännu ett arbete, som trots den ganska föråldrade historiska uppfattning som behärskar det och trots en alldeles påtaglig pro-engelsk, anti-fransk tendens torde få anses innehålla den bästa hittills utgifna öfversikten af kontinentalsystemets idéer och deras tillämpning, nämligen de tre sista kapitlen i Mahan, The Influence of Sea Power upon the French Revolution and Empire 1793—1812, I—II (London 1893). Trots sina svagheter är detta arbete fortfarande mycket läsvärdt; dess allmänna tes är flerstädes diskuterad i det föregående.

Af allmänna öfversikter för tidens historia böra två nämnas i detta sammanhang, nämligen Sorel, L’Europe et la révolution française I—VIII (Paris 1885—1904), som är tillräckligt karakteriserad i det föregående, äfvensom Thiers, Histoire du consulat et de l’empire, i hvars tolfte del (Paris 1855) ingår en bok XXXVIII, kallad Blocus continental, som trots ganska okritisk Napoleonbeundran — särskildt öfverraskande när det gäller Trianonpolitiken — bygger på ett material som fortfarande ger den ovanligt medryckande framställningen värde.

FRANKRIKE. I afseende på källpublikationer kommer här gifvetvis Correspondance de Napoléon I:er jämte författningssamlingarna (Bulletin des lois eller andra) och Le Moniteur i betraktande; af den senare har blott ett omtryck varit mig tillgängligt, och detta går ej längre än till Napoleons makttillträde. Som samtidig ehuru sekundär men mycket innehållsrik källa kan man betrakta Chaptal, De l’industrie françoise, I—II (Paris 1819); det lider af sin författares ganska tydligt framträdande fåfänga och fördomar men är en öfversikt från en man som antagligen kände Frankrikes näringslif under Napoleons tid bättre än de flesta. Af Napoleonstidens nästan oöfverskådliga mängd memoarsamlingar komma knappast mer än två i fråga, båda af Napoleons ministrar, nämligen Mollien, Mémoires d’un ministre du trésor public I—III (1845, ed. Gomel Paris 1898), och Chaptal, Mes souvenirs sur Napoléon (Paris 1893), af hvilka den förra utan jämförelse är både mest gifvande och mest vederhäftig, medan Chaptals minnen lida af samma svagheter som hans bok och dessutom af en svårförklarlig hätskhet mot Napoleon.

Af bearbetningar må först ånyo hänvisas till Tarles nyssnämnda arbete, som i sin hittills utgifna del närmast hör till denna afdelning. En innehållsrik öfversikt af Frankrikes ekonomiska historia under hela denna tid ger Levasseur, Histoire des classes ouvrières et de l’industrie en France de 1789 à 1870, 2:a uppl. I (Paris 1903). Darmstädter, som torde vara den förnämste nu lefvande tyske kännaren af Napoleons[ 267 ]tidens »inre» historia, har behandlat Frankrikes näringslif under kontinentalsystemet och 1810—11 års kris i den första af sina två uppsatser Studien zur napoleonischen Wirtschaftspolitik i Vierteljahrschrift für Social- und Wirtschaftsgeschichte II (Leipzig 1904); det enda man där saknar är ett nationalekonomiskt grepp på uppgiften. En utmärkt monografi öfver ett särskildt problem är Roloff, Die Kolonialpolitik Napoleons I. (Historische Bibliothek X. München & Leipzig 1899). I öfrigt innehåller tidskriften Revue des études Napoléoniennes (Paris) flere mindre bidrag till kontinentalsystemets historia i Frankrike.

Litteraturen rörande de olika införlifvade områdena behandlas nedan under de länder dit de nu höra.

ENGLAND. I afseende på källpublikationer gör sig bristen på alla samlingsverk i hög grad gällande. Icke blott att någon motsvarighet till Napoleons brefväxling här naturligt nog saknas, ej heller författningar förekomma någonstädes samlade, i den mån de ha annan form än af konungen med parlamentet stiftade lagar (statutes). Detta gör Hansard’s Parliamentary Debates (sedan 1803) i alldeles särskild grad till hufvudkälla, eftersom den vid sidan af själfva debatterna innehåller en mängd officiella aktstycken, som eljest icke förekomma annat än i den här ej tillgängliga London Gazette. Vid sidan af Hansard finnes emellertid ett högst omfattande och efter allt att döma mycket gifvande material i den stora samlingen »blå böcker» eller Parliamentary Papers, hvaraf dock likaledes mycket litet här är tillgängligt. Detsamma är fallet med den samtida broschyrlitteraturen; bland hithörande skrifter har Stephens War in Disguise (London 1805) om och om igen behandlats i det föregående och behöfver därför endast nämnas här. De många »Life and Letters», »Memoirs and Correspondence» etc., som genom mängden af infogade bref och urkunder till stor del äga karaktär af källskrifter, ha, i den mån de varit tillgängliga, visat sig äga ganska litet material att erbjuda för kontinentalsystemets historia.

