Ändå något olyckligare
av Anna Maria Lenngren
Diktad 1787.


En man, som hade inga skor,
Uti sin nöd och harm på ödets delning svor.
»Kan någon,» sade han, »väl mera uslig vara?»
'Ack jo!' en krympling hördes svara.
'Tänk — när din skolöshet så litet du fördrar,
Hvad skall jag säga då, som inga fötter har!'