Öfversigt af de förnämsta åtgärder inom förvaltningens alla grenar/Register

←  Förord

Öfversigt af de förnämsta åtgärder inom förvaltningens alla grenar, ifrån år 1809 till och med 1838 av Peter Adam Wallmark Register

Berättelsen till 1809 års riksmöte  →

INNEHÅLL.

Ärender rörande Landt-Armén.
Pag.
Kongl. Maj:ts gillande och antagande af flera af Rikets Ständer, under Riksdagarna 1809 och 1810, i afseende på försvarsverket gjorda underdåniga önskningar; den indelta arméns samt den uppbådade delens af förstärknings-manskapet beväring och beklädnad, m. m.; extra-roteringsmanskapets uppsättande och beklädnad; försvars-anstalterna på Gottland; åtgärder till krigsmaktens skyndsamma komplettering och förökande, m. m.	45, 46.
Förändrad organisation och fördelning inom de indelta regementerna, i överensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga Resolution af den 23 Mars 1813	81.
Passevolans-inrättningen; arméns beklädnad af inhemska kläden. (Krigs-Kollegii, med Kongl. Maj:ts fastställelse, utfärdade Reglemente den 26 Okt. 1815)	81.
Extra-roteringens i Skåne undersökande och jemkande. (Kongl. Brefvet den 11 Juni 1815 och 11 Juni 1816)	84.
Arméns organisation samt indelning i inspektioner och brigader	123, 124.
Allmänna Bevärings-manskapet, hvaraf en klass årligen blifvit mönstrad samt i vapen öfvad; ny tross- och utredningsplan för kavalleriet; beklädnads-passevolansen vid indelta infanteriet, återtagen af regementernas beklädnads-direktioner, jemte nya beklädnads-stater för de värfvade tropparna; anstalter träffade till bildande af reserv-förråd af erforderligt kläde för 15,000 munderingar, m. m.	125, 126.
Kongl. Maj:ts förordnande om en annan organisation af artilleriet, samt ny utredningsplan för fältartilleriet, m. m.; beväringens för hela infanteriet sittande på passevolans med regementena; gevärs-tillverkningarnas användande. (Krigs-Kollegii plan till stat och utredning för fält-artilleriet den 24 Juli 1815)	126, 127.
Lönetillökning för militär-staterna	127.
Expektans-stat för officerare	129.
Ackordernas försvinnande inom de högre graderna, i hvilket ändamål öfver 400,000 R:dr, såsom ersättning för utgifna ackorder, blifvit af Kongl. Maj:t anvista	130.
Författning rörande tågande troppars underhåll, till lindring af de inqvarterings-skyldiges besvär; (Kongl. Cirkulärbrefvet den 29 Mars 1814); färdigbyggande af Kasernen på Ladugårdslandet för Lifgardet till Häst	133.
Indelta infanteriets begagnande till arbets-kommenderingar; af Kongl. Maj:t vidtagna författningar till artilleriets förbättrande	196.
Befälets öfver detta vapen öfverlemnande åt Hans Kongl. Höghet Kronprinsen	196.
Lifbevärings-regementet och dess organisation; reglering af beklädnadssättet för indelta Infanteriet. (Kongl. Förordningen den 30 Dec. 1819, samt Kongl. Cirkuläret af samma dag	197, 198.
Kasern-byggnad för 2:dra Lifgardet	199.
Klädes-upphandlingar för arméns behof	200.
Kongl. Maj:ts nådiga Förordning att transporter af persedlar för tropparnas och artilleriets behof böra verkställas sjöledes eller på vinterföre, men icke, utan i högsta nödfall, med hjuldon	202.
Förslag till ny boställs-ordning samt förordning om militiæ-boställens utarrenderande; jemkning och rättelse i extra-roteringen	297.
Städsmåls- och inskrifnings-mötens afskaffande vid indelta kavalleri-regementena; författningar om rusthållare-afgifternas uppbärande; kontrakt om mötes-passevolans-afgiften. (Kongl. Brefvet den 24 Januari 1826)	299, 300.
Vapenöfningar, så väl för indelta armén, som bevärings-manskapet, hvilka, utom i fall af lifsmedlens knappare tillgång samt ovanligt stegrade pris, årligen varit sammankallade	403.
Af Kongl. Maj:t utfärdadt Reglemente, innehållande föreskrifter, som böra betrygga rusthållare i afseende å så väl manskapets tillräckliga förplägning och deras hästars behöriga vård, som passevolans-afgiftens ändamålsenliga användande, m. m. (Kongl. Reglementet den 20 Januari 1832) upphörande af arméns indelning i inspektioner och brigader. (Kongl. Cirkuläret den 30 Juni 1832), hvaremot Riket blifvit indeladt i 6 militär-distrikt. (Kongl. Cirkuläret den 23 Februari 1833)	404, 405.
Indelta arméns löne-reglering, m. m. (Kongl. Resolutionen den 2 Februari 1833)	406.
Ackords-regleringen. (Kongl. Cirkuläret den 17 Augusti 1833)	407, 409.
Utarrendering af arméns boställen. (Kongl. Maj:ts Nådiga Reglemente den 19 Juli 1832)	409, 410.
Upprättande af en ny, 100 man stark, Hästjägare-eskadron i Jemtland	412.
Tilldeladt understöd åt officerare, som ådagalagt skicklighet och håg för sitt yrke, för att genom utrikes resor inhemta kännedom om krigsvetenskapens framgång i andra länder, samt de inom fremmande arméer i senare tider införda förbättringar; topografiska korpsen, (Kongl. Cirkuläret den 29 Okt. 1831); dess erhållande af en ny organisation; Lifgardes-regementernas och Kronprinsens Husarers nya organisation, i överensstämmelse med indelta infanteriets sammansättning, samt Lifgardets till häst förökande med 25 beridna gardister	415, 416.
Ny stat för Wermlands Fältjägare-regemente, m. m.	416.
Ärender rörande Flottan.
Anställda betydliga reparationer å fartygen; uppbyggande af det i det närmaste fulländade linieskeppet Carl XIII; påbörjande af ett annat nytt linieskepp, jemte 6 däckade kanonslupars förfärdigande och utredande	134, 135.
Af Kongl. Maj:t vidtagen förbättrad reglering med flottornas handtverks- och timmermans-stater, (Kongl. Brefvet den 17 December 1816) hvarigenom arbetarnes antal blifvit förminskadt, men deras aflöning förhöjd, och en särskilt invalid-stat för dem inrättad; mekaniska statens lämpligare organisation; fastställd plan till ett etablissement för Götheborgs eskader af arméns flotta; i Stockholm och Carlskrona uppbyggda kaserner för uppfordrade båtamän, m. m.; vakans-afgift	135, 136.
Båtsmansbeklädnad. (Kongl. Kungörelsen den 10 September 1818, Kongl. Brefvet den 5 Aug. 1817)	136.
Betydliga byggnader och reparationer för de i Stockholm, Götheborg och Carlskrona förlagda flottornas behof; Kongl. Maj:ts nådiga Resolution i afseende på vårdandet af Kronans, till försvarsverket hörande hus och byggnader; Instruktion för Båtsmans-indelningen i Blekinge; (Kongl. Brefvet den 11 Juni 1818, dito Instruktionen för cheferne vid de indelta och roterade båtsmans-kompanierna den 17 November 1818); jemkning af Båtsmans-roteringen i Halland. (Kongl. Brefvet den 30 Juni 1818)	199, 200.
Kongl. Maj:ts nådiga Bref till Dess General-Adjutanter för armén och flottorna, rörande gränserna för hvarderas befattning	203.
Instruktion för Inspektören för sjökorpserna, samt de Kompani-chefer för Båtsmanshållet, som till ordningens bibehållande äro stationerade i provinserna. (Kongl. Instruktionen den 16 November 1819)	203.
Det nybyggda linjeskeppet Carl XIII:s fullkomliga utredande; fogad anstalt om det mer än till hälften färdiga linieskeppet Carl XIV:s bestyckande; fortfarande med byggnaden af det på stapel varande linieskeppet Prins Oscar; fregatten Jarramas' samt ett mörsare-fartygs nybyggande; 2:ne äldre linieskepp samt en fregatt förbyggda och beklädda samt försatta i fullkomligt tjenstbart stånd; 2:ne linieskepps samt en fregatts insättande i dockorna, till undergående af nödiga reparationer; de öfriga linjeskeppens, fregatternas och mindre fartygens underhållande; upphandling af ett nytt lastdragarefartyg; erforderliga reparationer af alla öppna kanonslupar; de däckade kanonsluparnas ökande till ett antal af 24, jemte de äldres iståndsättande; fördelaktigt utfallet försök med nybyggandet af en nydäckad kanonjulle, till inrättande af sådana slags skärgårdsfartyg; under de förflutna åren anställda sjö-expeditioner, ej mindre för att bereda befäl och manskap tillfälle till inhemtande af praktisk kunskap om sjömans-yrket, än förekommande af lurendrägerier och tullförsnillningar	207, 208.
Nybyggnader och reparationer af fartyg och hus, verkställda vid flottans 2:ne stationer; linieskeppen Carl Johans och Prins Oscars, jemte 54 öppna samt 2:ne däckade skärgårdsfartygs nybyggande; 2Ne andra linieskepps, Gustaf den Stores och Skandinaviens, samt fregattens af Chapman nära fulländade; de båda linieskeppens Dristigheten och Försigtigheten, jemte 30 öppna samt 12 däckade skärgårdsfartygs nybyggande; 2:ne andra linieskepps, Gustaf den Stores och Skandinaviens, samt fregattens af Chapman nära fulländande; de båda linieskeppens Dristigheten och Försiktigheten, jemte 30 öppna samt 12 däckade skärgårdsfartygs förbyggande, i förening med flera större och mindre, för fartygens underhållande verkställda reparationer; fullbordande af byggnaderna till Högvakten i Carlskrona samt det dervarande Skeppsgosse-skolhuset; uppförande af sjöartilleri-verkstäder och inventarie-kamrar i Stockholm; det i Götheborg började etablissementets nära fulländande	301, 302.
Försäljande af äldre krigsfartyg	302, 303.
Kongl. Maj:ts nådiga befallning om örlogsflottans och arméns flottas sammanslående till en enda korps	304.
Fullbordande, efter ny konstruktion, af linieskeppet Gustaf den Store, fregatten af Chapman, skonerterna Falk och l'Aigle, 2:ne mörsare-fartyg, 3:ne däckade och 39 öppna skärgårdsfartyg samt 2:ne chef-fartyg; nybyggande af skråfven till linieskeppet Skandinavien, fregatten Josephine, korvetten Najaden samt ångfartygen Oden och Gylfe; 28 öppna skärgårdsfartyg samt 60 kanonfregatten Desirée halffärdiga; linieskeppet Stockholm påbörjadt; linieskeppet Fäderneslandet, skonerten Amphion, 16 öppna och 8 däckade skärgårdsfartyg förbyggda, i förening med större och mindre reparationer till fartygens underhållande; utvidgande af nya Reparations-dockan i Carlskrona; påbörjande af ett nytt kruthus derstädes, jemte uppförande af stenmur omkring detsamma; uppförande af en kasernbyggnad i Stockholm för den der stationerade flottans handtverkastat, jemte en omkring densamma under arbete varande stenmur	418, 420.
Fortsättande af den för Götheborgs station påbörjade skjulbyggnaden	420.
Exercis-expeditioner med örlogs- och skärgårdsfartygen, i förening med hamn-exercis å ett vid Carlskrona utlagdt linieskepp för den derstädes till tjenstgöring kommenderade båtsmans-styrkan	422.
Sjö-artilleriet; förflyttande till Carlskrona station af de i Stockholm och Götheborg förut förlagda kompanier af denna korps, som i sammanhang härmed erhållit en förnyad organisation; organiserande i Stockholm af 2:ne kompanier sjö-kanonierer, med bestämmelse att, vid inträffande större rustningar, tjenstgöra som befälhafvare öfver mindre skärgårdsfartyg, m. m.	422, 423.
Det vid Stockholms station förlagda Skeppsgosse-kompaniets ökande till fördubblad styrka	423.
Krigsomkostnader, förvaltning deraf, och redogörelse derför.
Redogörelseverkets för de förflutna krigen ändamålsenliga riktning och fortsatta arbeten; fullbordande af räkenskaperna för 1808 och 1809 års krig	85.
Parallel mellan 1808 och 1809 samt 1813 och 1814 års fälttåg, med afseende i den under dessa särskilta krig begagnade vapenstyrkan, de derföre gjorda krigs-omkostnaderna, samt derigenom, i förra fallet uppkomna förlusterna, och i senare fallet vunna fördelarna	91, 91.
Afbetalning af 189,973 R:dr på den sedan 1809 års krig ännu återstående krigsskulden	92.
Af Kongl. Maj:t utsatt preskriptionstid af 10 år till granskning af alla krigs-räkenskaper, äfvensom för alla andra Kronans räkenskaper (Kongl. Brefvet den 8 Augusti 1815)	119.
Verkställighet i Rikets Ständers beslut angående krigsskuldernas betalning och krigsrevisionens förrättande	133, 134.
General-Krigs-kommissariatets för Svenska f. d. armén i Tyskland, samt Redogörelse-verkets för Norrska fälttåget upphörande, efter vederbörligen afslutade räkenskaper, under Krigs-kommissariatets fortfarande med sin sysselsättning, att till slut bringa sin vidlöftiga redogörelse	134.
Rikets Fästningar och Befästnings-arbeten.
Anläggande af Wanäs fästning; förstärkande af försvaret för inloppet till Carlskrona, i hvilket afseende betydliga arbeten blifvit verkställda	194.
Påbörjande och fortsättande af den beslutade utvidningen af Malmö citadell	269.
Akademier, Gymnasier och Skolväsendet i allmänhet.
Provisoriskt Reglemente af den 6 Maj 1812 i afseende på medico-theologiska stipendierna vid Universiteterna	63.
Kongl. Maj:ts oafbrutna omtanka för undervisningen och uppfostringen i Riket; år 1813 utfärdad ny stat för Upsala Universitet (Kongl. Resolution 1813); inrättande af en ny profession i de lefvande språken vid Universitetet i Lund (Kongl. Brefvet den 10 Febr. 1813); den efter aflidne Professor Retzins ledig blifna professionens fördelande i 3:ne professioner, nämligen för kemi, för naturalhistoria samt ekonomi och botanik (Kongl. Brefvet den 9 Sept. 1812); inrättande af 2:ne nya professioner, nemligen en för grekiska språket, samt en för astronomi och fysik (Kongl. Brefvet den 26 Febr. 1812 och den 28 Sept. 1813)	66, 67.
Kongl. Maj:ts nådiga Kungörelse rörande utvidgade fordringar af insigter hos dem, som ärna ingå vid Rättegångs- och Kameral-verken (Kongl. Kungörelsen den 9 Okt. 1812) samt skärpande af de examina, som med dem anställas, i förening med vissa åt Juris-Doktorer, Licentiater och Kandidater af Kongl. Maj:t tillagda förmåner vid befordringar, hvarom Cirkulärbref under den 3 Febr. 1812 till Hofrätterna, Akademi-kanslererna och Justitie-kansleren blifvit utfärdade; Kongl. Maj:ts Förordnande om en Kommitté till granskning af Rikets Ständers underdåniga förslag, samt öfvervägande af hvad som rörer uppfostrings- och undervisningsverken, för att afgifva yttrande om ändringar och förbättringar, som kunna finnas nödiga, med hvad mera, i sammanhang dermed, genom särskilt befallning kan blifva Kommittéen uppdraget	68.