Af bearbetningar måste främst nämnas de som tillhöra J. Holland Roses författarskap, hvaraf dock knappast annat än de i hans samlingspublikation Napoleonic Studies (London 1904) tryckta uppsatserna »Napoleon and British Commerce» (1893) och »Britain’s Food Supply in the Napoleonic War» (1902) innehålla fylligare diskussion af hithörande problem; äfven de bygga hufvudsakligen på politiskt-historiska studier. Däremot finns ett rikhaltigt ekonomiskt material, ehuru föga bearbetadt, i tre arbeten: Smart, Economic Annals of the Nineteenth Century, [I] 1801—1820 (London 1910), såsom namnet anger en rent kronolo[ 268 ]gisk redogörelse för viktigare ekonomiska händelser, till ojämförligt största delen byggd på Hansard; Tooke, A History of Prices, and of the State of the Circulation, from 1793 to 1837, I—II (London 1838), där det i och för sig oumbärliga materialet är lagdt till rätta för att stödja vissa af författarens ganska tvifvelaktiga ekonomiska teorier; och till sist Porter, The Progress of the Nation (många uppl.). Den engelska motsvarigheten till Levasseurs arbeten är Cunningham, Growth of English Industry and Commerce (II) In Modern Times, 3:e uppl. (Cambridge 1903), men detta grundläggande arbete ger väsentligt mindre för kontinentalsystemet än Levasseurs, helt enkelt emedan det ifrågavarande momentet intar en långt mer undanskjuten plats i Englands ekonomiska historia än i Frankrikes. Någon verklig sammanfattande öfversikt för England finns därför ej. Ett specialproblem behandlas hos Miss Audrey Cunningham, British Credit in the Last Napoleonic War (Girton College Studies, II, Cambridge 1910), som är tillräckligt diskuterad i det föregånde.

TYSKLAND. Litteraturen flödar här ojämförligt. rikligast, men å andra sidan gör Tysklands hela politiska beskaffenhet under denna tid, att endast undersökningar för särskilda områden kunna komma i fråga, och många af dem äro alltför speciella att här kunna finna plats. Någon samlad öfversikt öfver Tysklands ekonomiska historia i nyare tid finnes ej. Det af Tysklands viktigare områden, hvars ställning till kontinentalsystemet minst behandlats, synes egendomligt nog vara Preussen.

Någon ersättning för en samlad öfversikt erbjuder det oupphörligt. i det föregående åberopade arbetet af König, Die Sächsische Baumwollenindustrie am Ende des vorigen Jahrhunderts und während der Kontinentalsperre (Leipziger Studien aus dem Gebiet der Geschichte. V. 3, Leipzig 1899), som svällt ut till en mycket detaljrik och gifvande studie af Leipzigmässans historia under denna tid, byggd på ett ypperligt arkivmaterial, och som därigenom också på grund af Leipzigmässornas betydelse i Tysklands ekonomiska lif lämnar bidrag till hela Centraleuropas ställning under själfblockaden. Därtill anknyter sig en uppsats af Tarle, Deutsch-französische Wirtschaftsbeziehungen zur napoleonischen Zeit, i Schmollers Jahrbuch für Gesetzgebung etc. XXXVIII (Leipzig 1914), likaledes byggd på ett värdefullt arkivmaterial, med afdelningar om Hamburg, storhertigdömet Berg och det öfriga Tyskland.

