Den här sidan har inte korrekturlästs
315
Höghtiþ — Höta.
brukas om bröllopp m. fl. enskilda högtidliga samqväm.
Högtiþis dagher, m. högtidsdag; så kallas 1) prestens årliga offerdagar. U.* SM.* 2) helgdag i allm. Sk.*
Höka funder, m. fynd af hökar (l. falkar). VG.* Jfr. Höker.
Höker, m. hök (l. falk). VG.* Sk.* riþa, beta man i hæl mæþ h. ok hunde, VM.* Däraf att h. nämnes i fråga om jagt, kan ej säkerhet slutas att h. äfven betyder falk, enär äfven hökar varit brukade vid jagt.
Hölaþa, f. hölada. H.*
Hölia, se Hylia.
...