Kongl. Maj:ts, i anledning af Rikets Ständers derom gjorda underdåniga anhållan, utfärdade nådiga Skrifvelse, af den 5 Augusti 1812 samt 5 Mars 1813, om befordrande till trycket af nämnde Kommittés protokoller, i den mån desamma författas, och hvilkas utgifvande Kommittén varit i tillfälle att verkställa genom de, dels af Kongl. Maj:t beviljade, dels af Hans Kongl. Höghet Kronprinsen förärade penninge-tillskott; Kongl. Maj:ts, genom nådig Skrifvelse af den 9 December 1813, gifna nådiga befallning om 1807 års Skolordnings fortfarande, intilldess annorlunda derom förordnas, hvarjemte det likväl blifvit Eforerna tillåtet att, i öfverensstämmelse med det af Kommittén afgifna förslag, vidtaga vissa nödiga och nyttiga provisoriska åtgärder till Läroverkets förbättring	68.
Kommitténs, för möjligheten af den blifvande Skolordningens granskande och pröfning, vidtagna steg, att de särskilta i detta afseende utarbetade förslag blifva densamma meddelade och underställda, samt att, med Kongl. Maj:ts bifall, för Kommitténs undersökningar och förestående göromål, nödiga och vägledande upplysningar blifvit genom Konsistorierna infordrade	69.
Kommitténs under tiden erhållna anledningar till provisoriskt bestämmande af läro-metoderna vid undervisnings-verken, i öfverensstammelse med tidens skick; ändamålets befordrande, genom tillgång på goda läroböcker, som till lågt pris kunna hållas ungdomen tillhanda, genom provisoriskt förslag på nödiga inrättningar till fyllande af läroverkets behof, och dermed förenade anledningar till stadgande af grunderna för en ny Skolordning	70.
Nya Reglementen för Norrköpings och Westerviks skolor	71.
Kongl. Maj:ts nådiga Förordning om de Hvitfeldtska stipendii-godsens förvaltande, hvarigenom stipendii-fonden fått en betydligt ökad inkomst (Kongl. Brefvet den 8 Mars 1815)	72.
Beviljadt anslag till undervisnings- och läro-anstalterna	112.
Understöd för hufvudstadens uppfostrings- och läroverk; förslag till ett Gymnasium i Stockholm	113.
Förslag till en ny Skolordning, utarbetande af Skolböcker, jemte erhållit förskott af 5,000 R:dr B:ko till dessa böckers utgifvande	114.
Lärobok för sången, jemte tjenlig choral-samling; Magister Svenssons afsändande till England, för att inhemta kännedom om Bell-Lancasterska undervisnings-metoden till inrättande af en Elementar-skola i Askersund	115.
Undervisnings- och Läro-stadgarnes ordnande	153.
Förbättring af skol-anstalternas ekonomiska författningar; Kongl. Maj:ts nådiga fastställande af Uppfostrings-Kommitténs förslag till ny Skolordning (Kongl. Brefvet den 16 December 1820); Högstdensammes stadfästande af det af Uppfostrings-Kommittén granskade förslag till stadgar för det i hufvudstaden inrättade Sällskap för vexelundervisningens befrämjande, jemte åt Kommittén lemnadt uppdrag att författa underdånigt förslag till tjenligaste sättet att inrätta pedagogier och folkskolor i allmänhet; Kongl. Maj:ts, genom skrifvelse af d. 14 Juni 1820, åt samtliga Konsistorierna gifna nådiga befallning om en noggrann vård i afseende på allmogens undervisning, samt tillsyn att skickliga och välfrejdade personer antagas å landet; läroböckers utgifvande genom Uppfostrings-Kommitténs försorg; de akademiska Konsistoriernas öfverseende	153, 154.
Läroverkens reglering i financielt och ekonomiskt afseende; spanmåls-anslag till skolornas förbättring	155.
Under den 22 April utfärdad Interims-stat för Läroverken, hvarigenom alla Lärare af samma grader erhållit lika löner, så vidt lokal-förhållanden sådant medgifvit; stiftandet af ett Gymnasium i Wisby. (Kongl. Brefvet den 8 Maj 1820)	156, 157.
Förslag till reglering för Rikets Elementar-läroverk; Kongl. Maj:ts, under den 29 Januari 1819 samt 14 Juni 1820, utfärdade Nådiga Förordning om ett Gymnasiums, 2:ne högre lärdomsskolors, 2:ne högre och 4 lägre Apologistskolors samt 2:ne Lancasterska Pedagogiers inrättande i hufvudstaden, i stället för de derstädes förut varande och med Statens bidrag försedda läroverken, nemligen 1 Kathedral- och 7 Kyrkskolor, och hvilken förändring redan år 1820 blifvit satt i verkställighet; det nya Gymnasiets invigande den 4 Okt. 1821.	156, 157.
Kongl. Maj:ts förordnande af en särskilt Direktion för de i Stockholm varande Läroverkens styrelse (Kongl. Förordningen den 9 September 1818); förslag till inrättande af ett Gymnasium i Skåne	159.
Undervisnings-anstalter i Lappmarken; Kongl. Maj:ts, under den 9 September 1818, gifna befallning om de hittills varande Lappskolornas småningom skeende upphörande, emot det, att skickliga ambulatoriska Kateketer tilldanas, hvilka, medan de åtfölja Lapparna på deras flyttningar, kunde besörja både ungdomens och de äldres undervisning, under tillsyn och medverkan af dertill utsedda Lärare, hvilka åtgärder likväl, i sin ordning, borde granskas af 2:ne till inspektions-resor hvarje år förordnade, samt för religions-nit kände prestmän, hvarjemte, om möjligt vore, en allmän visitation hvart 3:dje år borde anställas i alla Lappmarkens församlingar	160, 161.
Folkskolor och Pedagogier på landet; Kongl. Maj:ts, under afseende å Rikets senast församlade Ständers underdåniga framställning om barnaundervisningens förbättrande, till Konsistorierna och Presterskapet gjorda erinran om vexel-undervisningens införande, der lokala förhållanden sådant medgifva, äfvensom att, vid förslag till Klockare-skolor, hafva särskilt afseende på sökande med kännedom om denna lärometod	248, 249.
Kongl. Maj:ts fastställande af flera till Högstdensamme i underdånighet anmälda anstalter till ständiga eller ambulatoriska skolors inrättande samt uppbyggande af skolhus, jemte i sådant ändamål beviljade anslag af kyrkans tionde och andra tillgångar, samt de antagna Lärarnes hugnande, ej mindre med dubbla tjenstår, utan stundom äfven med betydliga understöd af egna medel	249.
Förnyade stadgar för det, till danande af skickliga ämnen till lärare i landsorterna, för vexel-undervisningens befrämjande i hufvndstaden stiftade samfund, jemte anslag af 2,000 R:dr B:ko till arbets-skolans skyndsamma inrättande	249, 250.
Rättelser och tillägg till 1820 års Skolordning	250, 251.
Kongl. Maj:ts nådiga stadgande om förändring och ny organisation af Pedagogier samt Apologist- och Lärdoms-skolor, uppbyggande af Skolor, Gymnasii- och Bibliothekshus, lärares tillsättande och löneregleringar, befordrande af natural-historiens studium, gymnastiska öfningar, löneanslag för dervid anställde lärare, m. m.; nådiga föreskrifters meddelande, dels rörande lämplig fördelning af till Stiftens kassor inflytande besparda lönings- och pastoral-vakans-medel, dels angående behörigt användande af de under interims-lönestaten uppkommande disponibla tillgångar	251, 252.
Kongl. Maj:ts, under den 24 Mars 1824, tillkännagifna nådiga Beslut om anläggande af ett Gymnasium i Lunds Stift i staden Sölfvitsborg, samt, i förening dermed, gifna nådiga föreskrifter i afseende på blifvande nödiga fonder, uppbörds- och redovisnings-sätt samt regleringen i allmänhet; förbättring och reglering af Carolinska Akademiens i Lund fonder och särskilts löne-anslag	252.
Folkskolor; inrättande af en mängd dylika, samt desammas föreseende med nya skolhus och reglementen, hvaraf åtskilliga vunnit Kongl. Maj:ts nådiga stadfästelse; vexelundervisnings-skolornas ökade antal ifrån 1828 till slutet af 1832, hvarjemte inhemtas, att desamma vid förstnämde tid utgjorde 193 med 12,711 barn, och vid sistnämnde tid uppgingo till 294 med 17,341 barn, hvaraf ungefärligen en tredjedel flickor, samt att den bokliga undervisningen, i åtskilliga af dessa skolor, är förenad med undervisning i handtverk för gossarna, och i qvinnoarbeten för flickorna; Mariæ f. d. Kronobränneris i hufvudstaden inredande till Normal-skola, der 220 barn undervisas samt bildas till blifvande skollärare; åt presterskapets medlemmar gifven uppmuntran att förskaffa sig skicklighet i vexelundervisnings-metoden; enskilta anslag till förbittrande af Skol-lärares lönevilkor; Elementar-läroverkens förbättrande, jemte lönetillökning för lärarne	357, 358.
Nya elementar-skolors stiftande i Eskilstuna, Åmål, Philipsstad och Haparanda; beviljadt upprättande af en Kathedralskola i Lund, grundad på de inom Stiftet befintliga, samt af Rikets Ständer påräknade tillgångar; uppbyggande af ett nytt Gymnasii- och Skolhus i Skara, äfvensom af nya Skolhus i Örebro och Christianstad; undervisningens fortgång i Elementar-läroverken	359, 360.
Skärpande af student-examen vid universiteten, i förening med af Kongl. Maj:t tillåtna förändringar i afseende på Filosofie-Kandidat-examina, åsyftande större grundlighet i studierna (Kongl. Maj:ts Skrifvelse till H. K. H. Kronprinsen den 26 Mars 1831); användandet af det till Universiteten och tillämpnings-skolorna beviljade anslag	360, 361.
Bibliotheksbyggnadens i Upsala nära fullbordande och inredande; nya Professioner och Adjunkturer; Indigenats-rättens inskränkning	361, 362.
Stipendii-författningar; förändrade Edsformulärer vid Universiteten (Kongl. Kungörelsen den 15 April 1829, den Maj 1814)	354.
Lärda samhällen, Wetenskaper och sköna Konster.
Nya stadgars utfärdande för Kongl. Musikaliska Akademien, som fått en vidsträcktare befattning med musikaliska undervisningen, enligt hvilken Akademien bör behandla musiken både såsom vetenskap och konst, i öfverensstämmelse hvarmed 4 lärare blifvit tillförordnade; till undervisningsverkets befrämjande för Akademien till en början anslagen fond af särskilta medel	72.
Nya stadgars utfärdande för Kongl. Patriotiska Sällskapet (Kongl. Maj:ts stadfästelse å förnyade grundreglor för Patriotiska Sällskapet den 22 Juni 1814)	72.
De Hvitfeldtska stipendii-godsens förvaltande (Kongl. Brefvet den 8 Mars 1815)	72.
Tid efter annan beviljade understöd för åtskilliga vetenskaps-idkare att företaga utrikes resor, i förening med inköp af samlingar, dels för Kongl. Bibliotheket, dels för Riks-Muséum, dels för att öka de under Kongl. Witterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akademiens vård förvarade fornsamlingar; af flera enskilta personer gjorda föräringar till Bibliothek och Muséer; framlidne Riksmarskalken Grefve Flemings donation af sin boksamling till Upsala Universitet, samt Grillska arfvingarnas föräring af Zoologiska samlingar till Riks-Muséum; af Kongl. Maj:t beviljadt understöd för utgifvande af arbeten af fosterländskt värde och vigt, såsom Medeltidens Handlingar, Svenskt Diplomatarium, Berättelser ur Svenska Historien, samt tillökad och förbättrad upplaga af Tunelds Geografi; af Kongl. Maj:t samtyckta förändringar i stadgarna för Kongl. Wetenskaps- och Musikaliska Akademien, Wetenskaps-Societeten i Upsala och andra lärda samfund; åtskilliga nya föreningar för vetenskap och konst, såsom Litteraturföreningens i Upsala, Konst-föreningens i Hufvudstaden m. fl., uppkomna genom enskilta bemödanden	362, 363.
Kyrko-ärender, Religions-vården och Presterskapet.
Kongl. Maj:ts sorgfälliga uppmärksamhet på Religions-vården	36.
Den nya Kyrkohandbokens antagande till allmänt nyttjande (Kongl. Maj:ts Påbud om en ny Kyrko-Handbok den 7 Mars 1811)	40.
Förslag till ny Psalmbok; Kongl. Maj:ts tillförordnande af en, af vittra och kunniga män bestående, Kommitté för utarbetande af en förbättring af Evangelii-boken, samt densammas sättande i likställighet med den nya Kyrko-Handboken	61.
En år 1813 utkommen samling af författningar och stadgar till ändring och förklaring af 1666 års Kyrkobok, i förening med utarbetande af en samling, som fortsätter och rättar förut utgifna samlingar och förordningar, hvilka ifrån predikstolarna skola uppläsas; förordning af den 28 Oktober 1812 rörande Presterskapets åtgärd vid mantalsskrifningar, förhörs-böcker och prestbevis; Kongl. Maj:ts, under den 29 April 1813 utfärdade Bref till Kammar-Kollegium, Stats-Kontoret och Kammar-Rätten, samt Cirkulär till Landshöfdingarna, rörande de grunder som böra följas vid pröfningen af Presterskapets vederlag m. m.	62.
Kongl. Maj:ts, under den 23 September 1812 utfärdade Nådiga Förordning om utarrenderande af Presterskapets i Bohus Län Annex- och Mensal-hemman; Kongl. Maj:ts, under den 16 Juni 1813, utfärdade Cirkulärbref till samtliga Konsistorierna, innehållande nya stadgar och föreskrifter för Prest- och Pastoral-examen, samt de bevis som deröfver utfärdas	62.
Stadgande rörande Krigs- och Husprester; Cirkulär af den 17 Mars 1813 angående Huspresters tjenstgöring	63.
Den 31 Oktober 1817 hållen Tacksägelse och Jubelfest, till åminnelse af den af Doktor Luther verkställda religions-reformationen (Kongl. Plakatet den 4 Juni 1817); Kongl. Maj:ts befallning om den nya Kyrkohandbokens öfversättande på Finska, till begagnande för de församlingar der Gudstjenst hålles på detta språk; af Kongl. Maj:t utfärdadt privilegium och stadgande för det i Hufvudstaden inrättade Bibelsällskapet	105, 106.
I de flesta stift, äfvensom i flera städer och orter, stiftade Bibelsällskap, i förening med af Kongl. Maj:t öfver hela Riket anbefalld kollekt till dessa stiftelsers understöd; förslag till författning om Sockenstämmor och Kyrkoråd; Kongl. Maj:ts utfärdade Nådiga Förordning (Kongl. Kungörelsen den 21 September 1810 och 3 April 1816. Jemför Kongl. Förklaringen den 12 November 1819) rörande Presträttigheternas reglerande, genom föreningar mellan Lärare och åhörare	106, 107.
Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning om vissa vid Prestval till iakttagande omständigheter; indragning af Kyrko-lnspektors-tjensterna i Malmöhus, Christianstads, Blekinge, Hallands samt Götheborgs och Bohus Län, samt Kongl. Maj:ta Nådiga Instruktion angående vården och förvaltningen af Kyrkornas fastigheter, medel och tillhörigheter uti berörde Län m. m. (Kongl. Brefvet den 4 Sept. 1811)	106, 107.
Kongl. Maj:ts oafbrutna omtanka för befrämjande af religionens helgd och en sann gudsfruktan	149, 150.
Nya Psalmbokens gillande och stadfästande; Kommitténs för utarbetande af den nya Evangelii-boken till Hans Maj:t aflemnade förslag, samt detsammas utgifvande från trycket för att underställas allmän granskning; inrättande i Hufvudstaden af en undervisnings-anstalt för Koral- och Kyrko-musik, samt föranstaltadt utgifvande, så väl af en koralbok till nya Psalmbokan, som af en Lärobok för Koral-musiken (den 29 Januari 1819)	150.