För hansestäderna, som äro viktigast i detta sammanhang, finns en särskildt rikhaltig litteratur, hvaraf må nämnas: Servières, [ 269 ]L’Allemagne française sous Napoléon I:er (Paris 1904), ett arbete, som trots den omfattande titeln endast berör hansestäderna, af en historisk dilettant, men värdefullt genom användning af mycket franskt arkivmaterial; Wohlwill, Neuere Geschichte der Freien und Hansestadt Hamburg insbesondere von 1789 bis 1815 (Allgemeine Staatengeschichte. Dritte Abt. Deutsche Landesgeschichten. 10. Werk, Gotha 1914), en sammanfattande framställning af den förnämste kännaren af hansestädernas och särskildt Hamburgs moderna historia, men torftig på det ekonomiska området; Vogel, Die Hansestädte und die Kontinentalsperre (Pfingstblätter des Hansischen Geschichtsvereins, Blatt IX, 1913), en ovanligt god liten öfversikt, som endast lider af sin populära form med brist på hänvisningar; Max Schäfer, Bremen und die Kontinentalsperre, i Hansische Geschichtsblätter XX (1914), som har sitt hufvudsakliga värde genom bifogadt statistiskt material. Af samtida framställningar äro Rist, Lebenserinnerungen, II (ed. Poel, Gotha 1880) och Bourrienne, Mémoires sur Napoléon, le Directoire, le Consulat, l’Empire et la Restauration, hufvudsakligen del VII (Paris 1829), de viktigaste men den förra af dem i alla hänseenden både mer gifvande och mer tillförlitlig.

För Rhenförbundsstaterna har Königs arbete redan omtalats. Ojämförligt främst såsom historisk framställning står emellertid Schmidt, Le Grand-Duché de Berg (1806—1813) (Paris 1905), som öfver hufvud taget kastar mer ljus öfver kontinentalsystemet än flertalet arbeten; hvad som därvid kommer i fråga är hufvudsakligen kap. 10 och 11. Darmstädter, Das Grossherzogtum Frankfurt (Frankfurt a. M. 1901) har också en ypperlig men långt mer kortfattad och på grund af sakens natur mer anekdotiskt formad framställning af kontinentalsystemet i det område boken gäller.

Några af de viktigaste införlifvade tyska områdena behandlas i: Zeyss, Die Entstehung der Handelskammern und die Industrie am Niederrhein (Leipzig 1907) för »Roerdepartementet» på vänstra Rhenstranden, en gifvande och objektiv framställning; Herkner, Die oberelsässische Baumwollindustrie und ihre Arbeiter (Abhandlungen aus dem staatswissenschaftlichen Seminar zu Strassburg i. E., IV, Strassburg 1887), med en något mager redogörelse för det ytterst viktiga Mülhausenområdet under denna tid, tillkommen som inledning till en socialpolitisk nutidsstudie; och Darmstädter, Die Verwaltung des Unter-Elsass (Bas-Rhin) unter Napoleon I. (1799—1814), i Zeitschrift für die Geschichte des Oberrheins, N. F. XIX (Heidelberg 1904), där den [ 270 ]sista uppsatsen behandlar Strassburg-områdets ekonomi under kontinentalsystemet.

FÖRENTA STATERNA. Hufvudarbetet för Förenta Staternas historia under denna tid är Henry Adams, History of the United States during the Administrations of Thomas Jefferson and James Madison, I—IX (New York 1889—91), som dock ej varit tillgängligt. Goda öfversikter af den allmänna politiska utvecklingen ge emellertid närmast Channing, The Jeffersonian System (The American Nation: a History, ed. Hart, XII, New York 1906) och Mc Master i The Cambridge Modern History, VII (Cambridge 1903) kap. 9. För själfva handelskrigens förlopp finns emellertid ett arbete som i stort sedt gör de andra öfverflödiga, nämligen Mahan, Sea Power in its Relations to the War of 1812, I (London 1905); det är till förtjänster och fel likartadt med hans förut nämnda, mer allmänt kända arbete.

SKANDINAVIEN. Bristen på alla samlade öfversikter för Sverige har anmärkts redan i inledningen. Man må hoppas, att den nu planerade stora Göteborgs historia här åtminstone till stor del skall fylla luckan. Dessutom skulle emellertid en fyllig samling af landshöfding von Rosens bref från denna tid sannolikt visa sig vara af stort värde. Ett ganska litet antal af dem finns tryckt hos Ahnfelt, Ur svenska hofvets och aristokratiens lif V (Stockholm 1882), Schinkel-Bergman, Minnen ur Sveriges nyare historia VI (Stockholm 1855) och von Engeström, Minnen och anteckningar (ed. Tegnér), II (Stockholm 1876), hvarjämte Fröding byggt en hithörande uppsats i sin samling Det forna Göteborg (Stockholm 1903) hufvudsakligen på dylika bref. Tabellmaterial för Göteborgs export finns hos Bergwall, Historisk Underrättelse om Staden Götheborgs betydligaste Varu Utskeppningar (Göteborg 1821). Bidrag till en engelsk framställning af perioden ger i någon mån Memoirs and Correspondence of Admiral Lord De Saumarez (ed. Ross), II (London 1838). Den enda, naturnödvändigt mycket summariska, sammanfattande framställningen erbjuder Clason i Sveriges historia intill tjugonde seklet IX A (Sthlm 1910).

