Sida:Sveriges Gamla Lagar XIII (1877).pdf/266

Den här sidan har inte korrekturlästs


202
Fylla — Fyra.

...

Fylsvat, f. (af fyl och vat) ed, hvarigenom den, hos hvilken en häst blifvit klandrad, bekräftar att hästen blifvit hos honom född och uppfödd, l., enligt edsformuläret, at þæt var hema föt ok þær drak ok diþi miolk ok moþor spina. f. (n. þær) firi ganga (jfr. Hema föder, Hemföþo eþer), VG.* Äldre förf., hvaribland Ih., hafva trott att d. o. betyder fullt vitnesbörd, och så förklaras äfven fyls vitnæ i JutL. II. 105. af KA. (Jydske Lovb. s. 315) och KR. (GDL. III. 510). Att JutL. på anf. st. talar om hors ethæ nöt, bevisar icke, såsom KR. menar, att benämningen fyls vitnæ ej kan eg. hafva afseende på ett hemmafödt föl, ehuru ordet äfven blifvit användt i fråga om andra slags kreatur; likasom däremot då i VG. endast nämnes bortstulen häst, däraf ej kan slutas att det som där stadgas, icke blifvit tillämpadt äfven på stöld af andra fäkreatur; och ingen kan tvifla på hvad kalfs i o. kalfs fostre, ÖG. B. 45, betyder, därför att där talas både om häst och ko; däremot låter det icke begripa sig att en ed angående häst l. nöt skulle hafva namn af fullt vitnesbörd mera än ed i hvad annat mål som hälst.

...