[ 155 ]

III.
Apothekare-Societeten
.

Sedan K. M:t uti Dess Öppne bref, d. 10 Apr. 1675, krafteligen Privilegierat alle uti Stockh:s Stad bofaste Apothekare, emot allt ingrep, förfång och prejudice af materialister, qvacksalvare, empiricis och andre Landstrykare; men sådant ej så noga och strängeligen blifvit i ackttagit och hand deröfver hållit som vederbordt; så utfärdades K. M:ts förnyade Privilegier för Apothekare-Societeten i Sverige, emot de af Qvacksalfvare och andre slike, inritade missbruk, d. 28 Junii 1683; hvarutinnan till hämmande deraf, samt att K. M:ts privilegier i gemen, för Collegio-Medico, och i synnerhet för Apothekare-Societeten, måtte komma ej mindre dem; än det gemena bästa till gagn och nytto; förordnades att ingen utom Apothekare, skulle för[ 156 ]drista sig att sälja, någre Medicinska saker, hvarken hemligen eller uppenbarligen, till mehn och prejudice, i deras näring och handtering. I synnerhet blef Daniel Lader förbudit att vidare extendera Regeringens honom gifne och af K. M:t confirmerade tillstånd att vara Oculist; till medicamenters försäljande, som icke kunna eller böra appliceras till utvärtes ögne-curer; hvaröfver Collegium Medicum ägde att inseende hafva.

Uti de Privilegier som 1688 för samtelige Doctores-Medicinae utfärdades, då Collegium Regium Medicorum upprättades; förordnades att Syndicus å Collegii vägnar, skulle hafva inseende öfver Apotheken, som af Collegio årligen skulle visiteras; att Pharmacopoën och Apothekare-taxan, noga skulle efterlefvas; att Apothekare borde undergå förhör, i det som angår praeparationerne; att de borde vara edsvurne; ej befatta sig med sjukdomars curerande; till salu hålla goda och oförfalskade varor; att composita utrikes ifrån ej skulle införskrifvas; att venena skulle varsamt förvaras; att abortiva, Opiata och andra farliga Medicamenter, ej skulle utan Medicorum föreskrifter försäljas, och att alla föreskrefne Medicinalier, skulle afvägas, efter Medicinsk vigt; hvaraf ett skålpund afdelas uti 24 lod eller 12 untz, hvart untz i 8 qvintin, 1 qvintin i 3 scrupel, och hvar scrupel i 20 gran[1].

Uti K. Resolution d. 1 Aug. 1698 förklaras, huruvida Apothekare, måtte sig med sjukdomars curerande befatta; ståendes dem jämväl fritt, att idka allt det handköp, som af de sjuke hos dem kan begäras; äfven att låta förfärdiga de Medicamenter, en patient med egen fara, efter ett eller annat recommenderat recept begår; eller ock om han eljest vill låta hämta något, hvaraf han sig till[ 157 ]förne väl befunnit. Kryddkrämare måtte efter förre stadgar, icke till salu hålla någre Medicamenter, hvarest väl beskaffade Apothek voro inrättade; dock skulle Ungerskt Drottning-vatten eller vällukttande essencer derunder icke förstås eller innebegripas.

Apothek inrättades först i Stockholm, med K. Johan III:s Privilegier, d. 21 Martii 1575, af Anton Busenius; ehuru i häfderne förekommer en Mästar Lucas, som med läkemedel gått K. Gustaf I. tillhanda, under Dess sista sjukdom. Busenius emottog då af Hofvet, Materialier för ett värde af 429 d:r S:mt, under vilkor, att för hvad deraf försåldes, förskaffa andra fullgoda i stället. Sedan nämnes väl en Simon Walden, Berchelt och Drottn. Maria Eleonoras Hof-Apothekare Schmidt, som i början hade sin Officine på Slottet; men fick sedan tillstånd att flytta ned i Staden.