I jämförelse härmed äro både Danmark och Norge ojämförligt bättre representerade i litteraturen. För Danmark finns till en början Holm, Danmark-Norges Historie fra den store nordiske Krigs Slutning til Rigernes Adskillelse (1720—1814), VII:1—2 (København 1912), som dock endast behandlar den yttre historien, medan författaren ej före sin död hann afsluta den enda återstående, åttonde delen, som just skulle ha behandlat den inre historien 1800—14. Emellertid minskas [ 271 ]olägenheten häraf betydligt därigenom, att man redan har tillgång till en mycket fyllig och gifvande framställning för just detta senare ämne i Rubin, 1807—14. Studier till Københavns og Danmarks Historie (København 1892).

Förhållandena i Norge belysas sedan gammalt af en bekant skrift, som delvis har karaktär af samtidig källa: Aall, Erindringer som Bidrag til Norges Historie fra 1800—1815, I—III (Kristiania 1844—45), hvarjämte i dagarna häftesvis börjat utkomma ett arbete af Worm Müller, Norge gjennem nødsaarene 1807—10, som lofvar att bli ett värdefullt bidrag till denna tids ekonomiska historia.

ÖFRIGA LÄNDER. Här må blott det viktigaste nämnas. För Italien märkes andra uppsatsen af Darmstädters ofvan under Frankrike nämnda Studien, i Vierteljahrschrift für Social- und Wirtschaftsgeschichte III (1905), som behandlar Napoleons handelspolitik hufvudsakligen med hänsyn till konungariket Italien (Nord-Italien), äfvensom Rambaud, Naples sous Joseph Bonaparte 1806—1808 (Paris 1911), där dock de ekonomiska frågorna fått en synnerligen knapp plats sig tillmätt. För Schweiz utgör en doktorsafhandling af Cérenville, Le système continental et la Suisse 1803—1813 (Lausanne 1906) en fyllig och ganska allsidig öfversikt, byggd dels på en rikhaltig samling schweiziska monografier öfver den industriella utvecklingen i olika kantoner, dels äfven på schweiziskt arkivmaterial; däremot saknar arbetet nästan fullständigt kontakt med den öfriga litteraturen om kontinentalsystemet och har blifvit alldeles för ensidigt anti-franskt. Hvad Belgien beträffar, märkas de högst medryckande historiska inledningarna till båda banden af Varlez, Les salaires dans l’industrie gantoise (Royaume de Belgique. Ministère de l’industrie et du travail, Bruxelles 1901, 1904). I afseende på Holland finns en ganska omfattande samling publikationer särskildt rörande konung Louis’ regering, kanske främst Rocquain, Napoléon I:er et le Roi Louis (Paris 1875), med de båda brödernas brefväxling, hvilken dock ej varit mig tillgänglig; Napoleons sida af korrespondensen är emellertid fullständigt intagen i Lecestres upplaga af Lettres inédites. Dessutom innehåller Duboscq, Louis Bonaparte en Hollande. D’après ses lettres (Paris 1911), en värdefull samling bref från Louis hufvudsakligen till hans holländska ministrar. Af bearbetningar kan endast nämnas Wichers, De regeering van Koning Lodewijk Napoleon 1806—1810 (Utrecht 1892). För Ryssland förekomma spridda bidrag till kontinentalsystemet i Vandal, Napoléon et Alexandre I:er, I—III (Paris 1891—96), men i stort sedt torde [ 272 ]Rysslands inre läge under kontinentalsystemet vara en terra incognita, åtminstone för västeuropeiska forskare.

Till sist må hänvisas till mitt arbete Världskrigets ekonomi (Skrifter utgifna af Handelshögskolan, Stockholm 1915) för allmänna ekonomiska tankegångar och jämförelser med det nuvarande kriget.