Kongl. Maj:ts till Musikaliska Akademien gifna befallning af den 18 Maj 1820 om vidtagande af nödiga åtgärder i afseende på orgelbyggeri-konstens framtida upphjelpande; förbud af skådespels uppförande på Böne- och Högtidsdagar; Kongl. Maj:ts förordning af den 1 Mars 1820, innehållande tilllägg i Instruktionen för Prest-Seminarierna; i Nåder gifven föreskrift att ingen får anmälas till Prestordinations undergående, innan densamma fyllt 23 år (Kongl. Maj:ts Nådiga Föreskrift m. m. den 12 November 1819); föreningar om Presträttigheters utgörande, samt desammas stadfästelse för en viss, efter omständigheterna bestämd tid	151.
Kongl. Maj:ts Nådiga Föreskrift om hvad för framtiden iakttagas bör i afseende på förefallande seqvestrering af Presterskapets förlänings-spanmål (Kongl. Brefvet den 15 Mars 1820 och 18 Juni 1823. Kongl. Brefvet den 27 Aug. 1817, den 30 Juni 1819 och 30 Aug. 1832. Kongl. Brefvet den 8 Febr. 1821)	152.
Kongl. Maj:ts Förordning om den gamla Evangelii-bokens till vidare begagnade i församlingarna; Bibel-öfversättningens fortsättande af den dertill utnämnda Kommitté, i förening med Bibel- och Evangelii-sällskapernas fortfarande; Kongl. Maj:ts till vederbörande Konsistorier utfärdade Cirkulär-Bref af den 3 Februarii 1824 om iakttagande af alla tillfällen till kristendoms-kunskapens och sedlighetens befrämjande	243, 244.
Kongl. Maj:ts stadfästelse af förslaget till Pastoraters klyfning och klassifikation m. m.	244.
Vård och förvaltning af Kyrkornas fastigheter m.m.	245.
Amiralitets-Konsistorii i Carlskrona indragning (Kongl. Förordningen den 29 Febr. 1824. Kongl. Brefvet den 24 Febr. 1826); Religionens befordrande vid allmänna välgörenhetsanstalter och bland arrestanter i Kronans häkten	246.
Ecklesiastik-verket i Lappmarken, samt Katekesens öfversättande på Finska och Lappska språken, i förening med ett reglemente för förvaltningen af den till nämnde Ecklesiastikverk anslagna fond (Kongl. Maj:ts Reglemente m. m. den 12 Maj 1824) samt föreskrift i afseende på de anbefallda visitationerna af Undervisnings-anstalterna i Lappmarken; (Kongl. Brefvet den 29 Juni 1825) af Kongl. Maj:t utfärdade Nådiga Föreskrifter om 2:ne Kapell-kyrkors anläggande för den så kallade Finnallmogens behof, på gränsen mellan Wermland och Norrige, i förening med kollekt och stambok för detta ändamål, aflöning och boställe för dervid blifvande Kapell-predikant, Läsmästares antagande samt inköp af religionsböcker; öfverseende och granskning af Kyrkolagen och dermed gemenskap ägande eckleslastik-författningar	247.
Bibel-öfversättningen, hvaraf en betydlig del är färdig	351.
Bibelsällskapens fortfarande nitiska bemödande att sprida den Heliga Skrift, i förening med nya, under tiden tillkomna Bibelsällskap; Hrr Kommitterades till den nya Evangelii- bokens granskning, underdåniga tillkännagivande att, innan den nya Bibel-öfversättningen utkommit och blifvit gillad, ej kunna fullända sitt uppdrag; Kongl. Maj:ts, till Prest-bildningens förbättrande, vid Universiteten år 1831, vidtagna förändringar uti hittills derom gällande författningar, i förening med stegrade fordringar af dem som skola examineras; samt ökande af Theologiæ-Professorerna i Lund till lika antal med dem, som redan i Upsala befunnits (Kongl. Maj:ts Skrifvelse till H. K. H Kronprinsen den 12 Mars och 17 Sept. 1831)	352.
Kongl. Maj:ts Nådiga förordning i afseende på Presters tjenstgöring och tjenstårs-beräkning; edsformulären för Prester vid deras invigning och emottagande af särskilta tjenstegrader, i förening med hvad iakttagas bör, då förslag till prestlägenheter i brist af sökande, ej blifva fulltaliga m. m. (Kongl. Maj:ts Cirkulär till Konsistorierna den 3 Juli 1829, Kongl. Kungörelsen den 15 April 1829, Kongl. Maj:ts Cirkulär till Konsistorierna den 13 Maj 1830)	353.
Firande af 2:ne Jubelfester, den ena år 1830, till erinran om Kristendomens införande, den Augsburgska bekännelsens aflemnande och Sveriges deltagande i striden för Protestantiska lärans upprätthållande (Kongl. Maj:ts Plakat den 11 Juni 1830); den andra år 1832 (Kongl. Maj:ts nådiga Skrifvelse till Konsistorierna den 20 Oktober 1832) till åminnelse af den store Gustaf Adolfs seger och död för Lutherska bekännelsens befästande; understöd åt Trosförvanter i främmande länder.	354.
Religions-undervisningen i allmänhet, samt densammas framgång; tillvägabringande af den beslutade anläggningen af 2:ne kyrkor på Finskogarna mellan Wermland och Norrige, i förening med gudstjenstens börjande derstädes, samt beviljande af allmänna medel till inköp af prestgård; förslag till anläggande af en 3:dje kyrka på dessa gränsskogar, inom Gunnarskogs socken i Wermland; ett nytt kapells anläggande vid W. Ramsjö i Ljusdals socken af Norra Helsingland, i förening med Kongl. Maj:ts förordnande om en nitisk och sakkunnig Prestman till Lappmarkernas genomresande, för att undersöka religionsundervisningens närvarande tillstånd derstädes, samt ingifva förslag om tjenligaste sättet till densammas vårdande; åtskilliga Pastoraters sammanslående, andra Pastoraters delande, 11 kyrkors sammanbyggande; stadfästade ritningar till nybyggnad af 31 kyrkor, samt ombyggnad af 5 kyrkor och kapell	354, 355.
Inom Upsala och Skara stift föreslagen och i Nåder gillad klassifikation af Pastoraten; beviljande af kollekt och stambok till understöd för de flesta nybyggda kyrkorna; nya kapellans- och adjunktboställen i åtskilligt pastorater, särdeles i Hernösands Stift; Kongl. Maj:ts förordnande om besigtningar å preste- och klockare-bord, om frihetsår för uppodlingar derå, presterskapets aflöning och godtgörande i hvarjehanda hänseenden samt förvaltningen af dess på lön anslagna hemman (Kongl. Kungörelsen den 28 Maj 1830)	355, 356.
Af Kongl. Maj:t gillade överenskommelser om presträttigheter (Kongl. Maj:ts Cirkulär till Consistorierna den 22 Maj 1829); special-stater öfver de ecklesiastika anslagen; Kongl. Maj:ts i afseende på 1828 års förslag till den nya Kyrkolagen, vederbörande Kommitterade gifna befallning om hvad iakttagas bör vid förslagets omarbetning	356, 357.
Inskränkning i Kyrkoråds rättigheter; föreskrift i afseende på klockare-förslag (Kongl. Kungörelsen den 12 Mars 1831)	357.
Justitiæ-Väsendet.
Hof-Rätterna; Kongl. Maj:ts yttrade tillfredsställelse med dessa domstolars drift och vaksamhet i handhafvande af de till dem inkomna målen, i förening med nödvändigheten att vidtaga anstalter till jemkning i Hof-Rätternas jurisdiktioner, till beredande af möjlighet för målens skyndsamma slut i Götha Hof-Rätt m. m.	75.
Förslag till ny Civil- och Criminal-Lag, jemte Kommitterades underdåniga hemställan om åtskilliga förändringar i afseende på domstolarnas antal och organisation, samt inrättande af nya straff- och korrektionshus, såsom nödvändiga för lagens förbättring och lagskipningens säkra och skyndsamma gång	76, 77.
Förändring af Hof-Rätternas jurisdiktion, i följe hvaraf Wermlands Län, vid 1816 års början, blifvit lagdt under Svea Hof-Rätt; Kongl. Maj:ts befallning om ärendenas i Götha Hof-Rätt föredragande på 4, i stället för 3:ne divisioner, i förening med Ledamöternas och betjeningens ökade antal; arbets-berättelser från Collegier och Landshöfdingar	116, 117.
Ny Civil- och Kriminal-lag, hvaraf, sedan Giftermåls- och Handels-Balkarna utkommit år 1815, förslag till Jord- och Ärfda-Balkarna blifvit fullbordade och äro under tryckning, äfvensom förslag till Byggnings-Balk, Rättegångs-Balk och Conkurs-Lag af Committéns arbetande Ledamöter blifvit uppgjorda; af Kongl. Maj:t utfärdade författningar samt förklaringar af Lagen	118.
Förändring af Hof-Rätternas jurisdiktion	168, 169.
Inrättande af en ny Hof-Rätt öfver Skåne och Blekinge (Kongl. Kungörelsen den 27 Oktober 1820)	169.
Förslag till ny Civil- och Criminal-Lag, hvilket arbete, i hvad detsamma rörer Civil-Lagen, blifvit fullbordadt, hvarefter vederbörande Committerade sysselsatt sig med beredning till författande af förslag till Criminal-Lagen; Lagförklaringar	171.
Fördelning af Härads-Rätterna i Helsinglands och Westerbottens domsagor i flera jurisdiktioner	186.
Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning om hållande af särskilt Lagmansting i Umeå stad, i Cronobergs och Jönköpings Län (Kongl. Maj:ts Berättelse till Rikets Ständer den 23 Januari 1823)	187.
Lagsamling, hvaraf redan utkommit en samling af Westgötha lagarna: Kongl. Maj:ts föranstaltande om utgifvande af ett officielt Tidningsblad under benämning af Svensk Författnings-Samling, som fortgått från år 1825	255.
Granskning af det nya Civil- Lagförslaget, som i sådant ändamål blifvit af Kongl. Maj:t öfverlemnadt åt Högsta Domstolen samt Hof-Rätterna, för att deröfver inkomma med anmärkningar, erinringar, m. m., jemte Kongl. Maj:ts, under den 23 Januari 1826, åt Justitiæ-Cansleren gifna befallning, att genom Cirkulär till samtliga Landshöfdingar och Domare, äfvensom genom de allmänna tidningarna, tillkännagifva, att sådana anmärkningar finge inom den 1 påföljande Augusti månad till Högstdensamme ingifvas; Civil-lagens af Kongl. Maj:t funna ofullständighet för att till efterrättelse antagas, i följd hvaraf Högstdensamme trott sig föranlåten att ytterligare uppskjuta med att till Rikets Ständer öfverlemna det nya Lagverket	263, 268.
Kongl. Maj:ts bifallande af Rikets Ständers anhållan om en Svensk Författnings-samlings utgifvande och årstryckets upphörande (Kongl. Brefvet den 20 Juli 1833); Högsta Domstolens granskande af Lag-Committéns förslag till ny Civil-lag	370.
Det af samma Kommitté utarbetade förslagets till ny Kriminal-lag befordrande till trycket; vid förslaget gjorda anmärkningar, som blifvit Kommittén meddelade; Justitiæe-Statsministerns berättelser, m. m.	371, 373.
Från trycket utgifven fortsättning af de åren 1807 och 1819 utkomna Lagsamlingar; af Kongl. Maj:t och Dess Högsta Domstol meddelade lagförklaringar	373.
Organisation af Rikets Styrelseverk och dermed vidtagna förändringar.
Ekonomiska Styrelseverken, i afseende hvarpå inhemtas, att den Kommitté, som, enligt Rikets Ständers yttrade önskan, borde sysselsätta sig med granskning och utarbetande af, efter närvarande tid, mera lämpade författningar, såsom en förberedande anstalt till en behöflig förändring och förbättring af de civila och ekonomiska Styrelseverken, ej ännu kunnat, till något fullständigt slut, samla i detta afseende inkomna upplysningar och förslag	78, 79.
Organisation af Statens embeten och tjenster, i afseende hvarpå Kongl. Maj:t uppdragit Överdirektören Rönbeck att samla alla handlingar och upplysningar om dessa Embetsverks särskilta befattning och verkningskrets, hvarigenom en allmän öfversigt deraf må kunna beredas, och i sådant ändamål låtit för honom utfärda en instruktion	119, 120.
Förändrad organisation af åtskilliga Rikets Styrelseverk, samt ett förbättradt arbetssätt inom desamma, för att derigenom bereda dithörande ärenders säkrare och skyndsammare gång med ett mindre antal bättre lönade embetsmän, i öfverensstämmelse hvarmed en af Kongl. Maj:t förordnad Kommitté fått sig uppdragit att i detta ämne utarbeta ett förslag, hvari en af hufvudgrunderna för Kommitterades arbeten var att uppdraga en tydlig gräns emellan 4 ärender, som tillhöra Domaremakten och de administrativa myndigheterna; detta redan utarbetade förslags meddelande med Rikets Ständer (Kongl. Brefvet den 2 Febr. 1819)	191, 193.
Ärender, som Kongl. Maj:t ansett lämpligen böra från de administrativa myndigheterna till domaremakten återföras, hvarigenom en behöflig minskning i dessas mångfaldiga göromål blifvit beredd; upphörande af Kommerse-Kollegii Justitiæ-Revision, i förening med förminskning af Bergs-Kollegii ledamöters antal; indragandet af Kammar- Kollegii Afräknings-kontor, Kartæ Sigillatæ-Kontorets öfverflyttande under Stats-Kontoret, samt Bytes-kontorets i Kammar-Collegium upphörande (Kongl. Brefvet den 24 Mars 1824); ny reglering af General-Landtmäteri-kontoret samt hela Landtmäteri-staten, i förening med detta kontors afskiljande från Kammar-Collegium (Kongl. Brefvet den 28 December 1822); beslut om Cansli-styrelsens upphörande, så snart ett derifrån infordradt utlåtande om öfverflyttningen af detta Verks förrättningar blifvit afgifvet; Kongl. Maj:ts åt särskilt dertill utsedda Committerade gifna uppdrag om föreslående af en i alla delar förbättrad organisation af: 1:o Commerse-Collegii Handels-division, med dertill hörande Manufakturkontor och Controllverket, i förening med Committerades åliggande att derjemte utlåta sig rörande Hall- och Tull-rätternas upphörande; 2:o af Bergs-Collegium och hela Bergsstaten, jemte yttrande i afseende på Bergstings-rätternas upphörande samt Bergsfogdarnes indragning; 3:o af Krigs-Collegium och Förvaltningen af Sjöärendena, i förening med utlåtande öfver förslaget om Krigs-Collegii Militiæ- Indelnings- och Husesyns-kontors öfverflyttning till Kammar-Collegium, och 4:o af Sundhets-Collegium; befallning om förslags upprättande till ny instruktion för Kammar-Collegium, Kammar-Rätten, Statskontoret, Landshöfdingarne, m. fl.	283, 287.
Cansli-styrelsens indragning (Kongl. Brefvet den 30 November 1833) samt de till dess befattning hörande ärennders fördelning emellan andra Embetsverk (Kongl. Kungörelsen af samma dag); ny organisation af Krigs-Collegium, enligt hvilken detta Collegium nu består af 2:ne departementer med 3 afdelningar under hvartdera (Kongl. Brefvet den 17 December 1831); ny aflöningsstat för Förvaltningen af Sjöärendena och derunder lydande Lots-kontor; ny instruktion och stat för Bergs-Collegium, hvarundér Myntet och Controllverket komma att höra (Kongl. Maj:ts Nådiga Instruktion den 28 December 1832); nya instruktioner och stater för Kommerse-Collegium (Kongl. Maj:ts Nådiga Instruktion den 23 April 1831) och Kammar-Rätten (Kongl. Maj:ts Nådiga Instruktion för Kammar-Rätten den 15 Oktober 1831); ny reglering af Tjenstemanna-staten vid Öfver-Intendents-Embetet samt Kongl. Museums införlifvande dermed (Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelae till Öfver-Intendent-Embetet den 11 December 1830); ett Justitiariats eller Stadsrätts inrättande i staden Östersund; Kämnersrätternas i åtskilliga städer upphörande, och deras göromåls öfverflyttande på Rådhusrätt,	386, 390.
