...
Værold, n. (för værgæld; AS. wer-geld, wer-gyld, Fries. wergeld, af wer, Lat. vir, man; jfr. Gr. RA. s. 650; Rh. Afr. wb. o. werield) = manbot. H.*, där endast konungens andel i dråpsböterna betecknas med detta namn. Jfr. Vereldi.
...
Værri (være, værra), adj. compar. 1) värre, elakare. værster, superl. VG.* Chr.* glöpa orþa v., den värste af (dem som talat) smädeord, den som svårast skymfat den andre; detta synes vara ett ordspråk, som ej kan annorlunda öfvs:s, ehuru meningen här måste vara den, att den som med sina ord mest skymfat den andre, är den värste, och själf orsaken till sin död (jfr. Bihanget o. huvuþbani), U.* 2) sämre, dåligare, mindre värd. VG.* ÖG.* U.* SM.* VM. I. B. 11; II. B. 27: 1; H.* Bj.* G.* Sk.* ME.* St.* Chr. Kg. 11: pr; Æ. 15: pr; J. 25. halvu v., se Halver. v. æn tver örar, VG. I. R. 8: pr; II. R. 17. fæiar v., sämre i egendom, ɔ: i värde, VG.* sigher hin
