| Petri bekännelse om Kristus. | Mattei Evangelium. | Kap. 16. | 69 |
I icke de fem bröden för de fem tusen, och huru många korgar I upptogen, Matt. 14: 17 f. Mark. 6: 41 f. Luk. 9: 13 f. Joh. 6: 9.
10 icke heller De sju bröden för de fyra tusen, och huru många korgar I upptogen? Matt. 15: 34.
11 Huru kommer det till, att I icke förstån, att det icke war om bröd som jag sade eder, att I skullen taga eder till wara för fariseernas och sadduceernas surdeg?
12 Då förstodo de, att han icke hade sagt, att de skulle taga sig till wara för bröds surdeg, utan för fariseernas och sadduceernas lära.
Fariseernas lära gick mera ut på skrymtaktig wantro, sadduceernas på grof otro. Men all falsk lära har i grunden samma källa och förer till samma mål.
13 Men när Jesus som till trakten omkring Cesarea Filippi. frågade han sina lärjungar och sade: Hwem säga menniskorna mig, Menniskosonen, wara? Mark. 8: 27 f. Luk. 9: 18 f.
Cesarea betyder kejsarstad. Förut hade den haft andra namn. Den kallades nu Cesarea, till kejsar Tiberii ära. Fjerdingsfursten Filippus hade gifwit den detta namn. Den kallades derföre äfwen Cesarea Filippi, och låg wid foten af berget Libanon, samt bör således skiljas från det Cesarea, som omnämnes i Ap. G. 9: 30 och annorstädes. Det war nu blott omkring sju weckor intill Jesu lidande. Lärjungarne hade således lång tid haft tillfälle att höra och fråga honom, sin mästare. De borde ha mognat för mottagande af den pröfwande fråga, Jesus här ställer till dem, v. 15. Jesus kallar sig sjelf Menniskosonen, såsom wanligen under hela sin förnedringstid. Ingen af hans lärjungar finnes hafwa kallat honom så. Men att denna benämning ”Menniskosonen” war likbetydande med Kristus, Guds Son, skulle lärjungarne först småningom fatta och förstå.
14 Då sade de: Somliga Johannes döparen, men andra Elias, och andra Jeremias eller en af profeterna. Matt. 14: 2.
En del trodde Johannes döparen wara uppstånden och att han gick igen i Jesu person. Den meningen war temligen allmän, att Elias skulle än en gång uppenbara sig i werlden. Detsamma trodde en del Judar om Jeremias i synnerhet, men äfwen om andra af de gamla profeterna. Sådana meningar hörde till den surdeg, som skulle utrensas.
15 Han sade till dem: Men hwem sägen I mig wara?
Det är icke nog att weta andra menniskors mångahanda meningar, som till äfwentyrs alla äro willfarande. Jag måste sjelf weta, på hwem jag tror.
16 Och Simon Petrus swarade och sade: Du är Kristus, den lefwande Gudens son. Joh. 6: 69. 11: 27. Ap. G. 8: 37. 9: 20. 1 Joh. 4: 15. 5: 5.
Simon Petrus förer här, såsom ofta annars, ordet för de andra lärjungarna. Du är Kristus, den ”smorde”, den utlofwade, wäntade, konungen.
17 Och Jesus swarade och sade till honom: Salig är du, Simon, Jonas’ son, ty kött och blod har icke uppenbarat det för dig, utan min Fader, som är i himmelen. 2 Kor. 2: 10.
I en sådan trosbekännelse, då den går af hjertat, ligger salighet; den, som har en sådan tro, har derigenom det ewiga lifwet och är förenad med Kristus, som är salighetens grundwal. Kött och blod, eller naturligt förstånd, kan icke för menniskan uppenbara denna sanning, utan det är en gåfwa af den himmelska Fadren. Men denna gåfwa will Fadren gifwa åt hwar och en, som icke gör uppsåtligt motstånd, såsom de blinda och de blindas blinde ledare.
18 Jag säger ock dig, att du är Petrus;[1] och på denna klippa skall jag bygga min församling, och dödsrikets portar skola icke warda henne öfwermägtiga. Joh. 1: 42. Ef. 2: 20.
Du är Petrus: ett ljufligt eko till Petri bekännelseord: Du är Kristus. Förut (Joh. 1: 42) hette det: du skall heta; här heter det: du är Petrus. Petrus eller Kefas betyder klippa eller hälleberg. Här gifwes Petrus ett särskildt löfte. Ty med sin kunskap och bekännelse tog han ett försteg för de andra lärjungarna, och efter allt utseende hade då ingen annan warit så färdig som han med det swar, han gaf. På denna klippa, säger Kristus, att han skall bygga sin församling. Förlamlingen eller kyrkan d. ä. ”Herrens hus” fick sin uppbyggelse efter Andens utgjutande på pingstdagen. Denna klippa, på hwilken kyrkan uppbygges, är nu egentligen den bekännelsen, att Jesus är Guds Son. Men som Petrus först uttalade denna bekännelse, så får också han denna benämningen klippa, ehuru de öfriga trogne apostlarne ej äro dermed uteslutna, utan bilda tillsamman kyrkans grundwal, Ef. 2: 20. Upp. 21: 14. Ty de byggde gemensamt på samma grundbekännelse. Ingen har efterträdt dem i deras höga apostoliska wärdighet, således icke heller i det företrädet att wara Petri efterträdare såsom församlingens hälleberg. Att Petrus warit biskop i Rom är en dikt af den romerska kyrkan. Det är således en dikt, att påfwarne äro Petri efterträdare. Att de på samma lösa grund tillegna sig samma ära, som den Herren här tillerkänner Petrus, är den gräsligaste förmätenhet. Det är twärtom alldeles så, att påfwedömet tillhör dödsrikets portar genom sitt antikristiska sätt att strida mot Kristi församling. Portar betyder magt. Dödsrikets portar betyder således all helwetets och dödens magt. Så stor den warit och är, skall den dock
- ↑ Detta namn är bildadt af ett Grekiskt ord, som betyder klippa.
_073.jpg&oldid=347354){kind=link}