Kongl. Maj:ts förordnande om Expeditions-taxans öfverseende, samt utfärdande af en ny taxa för lösen och afgifter hos Kongl. Maj:t, Öfverrätterna, Rikets Kollegier, Under-domstolarna, m. fl., i öfverensstämmelse hvarmed en dertill förordnad Kommitté fått sig uppdraget att till en dylik taxa utarbeta fullständigt förslag, som kommer att Kongl. Maj:ts pröfning underställas ( Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Kansli-Styrelsen den 20 Juni 1827)	396.
Riksskulden och Statsverket.
Kongl. Maj:ts iakttagna sparsamhet vid användande af Statens medel	37.
Statsverkets förvaltande efter de af Rikets Ständer fastställda grunder, m. m.	44.
Stats-utgifternas bestridande, utan att något af de fastställda anslagen blifvit ifrån sitt egentliga ändamål användt; på skulden till Banken afbetalt en summa af 494,420 R:dr, medan Statsverkets skuld till Riksgälds-Kontoret, som vid 1811 års slut utgjorde 348,291 R:dr, under åren 1812 och 1813 blifvit minskad med 219,500 R:dr; på de sedan 1809 ännu återstående krigsskulderna afbetalt en summa af 189,973 R:dr	92.
Rikets utländska skuld i Hamburg, Holland, Genua och Antwerpen betald; lånet i Leipzig den enda ännu obetalda utländska skuld	104.
Öfversigt af Statsverkets tillstånd	134.
Spanmåls-indragning till besparing och förmån för Statsverket	137.
Öfverskott af Statsverkets inkomster; tullinkomster; utredning af Landt-ränteriernas räkenskaper	211, 212.
Förslag till en Rikshufvudbok	212.
Statsverkets inkomster och utgifter; liqviden med d. Kongl. Familjen afslutad; Kongl. Maj:ts befallning om Riks-hufvudbokens uppgörande i Stats-Kontoret efter den 1822 gillade metoden, jemte Högstdensammes fastställande af en, med hänsigt till Riksboksslutet samt indragning af Kammar-Kollegii Indragnings-kontor, uppgifven plan till förändrad reglering af Stats-Kontorets stat, innefattande de väsendtliga föremålen för en förbättrad organisation, m. m.	307, 310.
Statsverkets tillstånd	425, 432.
Uppbörds- och Räkenskapsverken.
Fullbordad utredning och liqvidation af de i Landtränteriernas räkenskaper qvarstående förskott och anticipationer ifrån förflutna tider	212.
Kongl. Maj:ts fastställande af förnyade formulärer för special-räkenskaperna, icke blott vid Landtuppbörden, utan ock vid Tullverket; redovisning af Krono uppbörden	212.
Uppbörds- och Räkenskaps-verket; tiden för afslutandet af penningeförvaltande Verks hufvudböcker, bestämd i förhållande till Riksboksslutet; Kongl. Maj:ts förordning om upphörande af Kammar-Kollegii kontroll öfver Kronans intrader och redovisningen af allmänna medel, äfvensom af samma Kollegii befattning med krono-räkenskapernas emottagande, hvilka räkenskaper i stället komma att ingifvas till Kammar-Rätten, för att derstädes undergå behörig granskning, m. m.	310, 313.
Landtuppbördens förenkling. Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning i detta afseende (Kongl. Kungörelsen den 15 Oktober 1828.)	311.
Kongl. Maj:ts nådiga Förordning, att räkenskaperna för de allmänna kassor och fonder, hvilka förut ej blifvit af Rikets Ständers Revisorer, utan endast i Kammar-Rätten granskade, skola uti årlig Rikshufvudbok, från och med 1829, ingå; att en särskilt general-räkning öfver förskott af statsmedlen skall upprättas, och deras belopp blifva synligt i Rikshufvudbokens kapital-räkning, samt att förskott eller lån af Nionde Hufvud-titelns tillgångar skola i Rikshufvudboken intagas, utan sammanblandning med års-anslagen , hvarjemte Kongl. Maj:t anbefallt Stats-Kontoret att gå i författning om nya formulärers upprättande för de särkilta Verks redogörelser, som i Rikshufvudboken böra inflyta, äfvensom att, i samråd med vederbörande Verk och Autoriteter, tillse, att nämde redogörelser må kunna afslutas och blifva tillgängliga inom den tid, som för Riks-bokslutet erfordras ; Kongl. Maj:ts nådiga Förordning att de särskilta landsböcker, söm förut blifvit öfver allmänna bevillningen uppgjorda, skola upphöra från och med redogörelsen för 1830 års allmänna bevillning, hvarjemte Kongl. Maj: t, jemte fastställande af nya formulärer för Chartæ Sigillatæ-uppbörden, meddelar åtskilliga föreskrifter till finnande af ökad redighet och säkerhet vid redovisningen af nämde uppbörd (Kongl. Brefvet den 11 Febr. 1832). Kongl. Maj:ts år 1828 meddelade stadgande, att dispositioner i Landtränterierna, som nämde år qvarstått i 10 år och derutöfver, eller som derefter blefvo 10 år gamla, borde inom natt och år till lyftning uppsägas, samt att hvad som efter denna tid ej i behörig ordning uttoges, komme att på särskilt räkning i Banken insättas, för att sedermera disponeras eller omsättas till statsmedel, på sätt Kongl. Maj:t ville framdeles i nåder förordna; Kongl. Maj:ts Förordning angående en författning om afskrifningar i Statens räkenskaper, i förening med befallning till Krigs-Collegium, Förvaltningen af Sjöärendena och Stats-Contoret, att till Kongl. Maj:t inkomma med förslag till bestämdare föreskrifter rörande grunderna för afskrifningar ur Kronans räkenskaper, m. m. (Kongl. Förordningen den 11 December 1830 samt Kongl. Cirkuläret den 17 Maj 1833)	428, 430.
Hemmans-räntornas reduktion och förenkling; indelta räntorna, i förening med Kongl. Maj:ts till Kammar-Collegium gifna befallning att, med ledning af redan från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande inkomna och framdeles inkommande upplysningar i ämnet, skyndsamt utarbeta och till Kongl. Maj:ts nådiga pröfning afgifva underdånigt förslag till sådana föreskrifter, hvarigenom de missbruk och olägenheter, som genom årliga tionde-dispositioner förorsakas, må kunna förhindras; Kongl. Maj:ts befallning om en särskilt undersökning, genom dertill utsedde kommitterade, till utrönande af frågan i hvad mån och på hvad sätt de utskylder, som finnas mest tryckande eller ojemnast fördelade, må kunna jemnas, minskas, eller mot andra utbytas	431, 432.
Ärender rörande Rikets Ständers Bank och Riksgälds-Kontor.
Revision af Stats-, Banko- och Riksgälds-verket	99.
Vexel-kurs; Kongl. Maj:ts, till nedsättande af den omåttligt uppdrifna vexelkursen, vidtagna nådiga författningar, samt stora uppoffringar af egna medel, m. m.	145, 147.
Den genom förvaltningssättet af Malmö Diskont tillvägabragta allmänna förlägenheten, oredan och penningebristen, jemte, i följd deraf, af Kongl. Maj:t beslutna och vidtagna åtgärder	147, 148.
Öfversigt af Bankens tillstånd, hvaraf inhemtas att densamma, med en i omlopp varande sedelstock af omkring 30 millioner R:dr B:ko, riksgäldssedlarna derunder inbegripna, äger en metallisk tillgång af nära 6,600,000 R:dr Specie, jemte räntebärande fordringar till ett belopp af mer än 18 millioner R:dr B:ko, samt dessutom Riksgälds-Contorets obligationer för 4,400,000 R:dr B:ko; att Bankens årliga inkomst genom räntor uppgått till omkring 690,000 R:dr, samt att, i följd af alla dessa förhållanden, intet tvifvelsmål bör äga rum om dess mer än tillräckliga förmåga att uppfylla de, enligt gällande lagbestämmelser, åliggande örbindelser	440, 441.
Myntverket.
I detta afseende vidtagna åtgärder till nödiga förbättringar; öfversigt af Myntverkets närvarande tillstånd, hvaraf inhemtas att, sedan mynt-maschineriet bliftit utvidgadt och förbättradt, silfvermyntningen från Augusti månad 1830 till 1833 års slut fortgått med den drift, att under denna tid omkring 2,214,000 R:dr Specie blifvit pressade i mer än 12 millioner särskilta myntstycken; hvarjemte, genom ombyggnad af ett på Mynthusets sjögård beläget förfallet verkhus, ökadt utrymme för Kongl. Myntets verkstäder erhållits, m. m.	439, 440.
Bevillnings- och Taxerings-Ärender.
Rättelser och jemkningar vid Bevillnings-taxeringarna	109.
Kongl. Maj:ts, genom Cirkulär till samtliga Landshöfdingar, gifna nådiga Förordning i afseende på befrielse från mantalspenningar	122, 123.
Tabellverket.
Tabell-kommissionens till Kongl. Maj:t ingifna berättelse rörande Tabellverket för första qvinqvennium från och med 1816 till och med 1820; hvaraf inhemtas, att folkmängden under detta qvinqvennium ökats med 119,624 personer, och, vid 1820 års slut, utgjorde 2,584,690 individer	176, 177.
Kongl. Maj:ts till Landshöfdingarne gifna befallning, att hvart femte år till Högstdensamme ingifva fullständiga statistiska berättelser och uppgifter, i enlighet med ett i sådant afseende utarbetadt och till efterrättelse fastställdt formulär (Kongl. Brefvet den 17 April 1821); samt att, till närmare inhemtande af landtbrukets och näringarnas tillvext och förkofran, derom till Kongl. Maj:t inkomma med särskilta årliga berättelser	189.
Förbättrade formulärer till Tabellverket (Kongl. Maj:ts Cirkulär till Landshöfdingarna den 14 Nov. 1827)	189.
Statistiskt Arkiv	189.
Folkmängdens ökande under nästföljande qvinqvennium, eller från och med 1821 till och med 1825, med 186,562 personer, eller för hvarje år per medium ungefär 37,312, så att densamma vid 1825 års början uppgick till 2,771,252 personer, och nu kan anses utgöra 2,860,000 individer	282, 283.
Befallning om upprättande af Sockne-kartor, med dertill hörande statistiska sockne-beskrifningar, efter fastställda formulärer	287, 288.
Under nästföljande qvinqvennium, eller från och med 1826 till och med 1830, hade folkstocken ökat sig med 116,830 personer, eller 23,366 per medium för hvarje år; utgörande, enligt Tabellkommissionens berättelse, Sveriges hela folkmängd vid 1830 års slut, 2,888,082 individer, men kan, i närvarande stund, med säkerhet beräknas till 2,950,000	390.
Bytesverket och Jordransakningar.
Jordböckers författande, i afseende hvarpå samtlige Konungens Befallningshafvande blifvit förständigade (Kongl. Brefvet den 20 Febr 1821) att iakttaga den i 1734 års Landshöfdinge-instruktion gifna föreskriften angående jordransakningars hållande året före special- eller så kallade persedel-jordböckerna skulle upprättas, och tiden för dessa jordböckers författande för hvarje Län blifvit så jemkad, att densamma kunde i alla Län uppgöras år 1825, och jordransakningarna öfver hela Riket således år 1824 företagas	188.
Kongl. Maj:ts förordnande af en enskilt division i Kammar-Kollegium, för att påskynda slutet af de ännu återstående bytes-ärenden (Kongl. Brefvet den 5 Juni 1821)	190, 191.
Fredsbrott med främmande Makter.
Fredsbrott med England, Frankrike, Preussen, Ryssland, jemte öfversigt af krigshändelserna och deras resultat (1809)	4, 29.
Traktater och förbund med utländska Makter.
Med de Förenta Staterna (1816) afslutad Handels-Traktat om fullkomlig jemlikhet i rättigheter och förmåner	103.
Handelstraktat med Ryssland	103.
Gränse-reglering med Ryssland; förening om åtskilliga utbyten af ägor emellan på gränsen boende Svenska och Ryska invånare	119.
Fastställande af gränse-reglerings-traktaten med Ryssland (Juni 1823)	176.
Ratifikation af den med de Förenade Fristaterna i Norra Amerika år 1816 afslutade vänskaps- och handels-traktat	228.
Utverkad tillåtelse för Svenska och Norrska fartyg att förbi Constantinopel färdas till och ifrån Svarta Hafvet	228.
Med England afslutad Handels-traktat af den 18 Mars 1826, om Svenska och Norrska samt Engelska fartygs, i de kontraherande Makternas hamnar, åtnjutande af lika förmåner och rättigheter i afseende på tullafgifterna	235.
Med Konungen af Danmark afslutad Handels- och Sjöfarts-traktat (Den 2 Nov. 1826); hvarigenom Svenska och Norrska fartyg och laddningar, emot medgifven reciprocitet erhållit samma rättigheter och förmåner i Danska hamnar, som Danmarks, i desamma intagna, egna fartyg och varor, m. m.	236.
Med Preussen afslutad Handels och Sjöfarts-traktat af den 14 Mars 1827, enligt hvilken Svenska och Norrska fartyg, emot full reciprocitet, äga att i Preussiska hamnar införa varor, producerade i hvad land som helst, samt derstädes i allmänhet åtnjuta lika behandling, både i afseende på skepps- och tull-umgälder samt öfriga afgifter, som Preussens egna fartyg och desammas laddningar.	236.
Med Ottomanniska Porten afslutad konvention af den 28 Maj 1827, hvarigenom fri segelfart på Svarta Hafvet blifvit Svenska och Norrska fartyg formligen tillerkänd, äfvensom, i sammanhang dermed, en tariff blifvit öfverenskommen, hvarefter tullafgifterna skola erläggas för varor, som för Svenska och Norrska Handlandens räkning införas till, eller utföras från Ottomanniska Rikets hamnar, m. m.	237.
Handels-traktat med de Förenta staterna af den 4 Juli 1827	237, 238.
Handelsförhållanden med Finland	238, 239.
Med Ryssland afslutad konvention af den 16 Juli 1824, hvarigenom, emot öfverlåtelse till Ryska Regeringen af alla Svenska Kronans fordringar i Finland, de å Finska sidan uppgifna genfordringar blifvit för alltid qvitterade och dödade, m. m.	240, 241.
Med Storbrittannien afslutad traktat om slafhandelns afskaffande (Den 6 November 1824)	241.
Med Konungen af Nederländerna träffad öfverenskommelse om utleverering af Svenska och Nederländska undersåter, hvilka, såsom matroser, eller i annan egenskap, tillhört ettdera Rikets i det andras hamnar vistande skepp, men derifrån afvikit	241, 242.
Med Kejsaren af Ryssland afslutad öfverenskommelse (Den 30 Maj 1828) rörande grunderna för förbrytare och lösdrifvares ömsesidiga utleverering och återsändande från det ena riket till det andra	242.
Ömsesidigt upphäfvande af den så kallade Jus detractus emellan Sverige, samt Ryssland, Preussen och Nederländerna (Kongl. Kansli-Styrelsens Kungörelse den 16 och 23 Februari 1828)	237.
Författningar rörande Tullväsendet, Lurendrägeriet, Handeln och Sjöfarten.
Svenska handelns inskränkning och förluster genom ingångna politiska förbindelser	40.
Af Kongl. Maj:t gjorda kraftiga föreställningar mot dessa ofta förnyade våldsamheter, samt vidtagna verksamma anstalter till Svenska flaggans beskydd	40, 41.
Högstdensammes bemödanden att befordra Rikets export-handel, m. m.: i öfverensstämmelse med kontinental-systemet fogade åtgärder; seqvestrering af skeppsladdningar, bestående af kolonialvaror, m. m.	42, 43.