K. Gustaf Adolphs Lif-Medicus Doct. Jacob Robertssonus undfick Konungens Privilegium, att för alla andra, upprätta ett nytt Apothek, särskildt ifrån det förra, eller det så kallade Slotts-Apotheket, d. 22 Junii 1625. Detta Privilegium skall sedermera Jacob Du Rees, afstått till G. Ch. Daurer 1646, och ansågs tvänne Apothek den tiden, såsom tillräckeligt för Hufvudstaden.

Vid sin återkomst till Riket, förde Enke-Drottn. Maria Eleonora med sig, sin egen Hof-Apothekare, Sam. Ziervogel; hvarefter omsider 1675 d. 10 Apr., K. Privilegier utfärdades för Apotheken Lejonet, Markattan, Engeln, Svanen och Morianen; och ett Extra-Ordinarie på Södermalm, som förestods af Provisorn Brandt, för de då varande fem Apothekares räkning. Roberg uti Lejonet skulle vara ensam på Norremalm. Han kallades K:s Trotjenare och Hof-Apothekare. Detta antal blef då [ 158 ]för en framtid faststäldt; men förgylte Korpen, förut Örnen kallad, inrättades dock af Brandt på Södermalm, och flyttades till Staden 1677. Enhörningen, hvita Björnen och Kronan, privilegierades 1694, af hvilka de 2:ne förstnämde, det ena på Södermalm och det andra på Ladugårdslandet, icke någonsin skulle få flytta till Staden. Nu faststältes antalet för alltid till 9 Apothek i Stockholm, hvilka då ägdes och bestriddes af Casp. Ziervogel, som kallades Kronan, och var då i Storkyrkobrinken; Dan. Robergh, på Lejonet; Jul. Friedenreich, på Svanen; Jac. Leonh. Almacher[2], på Markattan; Christ. Molitor, på Ängeln; Goth. Fictelius, på Korpen; Georg Fr. Strobel, på Enhöringen; Johan Berendtz, på Björnen, och Sam. Ziervogel på Morianen. Detta antal har dock sedermera blifvit ökt, med trenne nya, den armerade Ugglan på hötorget, sedan flyttadt till Drottningegatan, Gripen på Södermalm, och Hjorten på Kungsholmen[3].

Om antingen folkhopens tillväxt och dess bättre betjäning, eller sjukdomarnes tilltagande, såsom en följd af ett yppigare och lättsinnigare lefnadssätt; eller båda desse anledningar tillika, fordrat ett tillökat antal af Apothek; är här icke stället att utreda.

Uti Resolut. d. 3 Sept. 1745 förklaras, att Apothekare, icke höra under Borgerskapet, hvarföre de icke eller kunde dragas under den contingent, som Borgerskapet borde erlägga; utan skulle de särskilt contribuera till Kronan: hvilken Resolution ytterligare confirmerades d. 1 Mart. 1748.

En förnyad Apothekare-Taxa utfärdades d. 6 Aug. 1777.

[ 159 ]Enligt Collegii Medici förenämde Instruction af d. 28 Oct. 1797, höra Apothekarne i Riket, under Collegii Ämbets tillsyn, i allt hvad Pharmaciens lärande och medicamenters beredande beträffar. Collegium äger ock öfverse och förbättra Pharmacopëen, så ofta Vettenskapens beskaffenhet det kräfver, samt vara uppmärksamt, huruvida varu- och införskrifnings-prisernes fall eller stigande, kunna leda till oskälig tyngd för köparen eller saknad af billig utkomst för säljaren, samt sådant hos K. M., med föreslående af lämpelig rättelse, då anmäla; börandes Collegium, på det Apotheken måga förses med inhemske Läkemedel, uppmuntra ungdomen till Natural-Historiens lärande, och Apothekarne till tjenlige Örtegårdars anläggande, der utrymmet sådant medgifver.

För Apothekare-Vettenskapens grundeliga lärande och säkra utöfning, är under d. 12 Febr. 1799 K. M:t nådiga Reglemente, till allmän efterrättelse utkommit.



  1. Coll. Medici Privil. d.. 30 Octob. 1688, §. 29.
  2. Gifte sig med Bibers Enka, hvars man var den förste Svensk, som här i Riket inrättade Apothek.
  3. Bergii Tal, p. 252 o. f. samt meddelte underrättelser af Assessor Schulzen.