Tullförfattningarnas öfverseende; i Maj 1813 utfärdad Nederlagsförfattning (Kongl. Kungörelsen den 5 Maj 1813); ny Sjötulls-taxa	99.
Kongl. Maj:ts oafbrutna omsorg att, med återförande af jemvigten i handeln, gifva denna och öfriga näringar ett sjelfständigare lif, trygga Svenska flaggan, så väl mot yttre öfvervåld, som emot den ännu vådligare fremmande inflytelsen, samt bibehålla eller utsträcka Rikets handelsförbindelser	142.
Sjöfarts- och handels-gemenskap med Norrige, grundad på ömsesidiga rättigheter; samt utvidgad till medgifven import landvägen, emot vanlig sjötull, af utländska, till införande i Riket tillåtna varor, i förening med Kongl. Maj:ts nådiga förordnande om nödiga åtgärder för skyddandet af Dess Norrska undersåtares handelsfart (Kongl. Förordningen den 24 Maj 1815)	142.
Förslag till handels- och handtverkeri-författningar, samt Kongl. Maj:ts utfärdande af allmän tillåtelse för fri och obehindrad handel med viktualier och andra landtmanna-produkter (Kongl. Kungörelsen den 31 Aug. 1815)	143, 144.
Utrikes sjöfart; af Kongl. Maj:t föreskrifna vilkor för beviljande af burksap till idkande af utrikes sjöfart (Kongl. Förordningen den 3 Juli 1816), i förening med Högstdensammes, för inhemska skeppsrederiernas fredande mot fremmande intrång, gifna författning mot utländska fartygs naturalisation (Kongl. Brefvet den 3 Juli 1816)	144.
Sjötullstaxa för utgående varor, (Den 25 April 1816) innehållande bestämmandet af sådana lämpligen minskade afgifter, som kunna bidraga till utförselns underlättande, med synnerligt afseende på Rikets förnämsta, af dess berg och skogar frambragta export-artiklar, till följe hvaraf Kongl. Maj:t stadgat en betydlig numerär nedsättning å tullen för utgående jern, koppar, tjära och trädvaror, m. m.	144.
Sjötulls-taxa för inkommande varor, (Den 20 Mars 1816); med deri innehållande bestämmanden, samt iakttagna erforderliga jemkningar i värden och afgifter, för att dels genom förbud utestänga, dels genom tullens höjande försvåra införseln af fremmande fabrikater och öfverflöds-artiklar	144, 145.
Förnyad Seglations-ordning, samt ny författning mot tullförsnillning och lurendrägeri, med skärpt, och förbrytaren, efter öfveträdelsens beskaffenhet, mer jemlikt träffande ansvar, jemte ny förordning angående vissa utländska varors inrikes transporterande och förpassning, samt den vid Rikets gränser och kuster förlagda Tullbetjeningens organiserande och förstärkande	145.
Tullinkomster; tullens å utländsk spanmål uppsättande till förmån för jordbruket, till följe hvaraf ingen sådan spanmål kunnat i Riket inomma, och således ej heller någon spanmåls-tull inflyta; tullens ansenliga nedsättande å utgående varor, särdeles å trädvaror, till uppmuntran för den inhemska produktionen	211.
Tillåten införsel af utländsk spanmål åren 1818 och 1819	213.
Utförselsfrihet af skogs-effekter; utförsel af spanmål till Italien och England	214, 215.
Inrikes Bevakningens af Kongl. Maj:t beslutna inskränkning till städerna Stockholm, Södertelje, Norrköping, Jönköping, Götheborg och Örebro, samt byn Hofva i Skaraborgs Län, i följd hvaraf farten genom alla öfriga orter är fri och obehindrad; ökad lättnad för handel och näringar, genom Kongl. Maj:ts förordnande att alla varor, vare sig inländska eller utländska, vid deras transporterande landvägen eller på insjöar, floder och kanaler, inrikes orter emellan, äro från förpassning befriade, med undantag af fem, med hög inkommande tull belagde, utländska artiklar, nemligen vin, arrak, kaffe, socker och tobaksblad, då större qvantiteter af desamma, än som vanligen för eget behof på en gång upphandlas , ifrån en ort till en annan försändas	223, 224.
Tillåtelse för transporterande af ved, samt byggnads- och redskaps-ämnen, utom ek, från Blekinge till alla inrikes orter	224.
Författning om hvad iakttagas bör i afseende på Gårdfarihandeln (Kongl. Författningen den 5 Juni 1822. Jemför Kongl. Kungörelsen den 29 Augusti 1827)	224.
Åt köpingen Ronneby, tills vidare, beviljad vidsträcktare handelsfrihet på inrikes orter (Kongl. Förordningen den 20 Februari 1822)	225.
Af Kongl. Maj:t utfärdadt reglemente om mätning af handelsfartyg (Kongl. Reglementet den 13 Maj 1825)	225, 226.
Förslag till förändring af Sveriges nu gällande mått, mål och vigt	226.
Kongl. Maj:ts nådiga förordningar till befordrande af handelsgemenskapen mellan Sverige och Norrige (Kongl. Brefvet den 28 April 1819 och 17 Maj 1821)	226, 227.
Sjö-expedition till betryggande af Svenska flaggan	227.
Af Kongl. Maj:t beviljade särskilta förmåner för handelsföretag på Ostindien	228.
Ny Sjötulls-taxa för utgående varor	229, 230.
Ny Seglations-ordning af den 12 Februari 1820, i förening med bibehållandet af en på vissa distrikter fördelad kustbevakning genom örlogs-fartyg	230, 231.
Förhållandet mellan Rikets import och export	231.
För sjöfartens säkerhet årligen fortsatta hydrografiska mätningar och undersökningar	305.
Sjö-expeditioner; en eskaders afsändande till Medelhafvet för att betrygga Svenska och Norrska handelsflaggan i Levanten	306.
Till befrämjande af ett närmare samband mellan Sverige och Norrige, medgifven obehindrad samt från afgifter fri handel med dessa brödrarikens egna produkter och tillverkningar	329, 330.
Beviljad stapelstads-frihet för staden Södertelje (Kongl. Brefvet den 22 Oktober 1828)	331.
Författning i afseende på den, stapelstäderna i Riket åliggande förbindelsen att hålla upplag och årligen verkställa införskrifning af vissa qvantiteter salt	332.
Ny reglering af tolags-afgifterna i Stockholm och Götheborg, i förening med Kongl. Maj:ts infordrande af fullständiga uppgifter om alla städers i Riket inkomster, för att låta utarbete ett allmänt förslag till en sådan reglering af municipal-afgifterna på fartyg och varor, som förenade städernas rätt och skäliga förmån med all möjlig lättnad för handeln och rörelsen (Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Kommerse-Kollegium den 5 Juli 1827)	332.
Reglemente för den på Öland nyligen anlagda köpingen Mörbylånga (Den 27 April 1825)	332.
Erhållen försäkran för köpingen Rönneby om fortfarande åtnjutande af den, genom Kongl. Maj:ts Resolution af den 20 Februari 1822, denna köping beviljade vidsträcktare handelsfrihet	332.
Befriande för köpingen Döderhultsviks fartyg från skyldigheten att, vid resor till Rikets södra orter, anlöpa Calmar, för tullens erläggande (Kongl. Brefvet den 23 November 1825)	333.
Från köpingar och landthamnar inflytande tull-afgifters användande	333, 334.
Ny reglering af de årliga marknaderna (Kongl. Brefvet den 23 Februari 1825)	334.
Kongl. Maj:ts nådiga förklaring, att den af Rikets Ständer väckta frågan om Gårdfarihandelns upphörande borde hvila, såsom ägande nära sammanhang med den jemväl uppskjutna frågan om en allmännare näringsfrihet (Kongl. Kungörelsen den 29 November 1826)	334, 335.
Handel med viktualier och inhemska landtmannaprodukter	335.
Förslag till förändring af Rikets mått, mål och vigt	335.
Frihet och utvidgning af Svenska handeln och sjöfarten	336, 341.
Tullfri utförsel af spanmål (Kongl. Kungörelsen den 14 Augusti 1828)	341.
Organisation af Tullverkets förvaltning, så i afseende på öfverstyrelsen som den öfriga personalen, samt aflönings-staten, m. m. (Kongl. Maj:ts Instruktion till Tull-Styrelsen den 15 Juli 1825)	341, 342.
Stadganden om seglationen	342.
Ny Nederlagsförordning, (Den 14 Juni 1822; den 19 December 1827), hvarigenom bland annat hufvudstaden, till befordrande af handeln på Finland, erhållit samma rätt till upplag af förbjudna varor, som redan förut varit åtskilliga andra städer medgifven, m. m.	343.
Kongl. Maj:ts förnyade stadganden angående inrikes förpassning och tullbevakning (Kongl. Kungörelsen den 5 Juni 1827)	343.
Konsulad-afgifterna (Kongl. Brefvet till Kommerse-Kollegium den 10 Augusti 1825 och 23 Januari 1828)	344.
Tull-intraderna	427, 428.
Reglering af Tull-afgifterna, i förening med Kongl. Maj:ts, till befordrande af kommunikationen med aflägsna länder, nådigst gifna bifall till den partiella tullnedsättningens tills vidare fortfarande	454, 455.
Kongl. Maj:ts, under den 20 Februari 1830 utfärdade författning om sättet för spanmåls-tullens reglerande efter de af årsvextens olika beskaffenhet föranledda förhållanden (Kongl. Kungörelsen den 1 Oktober 1831)	455.
Förnyade stadganden i afseende på seglationen, jemte infordrade särskilta uppgifter för att närmare bedömma verkan af den medgifna visitationsrätten i hus och bodar (Den 21 Juli 1825)	456.
Nederlag, förpassning och tullbevakning (Kongl. Förordningen den 9 November 1830)	456, 457.
Sporteltaxa för Tullverket (Kongl. Brefvet den 9 November 1830)	458.
Passhandlingar, i förening med Kongl. Maj:ts nådiga förordning (Den 26 Oktober 1833), att stadgandet om beräkning af ofria skepps- och tull-umgälder för Svenska fartyg, hvilka vid utgående från, eller ankomst till Svensk hamn, äro i saknad af giltigt fribref, skall till kraft och verkan upphöra, samt att i allmänhet Svenska däckade eller öppna fartyg och båtar af 10 läster och derunder icke behöfva, vid fart till utrikes ort, vara med fribref försedda	458, 459.
Konvoj-afgiftens nedsättning, i förening med ny stat och instruktion för Konvoj-kommissariatet (Kongl. Brefvet den 22 Juni 1831 och 20 Oktober 1830)	459.
Förnyad stadga för Svenska och Norrska Konsuler på utrikes orter, jemte en ytterligare allmän reglering af konsulad-afgifterna (Den 9 Mars 1830)	460.
Kustfarten, i förening med Kongl. Maj:ts nådiga förordnande rörande landtmanna-seglationen, hvarigenom allmogen vid Rikets kuster och insjöar i allmänhet erhållit samma frihet till sjöfarts idkande, som af ålder varit invånarne i vissa landskap, äfvensom säteri-ägare, förunnad (Kongl. Förordningen den 11 Februari 1833)	460, 461.
Götha Kanal och Motala Verkstad.
Ersättningarna för den till Götha kanal af enskilta afstådda jord liqviderade (Kongl. Brefvet den 12 Maj 1812 och den 4 Mars 1813)	92, 93.
Kanal-arbetets fortsättande med verksamhet och framgång	93.
Segelleden mellan sjöarna Wiken och Wettern, öppnad den 14 Oktober 1813 genom Carl XIII:s sluss	93.
Kongl. Maj:ts öfverlåtande af åtskilliga inom Östergöthland, Nerike och Skaraborgs Län belägna skogstrakter och lägenheter, till begagnande för Götha kanals skogsbehof (Kongl. Brefvet den 12 November 1812)	118, 119.
Utbetalta ersättningar för de genom Götha kanals anläggning uppkomna enskilta förluster af jord och gröda, m. m. (Kongl. Brefvet den 18 Febr. 1813)	138.
Kanal-byggnadens framsteg	138.
Hamnbyggnad vid Wener	138.
Kanal mellan Wenern och Wettern	139.
Motala hamn- och kanal-byggnad nära fullbordad	139.
Wetterns och Borens samt Borens och Roxens sammanbindande; sju slussar fullbordade, fyra andra långt framskridna	139.
Kanal-byggnadens fortsättande, i överensstämmelse med den vid sista Riksdag uppgjorda beräkning, så väl i afseende på den årliga arbets-qvantiteten, som kostnaden dervid	218.
Wetterns och Wenerns sistl. höst fullbordade förening	218.
Kanal-anläggningens nytta, ådagalagd genom den utvidgade vatten-kommunikationen emellan särskilta provinser; 38 slussar och 30 par slussportar redan färdiga	218.
Hamnbyggnader vid Motala och Jönköping, den förra i förening med Götha kanal-arbete redan fullbordad	219.
Hinder, som förorsakat kanal-byggnadens icke verkställda fullbordande	325, 326.
Förordnande af en särskilt Direktion, som äger att omfatta alla mål och angelägenheter i afseende på regleringen af kanal- och segelfarten mellan Wenern och Hafvet, samt att på ett ändamålsenligt sätt förvalta, ej mindre de bidrag, som härtill lemnas af Trollhätte Kanal-bolag samt städerna Götheborg och Wenersborg, än hvad af allmänna medel till samma ändamål anslås, m. m.	326.
Kongl. Maj:ts nådiga bifall till den vid Motala anlagda mekaniska verkstadens utvidgande utöfver kanalverkets eget behof, samt, under vilkor af särskilt aktieteckning, dertill beviljade understöd och lån af allmänna medel; verkstadens derigenom erhållna omfattning, som lofvar allmän nytta, icke blott för jernhandteringen särskilt, utan äfven för alla grenar af manufaktur och slöjd, genom förbättrade redskaps och verktygs förfärdigande	326.
Götha kanals under loppet af 1832 uppnådda fullbordan samt öppnande	448.
Kongl. Maj:ts, kort före kanalens öppnande, gifna bifall, att, till en början, Götha Kanal-direktion, Trollhätte Kanal-direktion samt Direktionen öfver segelfarten mellan Wenern och Hafvet, hvar för sitt distrikt, få upprätta interims-taxor, med vilkor att afgifternas sammanlagda belopp ej öfversteg afgiften för farten genom Öresund; hvarefter, och sedan de dertill upprättade förslag hunnit undergå närmare granskning, särskilta seglations-taxor blifvit i Nåder fastställda, ej mindre för farten å den egentliga Götha kanal-linien samt å Götha elf och Trollhätte kanal, än äfven å afgiften för varor, som föras genom hela kanal-linien emellan Nordsjön och Östersjön, utan lossning eller lastning inom kanalens slutpunkter (Kongl. Kungörelsen den 17 November 1832)	448.
Kongl. Maj:ts bestämmande af grunderna för fördelningen af de enligt taxan för transitofarten inflytande afgifter (Af Kongl. Maj:t gillad och fastställd taxa för tullafgifterna å inkommande och utgående varor, m. m. den 14 Augusti 1830)	449.
Kongl. Maj:ts, med afseende å angelägenheten att bringa Trollhätte kanal och slussar till samma dimensioner med Götha kanals slussar, gifna nådiga uppdrag åt Trollhätte Kanal-direktion att inkomma med underdånigt yttrande om och på hvad vilkor Bolaget ville åtaga sig att utföra de härtill nödiga arbeten, hvilket yttrande ej kunnat leda till någon åtgärd	449.
Under loppet af 1833 (Den 16 Mars); utfärdade nya reglor för Götha Kanal-bolag	449.
Kongl. Maj:ts fastställande af ett, i sammanhang med seglations-taxan föreslaget Reglemente för farten å nämde kanal (Kongl. Kungörelsen den 25 Jan. 1833)	449.
Vidtagna ytterligare verksamma anstalter till befrämjande af segelfarten å Götha elf, bestående förnämligast i ett bogseringsfartyg, i stället för den tillämnade kostsammare anläggningen af dragvägar m. m.	450.
Andra Kanal-arbeten, Slussverk, Strömrensningar och Vatten-kommunikationer, jemte i afseende derå vidtagna Författningar.
Södertelje kanal, hvars Bolag, såsom säkerhet om ränta, i förhållande till de gjorda inbetalningarna, sedan 1812, successivt erhållit en summa af 41,387 R:dr	94.
Strömrensningar, i hvilket ändamål en summa af 24,000 R:dr blifvit af Nionde Hufvud-titeln utbetald	97.
Hjelmare Slussverk, till hvars reparation 25,000 R:dr blifvit anvista uppå Nionde Hufvud-titeln	97.
Strömrensningar i Dalarna, påskyndade samt med ökade anslag uppmuntrade	138.
Södertelje kanal- och slussverks-byggnad, i hvilket ändamål den dertill anslagna årliga summan, svarande mot fem procent å det till hvarje års slut inbetalta aktie-kapital, behörigen utgått	139.
Ytterligare en viss summa för reparation af Hjelmare slussverk samt anskaffande af materialier till dess ombyggnad, jemte Kongl. Maj:ts bifall till upprättande af ett aktie-bolag för Hjelmare kanal- och slussverk, samt fastställande af en ny taxa för utgifterna vid denna kanal-fart	140.
Kanal- och slussverks-byggnadens verkställande till den omfattning som i arbets-planen varit utstakad	220.
Strömsholms och Södertelje kanaler; af Kongl. Maj:t anbefallta nya reglor utfärdande för farten genom Strömsholms kanal, i förening med anbefalld fortsättning och fullbordande af en vid Smedjebacken påbegynt muddring (Kongl. Brefvet af den 23 Januari 1827)	220.
Fastställd taxa för afgifterna vid Södertelje kanal- och slussfart	220.
Af Rikets Ständer bestämdt årligt anslag för strömrensningar och lättade transporters öppnande, i förening med en af Kongl. Maj:t i sådant afseende förordnad Kommitté, m. m.	220.
Windel- och Ljunga-elfvarnes flottbar-görande till hafvet; lastageplatsen Svartviken vid dess utlopp i det närmaste fullbordad; Bräkne-åns flottbar-görande från Blekingsgränsen mot Småland till hafvet; forssar, rensade i Indals- och Ångerman-elfvarna; inom-skärs led genom Weddö kanal för sjöfarten från Norrbotten till Hufvudstaden; Åkers kanal, till befrämjande af landtmanna-produkters tillförsel till hufvudstaden från inre delarna af Uppland; uppmuddring af Almare Stäks kanal i det närmaste fulländad	220, 221.
Undersökningar rörande Lina och Ångeså-elfvar i Norrbottens län; en farleds uppmuddrande genom Wermdön i Stockholms län; Upsala och Öresunds åars uppmuddring i Upsala län; Svåga elfs i Helsingland, Clara elfs i Wermland, afledande af öfverflödigt vatten ur sjön Hjelmaren; sänkandet af sjön Temnaren, flodvattnets afledande i trakterna kring Dal-elfven, äfvensom af Ljusne-elfven i Helsingland	221.
Arbetet vid Hjelmare kanal- och slussverks-byggnad i allmänhet verkstäldt i öfverensstämmelse med uppgjorda beräkningar, grundade på vunnen erfarenhet	327.
Fartens på Södertelje kanal fortfarande begagnande, i förening med Kongl. Maj:ts förklaring, att den hittills utöfvade uteslutande rättighet af fartygs-ägare i vissa vid förstnämde sjöar belägna städer, att derifrån till Stockholm transportera brukseffekter och andra varor, skall efter bestämd tid försvinna, m. m. (Kongl. Brefvet den 23 Januari 1827)	327.
Inrättandet af en Öfverstyrelse öfver Vatten-kommunikationerna inom Riket, m. m.	328.
Det för strömrensningar, kanal-arbeten, m. m. år 1818 bestämda anslagets användande till strömregleringar i de norra provinserna, samt till fullföljande af kanal-gräfvningar vid Åker och Wäddö i Roslagen, jemte öfriga år 1823 påbörjade arbeten	329.
Af fonden lemnade bidrag till undanröjande af hindren för segelfarten å Götha elf, till muddring vid Korsör och Appehällen samt Qvicksundet i Mälaren, till upprensning af Upsala å, till en kanal-anläggning vid Gråda-fallen i Dalarne samt transporters lättande på Clara- och By-elfvarne i Wermland, m. m.	329.
Fullbordad ombyggnad af Hjelmare kanal- och slussverk	450.
Kongl. Maj:ts fastställande af seglations-taxa och reglemente (den 30 Sept. 1830) grundade på Kanal-bolagets afgifna, af särskilta Kommitterade samt Stor-Amiralitets-Embetet granskade förslag, m. m.	450.
Det vid sista stats-reglering till strömrensningar och lättade kommunikationer bestämda anslags användande i närmaste öfverensstämmelse med en för fördelningen af hela anslaget uppjord allmän plan m. m.	451.
Landtbruks-Akademien och Hushålls-Sällskaperne.
Åt Landtbruks-Akademien beviljadt understöd af 12,250 R:dr, anvist på Nionde Hufvud-titeln	97.
Penningebiträden till Hushållnings-Sällskaperne.	137.
Författningar rörande Jordbruket och Landt-hushållningen.
Af Kongl. Maj:t vidtagna författningar till bibehållande af en billig jemvigt emellan Rikets 2:ne hufvudnäringar, åkerbruket och bergsmanna-rörelsen, m. m.	36.
Föreskrifna och redan verkställda anstalter för beredande af Ölands förkofran och välstånd, jemte i detta ändamål af Kongl. Maj:t anslagna medel	77.
Undersökning om uppodling af Dagsmåse i Östergöthland	77.
Förordning om laggild stängsel	78.
Anslag för jordbrukets uppmuntran	92.
Understöd till åtskilliga odlings-företag	95, 96.
Anläggande af Gårdsby institut i Kronobergs Län, till danande af elever för lin-odling, i förening med i detta ändamål åt inrättningen lemnadt understöd af 1,500 till 2000 R:dr och derutöfver (Kongl. Brefvet den 22 Maj 1811 och 18 November 1812)	96, 97.
Odlingsflitens uppmuntrande och understödjande, i förening med i sådant ändamål vidtagna allmänna författningar och åtgärder	98.
Utmarkers fördelning samt mossars och kärrs uppodlande på Öland	121.
Anslag till åkerbrukets upphjelpande	137.
Nödiga medels anordnande för Gårdeby institut till lin-odlingens och linneväfnadens fullkomnande, äfvensom för lin-planteringens befrämjande inom åtskilliga län	138.
Ölands förbättring i ekonomiskt afseende, dervarande utmarkers fördelning på 1,402 5⁄16 gamla hemman, jemte inrättande af 12 1⁄4 nya hemman	173, 174.
Odlingar i de norra provinserna, förnämligast i Jemtland	174, 175.
Watten-afledningar från odlingsbara marker, jemte undersökningar och förberedande åtgärder till utredande af möjligheten att förekomma de af Tida-elf i Skaraborgs län förorsakade öfversvämningar	177.
Om upprensning af Stångån i Calmare och Östergöthlands län, för att bereda flera tusen tunnland odlingsbar mark	177.
Om sänkning af sjöarna Temnaren i Uplands och Westmanlands samt Bolmen i Kronobergs och Jönköpings Län	178.
Om å Gottland varande myrors och kärrs aftappning och odling, i förening med af Kongl. Maj:t anbefallda verksamma åtgärder för uttorkning och odling på allmän bekostnad af den inom Östergöthland så kallade Dagsmåssen	178.
Försålda kronobeten	180.
Flygsandens hämmande i Skåne och Halland, jemte i detta ändamål vidtagna åtgärder och gjorda anslag	180, 181.
Lin-odlingens uppmuntran och fortfarande hägn	215.
Lin-odlingens stora framsteg i Carlstads, Skaraborgs, Jönköpings, Calmare och Blekinge län, i förening med i detta ändamål utsatta premier, m. m.	215, 216.
Fulländad odling af Dagsmåssen i Östergöthland, hvarigenom omkring 600 tunnland utmärkt bördig jord blifvit odlingsbar samt till en del redan odlad	276, 277.
Kongl. Maj:ts omsorgsfulla användande af, för åkerbrukets upphjelpande anslagna medel	321.
Lin-odlingen och dess förädling i Rikets öfriga, för denna produktion, af lokalen gynnade provinser	321.
Lin-odlingens och linneväfnads-slöjdens stora framsteg och förkofran i de 3:ne Småländska länen, i följd hvaraf det vid Gårdsby anlagda Institutet ansetts kunna utan olägenhet upphöra	321.
Vatten-afledningar i Skaraborgs läns slättbygd	378, 379.
Författningar rörande Manufakturerna och Näringarna.
Förslag till Handels- och Handtverker-författningar	142, 143.
Utfärdad allmän tillåtelse för fri och obehindrad handel med viktualier och Jandtmanna-produkter (Kongl. Kungörelsen den 31 Aug. 1815)	143.
Kongl. Maj:ts förbud af den så kallade jagningen efter personer, som ansågos behörigen sysselsätta sig med något haudtverk, samt förordnande, att påståenden derom skola vid domstolarna anmälas och pröfvas, (Kongl. Brefvet den 29 December 1820) m. m.	223.
Af Kongl. Maj:t anbefalld, samt genom förskottsvis beviljade anslag underlättad införskrifning af åtskilliga, i fremmande länder använda, förbättrade maschiner och redskap för tillverkande af ylle-, bomulls- och sidenväfnader	322.
Högstdensammes förordnande om gevärs-faktoriets och fristadens i Eskilstuna förening under samma Direktion	323.
Kongl. Maj:ts nådiga omsorg att småningom undanrödja hindren för en friare utöfning af produktiva yrken i allmänhet (Kongl. Brefvet den 18 Maj 1825.	323.
Organisation af ett Tecknologiskt och Mekaniskt Central-Institut i hufvudstaden	324.
Fabrikernas fortfarande tillvext både i tillverkningarnas mängd och beskaffenhet; flera under de senare åren i större skala anlagda bomulls-spinnerier	445, 446.
Kongl. Maj:ts utfärdande af ett särskilt reglemente för Eskilstuna fristad, jemte aflöningsstat för dess tjenstemän, att tillämpas ifrån och med den 1 Juli 1833, jemte Högstdensammes förordnande, att den åt Direktionen öfver Eskilstuna fristad och Carl Gustafs stads gevärsfaktori uppdragna befattning borde, så vidt den rörde fristaden, från samma tid upphöra, och den allmänna tillsynen och vården, i afseende på stadens handel, manufaktur-inrättningar och andra näringar, derefter af Kommerse-Kollegium handhafvas (Kongl. Reglementet den 2 Mars 1833)	446, 447.
Kongl. Maj:ts åt särskilta Kommitterade lemnade uppdrag att, efter tagen kännedom om undervisningens gång i Tecknologiska Institutet samt denna Inrättnings nuvarande tillstånd, i underdånighet föreslå så väl underdåniga stadganden om undervisningssättet, som de förändringar i Institutets grundreglor, lärare-personal och utgifts-stat, hvartill omständigheterna kunde föranleda	447.
Författningar rörande Bergshandteringen och Bruksskötseln.
Förnyad förordning angående jernvräkeriet (Kongl. Förordningen den 17 Maj 1814)	78.
Kongl. Maj:ts beviljande af Rikets Ständers underdåniga hemställan om rättighet att, med vissa vilkor, få anlägga avanshamrar på landet	120.
Stora Kopparbergs skogsdistrikt. Dess bestämmande inom vissa, efter Bergslagens behof lämpade gränser (Kongl. Brefvet den 2 Juli 1816)	120.
Af Kongl. Maj:t bestämda föreskrifter för grufmätningar, jemte fastställdt arfvode för de härtill framdeles påkallade Markscheider och Geschworner, samt anslagna medel till utarbetande af ett sammandrag af alla, bergshandteringen rörande, ännu otryckta förordningar m. m. (Kongl. Brefvet den 6 Maj 1817)	121.
Af Kongl. Maj:t anbefalld undersökning till utrönande af möjligheten att genom elfvarna nedföra de i Lappmarken befintliga rika malmtillgångarna till det skogrikare landet, för att derstädes till tackjern uppsmältas, samt att genom inköp af Kengis-verken inrätta en bergslag inom Norrbottens län	121.
Af Nionde Huvud-Titeln gifna lånbiträden åt bolagen i Utö grufva samt Töksmarks Telgstensbrott	140, 141.
Af Kongl. Maj:t tillåten fri handel af tackjern, jemte Högstdensammes upphäfvande af det i 1803 års smides-förordning meddelta stadgande rörande vilkoren för begagnade af uppkomna rustsmiden m. m.	181, 182.
Kongl. Maj:ts förordning om de för exporterad jernmanufaktur, efter hittills gällande författningar, stadgande premiers upphörande, såsom icke emotsvarande ändamålet (Kongl. Brefvet den 31 December 1819)	183.
Den finare jernmanufakturens uppmuntran	183.
Bergshandteringens upphjelpande i Norrbotten	183.
Hellestads bergslags förändrade till landslag (Kongl. Brefvet den 30 Juni 1820)	184.
Inrättande af en praktisk Bergskola i Fahlun, m. m. (Kongl. Brefvet den 31 Dec. och 8 Maj 1821)	184.
På Kongl. Maj:ts befallning för denna skolas behof, gjordt inköp af Assessorn Gahns efterlemnade dyrbara samling af böcker, mineralier samt fysiska och kemiska instrumenter, m. m.	184.
Bergshandteringens betydliga tillvext och förkofran	280.
Flera nya jernverks-anläggningar i Norrbotten	280.
Verkställd undersökning om utvägarna att understödja enskiltas företag i denna näringsgren	280.
Af Kongl. Maj:t särskilt beviljade förmåner för en i större skala gjord anläggning af ett valsverk, i öfverensstämmelse med den Engelska arbetsmetoden för jernberedningen	281.
Af Kongl. Maj:t åt Fahlu Bergsskola gjord föräring af en samling af Geologiska stuffer, för att vid undervisningen begagnas	281.
Utfärdandet af en hammarsmeds-ordning, jemte föreskrifter om regleringen af kolstigarnas och kolskrindornas dimensioner, för kol-levereringens lättare verkställande (Kongl. Förordningen den 26 Augusti 1823)	281, 282.
Understöd för bruks- och sågverks-ägare i Wermland	282.
Anstäldt försök med det i England uppfunna smidessättet i täckta härdar, eller det så kallade Lancashire-smidet	381.
Kongl. Maj:ts, i anledning deraf, åt innehafvare af stångjerns- och ämneshamrar gifna Nådiga tillåtelse att, utan hinder af gällande smids-författningar, till 1835 års slut antaga och försöka denna eller hvilken tillverknings-metod de åstunda (Kongl. Brefvet den 9 Mars 1833) m. m.	382.
Kongl. Maj:ts Nådiga bifall till en af bergs-kommission hållna undersökningar i bergslags-orterna och de större bruks-distrikterna, så väl i afseende på förenämnde ämne, som till grund för utarbetandet af en ny smides-stadga, samt beredande af en större kännedom af jernhandteringen i alla delar af Riket, m. m.	383.
Närmare föreskrift i afseende på rättigheten till härdars och smidens inflyttning i bergslags-orterna (Kongl. Brefvet den 9 Mars, samt Bergs-Collegii Kungörelse den 21 Mars 1833)	384.
Kongl. Maj:ts förordning om bergsmansjernets märkande med särskilt stämpel (Kongl. Brefvet den 23 Mars 1833 samt Bergs-Kollegii Kungörelse den 22 April 1833)	384.
Högstdensammes förordning om Wånga bergslags i Östergöthland upphörande samt förändrande till landslag, sedan delägarna afsagt sig bergsbruket, då detsamma ej vidare kunde med någon fördel af dem bedrifvas	384.
Bergsfrälsefrihetens i Nya Kopparbergs bergslag i Örebro län, indragning till Kronan, jemte ortens undergående af skattläggning och mantals-sättning, för att utgöra de dermed efter författningarna förknippade utskylder och onera (Kongl. Brefvet den 8 Maj 1829)	385.
2:ne nya masugnars anläggande	385.
Kongl. Maj:ts åt Grangärdes bergsmän i Westerbergslagen på försök för en tid af 5 år gifna nådiga tillåtelse (Kongl. Brefvet den 2 Juni 1832) att årligen afyttra högst 10,000 skeppund tackjern till hvilka bruksägare som helst, utan afseende på att dess smide är grundadt på egen tackjerns-tillverkning	386.
Författningar rörande Jagt- och Skogshushållningen.
Af Kongl. Maj:t infordrad uppgift från Landshöfdingarna i de vestra och södra Länen om Ekskogarnas tillstånd, samt förslag till sådana stadganden, som kunna freda dem för det närvarande och försäkra möjligheten af framtida tillgång på nödiga byggnadsämnen för flottornas behof	135.
Angelägenheten och behofvet af en förbättrad skogshushållning	180.
Af Kongl. Maj:t, af Dess enskilta medel, anslagen summa af 2,000 Riksdaler Banko till belöning för utarbetandet af ett antagligt förslag till en för Sverige mest fördelaktig skogshushållning med afseende på de i hvarje landsort särskilt förekommande omständigheter af jordmån och klimat	180.
Rekognitions-skogsmål	190, 181.
På Kongl. Maj:ts befallning annställd general besigtning af ekskogarnes närvarande beskaffenhet, jemte Högstdensammes fastställande af en förhöjd betalning för allt det ekvirke som på krono- och krono-skattehemmans ägor fälles för kronans räkning (Kongl. Brefvet den 28 December 1822)	208.
Till verkställighet befordrade föreskrifter i afseende på en förändrad reglering af Kronan under allmän vård varande skogar och allmänningar	277, 278.
Förbättrad skogshushållning och vård å de för Kronans räkning bibehållna kronoparker (Riksdags-Beslutet 1818 samt Kammar- och Bergs-Kollegii Kungörelse den 14 April 1824.	278.
En med Kongl. Maj:ts bifall å Stockholms Djurgård inrättad provisionel Läro-anstalt till danande af duglige skogsbetjente	278.
Kongl. Maj:ts åt Landtbruks-Akademien gifna befallning att utarbeta en enkel och fattlig praktisk lärobok om skogshushållning, för att, på allmän bekostnad, till jordbrukares råd, upplysning och efterföljd utdelas	278.
Förordnande af en särskilt, under Öfver-Hof-Jägmstarens presidium inrättad Kommitté, till undersökande och föreslående af hvad än vidare, till införande af en förbättrad skogshushållning i landet, lämpligen kunde för närvarande föreskrifvas, likasom hvilka förändringar och stadganden kunna tarfva, samt hvad till jagtvårdens bättre besörjande må kunna vidtagas	279.
I följd af Kommitténs förslag fattadt beslut om organisation af ett ordentligt Skogs-institut för Statens räkning m. m. (Kongl. Majt:s Nådiga Stadgar för Skogs-Institutet den 15 Oktober 1828)	279.
Nödiga föreskrifters utfärdande för verkställigheten af den å Öland, med rättigheten till utmarkernas fördelning hemman emellan förknippade skyldighet till trädplantering	279.
Planteringarna å flygsands-fälten i Halland, Skåne och Kronobergs Län	279.
På Kongl. Maj:ts befallning verkställda undersökningar till utredande af de omständigheter, som vid den slutliga pröfningen om anläggningen af ekplanterings-parker, böra ingå i öfvervägande, m. m.	303, 304.
Påbörjad ekplantering å Wisingsborgs-Kungs-ladugård	379.
Fortfarande af den förordnade regleringen af Kronans parker och allmänningar, samt densammas närmande sitt slut	379.
Ordentlig vård och skogshushållning, införd på de för Kronans räkning bibehållna, redan reglerade parkerna, m. m.	379.
Det af Kongl. Maj:t inrättade Skogs-institutets besökande af en mängd elever	380.
En af Landtbruks-Akademiens ledamöter utarbetad praktisk lärobok i skogshushållningen, inköpt på Statens bekostnad, för att inom hvarje pastorat utdelas, m. m., i förening hvarmed Kongl. Maj:t, i anseende dertill att denna upphandling ej kunde af den mindre upplyste jordbrukare-klassen begagnas, uppdragit Landtbruks-Akademien att utarbeta och insända förslag till en under sådan synpunkt uppställd kort och lättfattlig skrift i ämnet, för att af nämnde klass jordbrukare till råd och upplysning begagnas	380.
Anskaffande af Ekvire, m. m.	423, 424.
Författningar rörande Fiskerierna.
Till Bohusländska sillfiskets uppmuntran och befordrande anordnadt understöd	144.
Strömmingsfisket; i afseende derpå åt Konungens Befallningshafvande i de norra länen gifven befallning om allmän kungörande, att de fiskare, som förmente sig hafva skäl till klagan öfver inskränkning å strandägarnes sida af den frihets-rättighet, som genom 1766 års Kongl. Fiskeri-stadga, i följd af äldre författningar, blifvit fiskare i de norra landskaperna förunnad, ägde anmäla lig hos vederbörande Konungens Befallningshafvande, då publik aktör bör förordnas att vid behörig domstol målet i laga ordning utföra	217.
Till sillfiskets upphjelpande sedan 1818 ytterligare anslaget understöd	217.
Kongl. Maj:ts beviljande af understöd af allmänna medel för vetenskapliga undersökningar till erhållande af tillförlitlig kännedom om fiskeriernas närvarande förfall, mot vilkor af dessa undersökningars allmängörande genom trycket	222.
Detta ämnes närmare undersökande af särskilta, på Konungens befallning dertill utsedda Kommitterade, i förening med flera särskilta föreskrifter till fiskeriernas befrämjande, såsom förslags upprättande till förnyad fiskeri-stadga, åtgärder till förekommande af uppgrundningar vid vattendragens utlopp, m. m. (Kongl. Brefven den 9 Februari och 22 Juni 1833)	444.
Författningar rörande Saltpeter- och Krut-tillverkningen.
Krutbrukens vidmakthållande samt förseende med rudimaterier för krut-tillverkningen	82.
Kongl. Maj:ts verksamma nit att befordra och uppmuntra saltpeter-tillverkningen	82, 83.
Oafbruten omsorg för denna näringsgrens tillvext	134.
Densammas, i följd af dessa uppmuntringar, vunna, med lokala förhållanden öfverensstämmande, utveckling	201.
Underhåll för afskedade verkmästare och sjudare af saltpeteri-staten	296.
Saltpeter-näringens betydliga tilltagande under de senare åren	301.
Kongl. Maj:ts nådiga Kungörelse (Kongl. Kungörelsen den 7 April 1830); om saltpetergärdens upphörande med år 1830 (Nytt Reglemente för Saltpeter-äredernas förvaltning den 17 Mars 1832)	401, 402.
Gevärs-smidet och Gevärs-faktorierna.
Beväringens för hela Infanteriet ställande på passevolans med Regementena, hvarigenom vunnits betydlig besparing och säkerhet, så att de ständigt fortgående gevärs-tillverkningarna kunna användas till beredande af ett förråd dugliga gevär, som vid infallande krig kan utdelas	127.
I anledning af Rikets Ständers underdåniga hemställan om medel och utvägar till befordrande af finsmidet vid Eskilstuna fristad samt till uppmuntran af jern- och metall-förädlingen i allmänhet, ombesörjda underlättade utvägar till erhållande af lånbiträden, i förening med Kongl. Maj:ts åt vederbörande gifna befallning att inkomma med förslag i afseende på export-premier för finare smides-tillverkningar	217, 218.
Kongl. Maj:ts befallning om gevärs-faktoriets och fristadens förenande under en gemensam Direktion, som, i afseende på gevärs-faktoriets bedrifvande, ägde att vidtaga de förändrade anstalter, hvilka för det allmänna vore mest förmånliga, m. m.	322, 323.
Kongl. Maj:ts oafbrutna omsorg för vapentillverkningens förbättrande, i förening med Högstdensammes förnyade reglementen för besigtningarna å kanoner samt gevär och öfriga bevärings-persedlar, hvarigenom en större noggrannhet och omsorg vid tillverkningen blifvit föreskrifven, såsom vilkor för deras emottagande å förråden	401.
Artilleri-regementenas vapen-verkstäder utvidgade samt försedda med förbättrade maschiner och verktyg	401.
Fastställande af ett enklare samt efter en gemensam princip för allt Svenskt och Norrskt Artilleri uppgjordt kaliber-system, till efterrättelse vid skeende tillverkningar af artilleripjeser och projektiler (Kongl. Brefvet den 17 Sept. 1831)	401.
För den nya fristaden utfärdadt särskilt reglemente, jemte aflöningsstat för dess tjenstemän, m. m. (Kongl. Reglementet den 2 Mars 1833)	446, 447.
Ärender, hörande till Fångvården.
Reglemente utfärdadt för Korrektionshuset i Örebro	74.
Reglementen, som, efter behörig granskning, komma att med det första stadfästas för Arbetshus-inrättningarna i Carlskrona och Carlshamn	74.
Af Kongl. Maj:t stadfästade reglementen för särsklta Arbets- och Korrektionshus i Upsala, Nyköping, Uddevalla, Fahlun, samt i Skaraborgs och Wermlands län, i förening med större eller mindre, till dessa inrättningars befrämjande, af allmänna medel anslagna summor	115.
Lämpliga understöd beviljade till inrättning eller vidmakthållande af allmänna Arbets- och Korrektionshus i flera landsorter	140.
Kongl. Maj:ts författning af den 31 Augusti 1819, angående syssellösa och vanartiga persones insättande och hållande till arbete å Arbets-inrättningarna i Wadstena och Carlskrona, m. m.	170.
En del af de på Wadstena Korrektionshus insatta personers användande på arbetet vid Vanäs fästning samt utvidgande af Arbets-inrättningen i Carlskrona	170.
Förordnande af en särskilt Kommitté till föreslående af nödiga förbättringar af fängelsernas tillstånd i allmänhet, samt utarbetande af ett förslag rörande behandlingen af personer, som för bristande näringsfång äro i saknad af friheten	171.
Det af Rikets ständer antagna förslag om ett förändradt sätt för fångars forsling och bevakning, befordradt till verkställighet (Kongl. Brefvet den 2 Februari 1819)	186.
Kronospinnhusets å Långholmens utvidgande och inredande till Korrektions-inrättning för sådana syssellösa personer af manskönet, hvilka, enligt gällande författningar, äro till allmänt arbete förfallna, samt anläggande af ett särskilt Korrektionshus å hufvudstadens norra malm	268, 269.
Utvidgande af Malmö Citadell, jemte detsammas inredande, på det sätt, att utrymme der må finnas för personer af manskönet, som i södra delen af Riket dömas förfallna till arbete, samt att, i mån af byggnadernas och inredningarnas af Korrektions-inrättningarna i Stockholm och Malmö fortskridande, de i Wadstena allmänna arbets-inrättning förvarade personer, efter omständigheterna, skulle förflyttas till Stockholm eller Malmö, m. m.	269.
De på Spinnhuset förut förvarade qvinspersoners flyttande till Stockholms norra Korrektions-inrättning	270.
Tillbyggandernas och inredningarnas å södra Korrektions-inrättningen oafbrutna fortgående	270.
Fullkomligt utrymmande af Wadstena Korrektions-inrättning	270.
Kongl. Maj:ts förordnande (Den 26 Augusti 1825) att de för brott till fästnings-arbete dömda personer borde, med afseende på brottens olika beskaffenhet, mellan fästningarna klassificeras, hvilken fördelning blifvit till verkställighet befordrad	270.
Kongl. Maj:ts förordning af den 26 Oktober 1826, att vid Wanäs fästning uppsätta en 300 man stark Pionnier-korps, der personer, hvilka förverkat sin frihet, må, till samhällets säkerhet och nytta, hållas i förvar, för att, genom tjenlig sysselsättning, korrektionel behandling och militärisk disciplin, återföras till en förbättrad lefnad	271.
Militäriska reglementen för denna korps	271.
En af Kongl. Maj:t förordnad Kommitté till företagande af granskning af alla för närvarande gällande föreskrifter rörande lösdrifvare, så af man- som qvinno-könet, samt utarbetande af förslag till en ny förordning i detta ämne, och hvilket förslag redan blifvit fulländadt samt till Kongl. Maj:t ingifvet	271.
Fullbordande af Korrektions- och Arbetsfängelse-byggnaderna i Stockholm och Malmö, så att jemväl Warbergs fästnings-fängelse kunnat upphöra	307.
Spinhusens i Norrköping och Götheborg förbättrade inredningar, i förening med dessa inrättningars förvaltning och organisation, m. m.	397, 398.
Barmhertighets-anstalter och Fattigvården.
Af Kongl. Maj:t tillförordnad Kommitté till utarbetande af en allmän författning om Fattigvården i Riket, lämpad efter särskilta orters särskilta beskaffenhet och behof	73.
Stora Barnhuset, Danviks-hospitalet och Spinnhuset satta under samma styrelse och förvaltning, i förening med flera, af Kongl. Maj:t stadfästade fattigvårds-anstalter och reglementen i landsorterna, såsom gällande, tills en allmän fattigvårds-stadga hinner utkomma	73, 74.
Reglementen för Fattigvårds- och Arbetshus-inrättningarna i Carlskrona och Carlshamn (Kongl. Maj:ts Reglemente m. m. den 22 Februari 1815)	74.
Vårdens af Barnsängs- och Koppympningshusen uppdragande åt en särskilt Direktion, jemte kraftiga anstalters vidtagande till dessa inrättningars förbättrande	111.
Kongl. Maj:ts nådiga bekräftande af de fattigvårdsstadgar för enskilta församlingar, som i sådan afsigt blifvit hos Kongl. Maj:t anmälda	116.
Kongl. Maj:ts befallning om räkenskapernas för Stora Barnhuset, Danviks hospital m. fl. aflemnande till behörig revision i Kammar-Rätten	167.
Kongl. Maj:ts, under den 4 November 1820, åt Barnhus-styrelsen gifna befallning om vidtagande af sådana anstalter, att de från Barnhuset årligen utgående barn, till befrämjande af folkökningen i Rikets glest bebodda nordliga orter, så vidt sig göra låter, blifva till dessa orter försända	167.
Förslag till allmän Fattigvårds-förordning	167, 168.
Inkomsternas af de till indragning ställda indelningarna vid Adelsfane-Regementet användande till ett Invalidhus (Kongl. Brefvet den 28 Juli 1812)	204.
Det så kallade Carolinska Militär-hospitalet	204.
Kongl. Maj:ts upplåtande af Lustslottet Ulriksdahl till Invalidhus, i förening med af Kongl. Maj:t utdelta gratifikationer för andra, i denna Inrättning ej intaga afskedade militärer, m. m.	205.
Underhåll för till krigstjenst oförmöget garnisonsmanskap (Kongl. Kungörelsen den 7 April 1818)	206.
Underhåll för afskedade verkmästare och sjudare af saltpeteri-staten	206.
Pensioner för Båtsmans-enkor och barn i Westernorrlands län	206.
Ändamålsenlig förbättring af Hospitalerna i Riket	258, 259.
Detta ändamåls vinnande genom deras centraliserande; Kongl. Maj:ts dertill gifna bifall	259.
Inrättande af tvenne Central-hospitaler, nemligen ett i Malmö, och ett i Wadstena (Kongl. Brefvet till Serafimer Gillet den 13 Maj 1835); ett tredje Central-hospitals tillärnade inrättning	259.
Indragning af Hospitalerna i Calmar, Carlskrona, Halmstad, Jönköping Wenersborg och Umeå	260.
Bibehållande i vissa landskap af åtskilliga så kallade dispositions-hospitaler, till förvarande och vårdande af dårar med organiska fel och andra med ohyggliga lyten besvärade, obotliga sjuka	260.
Hospitalernas förvaltning	260, 261.
Kongl. Maj:ts stadfästelse af flera inom Riket ingångna eller närmare reglerade föreningar, till beredande af arbetsförtjenst för de fattiga, samt förekommande af syssellöshet och tiggeri, m. m.	262.
Förnyade reglementen för de i hufvudstaden varande barmhertighetsverk, ledande till deras utvidgande och förbättring	262, 263.
Stadfästade reglementen för fattigvården och fromma stiftelser	364.
Föreningar för arbetsamhet och sedlighet	364, 365.
Fullbordandet af Central-hospitalen i Malmö och Wadstena, jemte ett tredje sådant hospitals anläggande i Upsala	365.
Protokolls-sekreteraren Borgs enskilta Inrättning för sinnessvaga personers botande	365.
Helsovården och Medicinal-verket.
Reglemente för medico-theologiska stipendierna vid Universiteterna (Kongl. Reglementet den 6 Maj 1812)	63.
Af Kongl. Maj:t gifven ny form åt det fordna Collegium Medicum (Kongl. Brefvet den 17 Jan. 1813)	63.
Lunds Lazarett	63.
Inrättning af ett kliniskt Institut derstädes (Kongl. Förordningen den 3 Mars 1813)	63.
Cirkulär i afseende på smittsamma sjukdomar (Den 10 Juni 1812 och 25 Augusti 1813)	64.
Anslag till farsoters botande (Den 18 Mars 1814)	64.
Inrättande af nya Provincial-medici-sysslor	64.
Nytt Reglemente för vaccinationen, m. m.	66.
Vaccinationens befrämjande	107.
Kongl. Maj:ts förordning om hvad, i händelse af yppad koppsmitta, iakttagas bör ,m. m. (Kongl. Förordningen den 11 December 1816)	108.
Kongl. Maj:ts Cirkulär till Rikets samtlige Landshöfdingar, angående den veneriska smittan, jemte sammanskott till denna sjukdoms botande	108, 109.
Kongl. Maj:ts nådiga bifall till Landshöfdingarnes och Länens deputerades emottagande af styrelsen af Läns-lazaretterna samt de för dem sammanskjutna medlen, jemte Högstdensammes befallning till Serafimer-Gillet om föreslående af en allmän instruktion för de blifvande Direktionerna, m. m.	109.
Rikets Ständers 1815 beviljade, samt under Sundhets-Kollegii vård ställda, ökade anslag af 8,000 R:dr till den veneriska smittans botande	110.
I detta ändamål af Kongl. Maj:t anbefallta provisioriska och ambulatoriska Kurhus, jemte dertill anslagna nödiga medel, samt inrättande af Läns-lazaretter på de orter, der sådana saknas	110.
Nya instruktioner för Sundhets-Kollegium, det Carolinska eller Medico-kirurgiska Institutet, samt Kemie- och ANatomie-professorerna	111.
Socken-apothek	111.
Af Kongl. Maj:t anslagit årligt understöd af medicinal-fonden för det i hufvudstaden varande Läkare-sällskap	112.
Instruktion för Direktionen af Läns-lazaretterna (Kongl. Instruktionen den 17 December 1817)	161,162.
Förslag till fördelning af den till Läns-lazaretterna anslagna summan på samtliga länen i Riket (Kongl. Brefvet den 4 Februari 1818)	162.
Särskilta summors anordnande till veneriska smittans utrotande (Kongl. Brefvet den 14 Juni 1820)	163.
Inrättande af Kurhus på Öland	163.
Åtgärder i afseende på Kur-inrättningen i Stockholm	163, 164.
Vaccinationens befrämjande	164.
Rese-stipendium till danande af skickliga kirurgiska operatörer (Kongl. Brefvet den 22 April 1819, den 16 Juli 1821 och 25 April 1822)	164.
Förnyadt reglemente för Carolinska Medico-kirurgiska Institutet (Kongl. Reglementet den 11 December 1822 Sundhets-Kollegii, af Kongl. Maj:t fastställda Reglemente m. m. samt Tillägg deruti den 22 September 1823)	165.
Stadgande för medico-legala besigtningar å döda kroppar	165.
Instruktion för Provincial-läkare (Kongl. Instruktionen den 13 Juni 1822)	165.
Reglemente för Apothekare (Kongl. Reglementet den 11 Augusti 1819)	165.
Förnyad medicinal-taxa (Ny Medicinal-taxa den 25 Augusti 1819)	165.
Reglemente för Barnmorskor (Den 25 AUgusti 1819)	165, 166.
Kongl. Maj:ts förordnande om inrättande af Helsovårds-Kommittér i Länen, samt hvad dervid iakttagas bör	166.
Ändringar i hittills gällande föreskrifter för Lazaretts-läkare m. m. (Serafimer-Ordens-Gillets Cirkulär Bref den 1 Maj 1821)	166.
Beviljadt löne-anslag för ett ökadt och tillräckligt antal Provincial-medici i Riket, jemte Kongl. Maj:ts Förordning om särskilta sådana Läkares tillsättande i åtskilliga Län m. m.	256.
Af Kongl. Maj:ts föreskrifna ändringar och tillägg i Kongl. Förordningen den 26 Februari 1817 m. m. Kongl. Kungörelsen den 27 Februari 1828	256.
Åt Sundhets-Collegium gifven befallning att utarbeta ett fullständigt sammandrag af medicinal-författningarna	256.
Förordning om vidtagande af nödiga försigtighetsmått till koppsmittans hämmande, samt vaccinationens allmännare befordrande	256, 257.
Förordnande af en Kommitté, som borde undersöka beskaffenheten och bristerna af hufvudstadens närvarande sjukvårds-inrättningar, samt afgifva förslag till behöfliga ändringar och förbättringar, i förening med förnyade instruktioner för stadens Läkare och Fattig-medici, samt anbefallda åtgärder till anläggande af en allmän, emot behofvet svarande sjukhus-inrättning, m. m.	257.
Af Kongl. Maj:t föreskrifna åtgärder i afseende på medicinal-väsendet (Kongl. Kungörelse den 27 Februari 1828)	258.
Om hvad iakttagas bör, dels vid läkemedels utdelning åt fattiga sjuka, dels vid Provincial-läkares embetsresor samt kostnads-ersättningar derför	365, 366.
Kongl. Maj:ts förordnande af 8 extra Provincial-läkare, med 250 R:drs arfvode hvardera, nemligen i Helsingborg, Sölfvitsborg, Wernamo, Alingsås, Sigtuna, Ljusdal (Norra Helsingland), Hernösand och Lycksele (Westerbotten) m. m.	366.
Ny Stads-Läkaretjenst i Christianstad, samt en Distrikt-Läkare-beställning i Ingelstads och Bjerrestads Härader af Christianstads Län	366.
Förändrade Provincial-Läkaredistrikt och stationer	366, 367.
Det i Stockholm varande Serafimer-Ordens-Lazarettets utvidgande och tillbyggande för att bilda ett central-sjukhus för hufvudstaden, äfvensom till någon del för Stockholms Län (Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Kommitterade m. m. den 3 December 1828)	367.
F. d. Catharinæ Kronobränneris upplåtande för att begagnas vid farsoter eller en mera utvidgad sjuklighet i hufvudstaden	367.
Kongl. Maj:ts bifall till inrättande af ett från sjukvården i Gefle afsöndradt Kurhus i Söderhamn, jemte ett Lazaretts förening med det nya Kurhuset	367.
Af Kongl. Maj:t bestämdt forum för upptagande af anmärkningar vid Lazarettens och Kurhusens räkenskaper (Kongl. Kungörelsen den 3 Mars 1832)	367.
Utfärdadt reglemente för Sahlgrenska sjukhuset i Götheborg	367.
Veneriska smittans aftagande och botande	367, 368.
Skärpta författningar rörande vaccinationen och dess vidmakthållande (Kongl. Kungörelsen den 19 Januari 1833)	368.
Colera Morbus, m. m.	462, 463.
Militär-Läkare-vården.
Vid Krigs-Medicinal-verket företagna förbättringar, en detsamma ytterligare förestående organisation	82.
Kongl. Maj:ts i detta afseende vidtagna åtgärder och författningar	129.
Medico-kirurgiska Institutets flyttande till en för detsamma på Kungsholmen inköpt lokal	129.
Stadganden i afseende på Bataljons- och Underläkare	130.
Garnisons-sjukhuset på Kungsholmen	133.
De vid indelta arméen antagna Bataljons-läkarnes fördelning, i ändamål att, under fredlig tid, kunna biträda vid den allmänna sjukvården i de landsorter, som hafva brist på Läkare	198.
Ny organisation af Direktionen för Garnisons-sjukhuset i hufvudstaden, jemte instruktion för samtliga vid berörde sjukhus anställda läkare och tjenstemän, samt Läkarekorpsens vid flottorna inrättande efter samma grunder, som äro gällande för arméns Läkare-korps (Den 28 December 1821)	198, 199.
Karantäns-anstalter.
Karantäns-anstalterna på Känsö och deras förbättrande, m. m.	140.
Fullbordande efter fastställd plan, af byggnader och öfriga anstalter för Karantäns-inrättning på Känsö, hvilken inrättning sålunda fullkomligt motsvarar sitt ändamål	231.
Kongl. Maj:ts befallning om inrättande af en dubbel postgång mellan Stockholm och Christiania, jemte stadgande i afseende på Svenska postväsendet, att postförings-skyldigheten borde, der det sig göra låter, öfverflyttas från aflägsna, till närmare landsvägarna belägna hemman (Kongl. Brefvet den 15 November 1826 och 2 Mars 1827)	120, 121.
Postfart medelst ångfartyg mellan Ystad och Stralsund	232.
Utfärdade förnyade taxor för brefväxlingen på Kontinenten öfver Ystad och Stralsund och på England, samt förhöjd porto för bref till Danmark	232.
Skatte-allmogens i Wäddö Socken befriande, under vissa vilkor, från skyldigheten att föra posterna öfver Ålands haf, hvilken postföring hädanefter kommer att af Postverket öfvertagas och af de i Roslagen förlagda båtsmans-kompanierna bestridas	232.
Fastställande af en ny taxa för passagerare-afgiften öfver Ålands haf	232.
Med Preussiska Regeringen träffad öfverenskommelse om förändrad post-kommunikation	241.
Vidtagna åtgärder till befordrande af jemnare fördelning af postförings-skyldigheten, jemte Kongl. Maj:ts åt Öfver-Post-Direktionen gifna nådiga befallning om upprättande af förslag till nya taxor för inrikes gående bref, samt föreslående af en förnyad fullständig reglering af postgången i allmänhet, m. m. (Kongl. Brefvet den 6 Maj 1830)	319.
Kongl. Maj:ts Förordning i afseende på Krono-brefbäringen (Kongl. Cirkulären den 4 December 1830 samt 30 December 1834)	394.
Stadganden rörande sättet för posternas fortskaffande och postlegans beräkning (Kongl. Brefvet den 27 Mars 1830)	436.
Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning af Öfver-Post-Direktörs-embetets förslag till förnyad allmän reglering af postgången i Riket, m. m.	437.
Bildandet af paket- och forvagns-inrättningar emellan Stockholm och Ystad, samt emellan denna stad och åtskilliga af Skånes öfriga städer (Kongl. Brefvet den 6 Maj 1830)	437.
Utarbetande af förnyade Post-taxor för inrikes brefvexlingen, samt densammas fastställande ifrån den 1 Januari 1831 (Kongl. Brefvet den 6 Maj 1830)	438.
Förnyad Post-taxa, hvarefter postporto och lösen för afgående och ankommande bref till och från kontinenten samt England skall uppbäras, jemte en dylik taxa för bref, som inlemnas på Svenska och Nirrska Postkontoret i Hamburg, för att afgå till Sverige, Norrige, Finland och Ryssland (Kongl. Brefvet den 8 Mars 1833)	438.
Fastställda nya löningsstater, så väl för Postverkets Öfverstyrelse, samt öfriga tjenstemän och betjening, m. m. (Kongl. Brefvet den 22 Januari 1831)	438.
Kongl. Maj:ts befallning om upprättande af särskilta förslag till instruktioner och reglementen för Postverkets Öfverstyrelse och underlydande tjenstemän, i förening med ett reglemente, som noga bestämmer postiljoners och postförares ömsesidiga rättigheter och skyldigheter, samt förnyad författning om fribrefs-rättigheten	438.
Skjuts-väsendet.
Åtgärder till befrämjande af gästgifveri-skjutsningsskyldighetens åtagande genom entreprenad, samt ett förändradt utgörande af den för landet i så hög grad betungande hållskjutsen (Kongl. Brefvet den 30 December 1824)	289.
Kongl. Maj:ts förnyade erinran till vederbörande Landshöfdingar om vidtagande af ändamålsenliga åtgärder till hållskjutsens förminskande eller afskaffande, jemte beviljande af en lämplig förhöjning för begagnadet af den skjutsandes eget åkdon, m. m. (Kongl. Brefvet den 11 Februari 1832)	389.
Författningar rörande Landtmäteriet.
Kongl. Maj:ts nådiga förordning af den 24 Juli 1812 (Kongl. Förordningen den 17 Maj 1814), angående Enskiftes-delningen i Skåne och Skaraborgs Län m. m.	77.
Delning af utmarker på Öland	77.
Storskiftesverket i Dalarna	118, 119.
Utsträckning i nu gällande Enskiftes-författningar (Kongl. Brefvet den 20 Februari 1821)	172.
Den nya Landtmäteri-förordningen	172.
Vidtagna åtgärder för afvittringens befrämjande i Rikets norra provinser	175, 176
Uppmuntrande af Storskiftesverket i Dalarna	176.
Sammanföring af hittills gällande Stor- och Enskiftes-författningar	272.
Utfärdande af en ny allmän Skiftesstadga (Den 4 Maj 1827)	272.
Ny instruktion för de till Landtmäteri-staten hörande embets- och tjenstemän (Kongl. Maj:ts nådiga instruktion m. m. den 4 Maj 1827)	273.
Utfärdande af en förbättrad Landtmäteri-taxa (Den 5 Juli 1827)	273.
Författning till nogare bestämmande af grunderna för klyfning af hemman (Kongl. Förordningen den 14 November 1829)	274.
Afvittringens framskridande i Rikets norra provinser	274, 275.
Storskiftesverkets i Dalarna oafbrutna fortgång, m. m.	276.
Ersättningar vid förlusten vid ägo-utbytet med Finland, jemte hemmans-förmedling	288.
Skiftes- och Afvittrings-verket; jemkningar i afseende på 1827 års Skiftes-stadga (Kongl. Kungörelsen den 9 Juni 1832)	374.
Revision af Landtmäteri-taxan	377.
Tillägg till Kongl. Förordningen om hemmans-klyfning (Kongl. Kungörelsen den 9 Juni 1832)	377.
Tryckfriheten
I afseende på det oförsigtiga och stundom för samhälls-ordingen vådliga bruket af tryckfriheten	47.
Kongl. Maj:ts yttrande åsigter samt Dess af Rikets Ständer yttrade medverkan till förekommande af följderna deraf	48, 49.
Gymnastiska Läro-anstalter.
Kongl. Maj:ts, genom skrifvelse af den 5 Maj 1813, gifna nådiga bifall till anläggande af en gymnastisk Läro-anstalt i hufvudstaden, såsom ett Central-institut för bildande af lärare i gymnastiken (Kongl. Brefvet den 5 Maj 1813)	70.
Kommitténs till Kongl. Maj:t, under den 14 Mars 1814, aflemnade underdåniga förslag till ett för Central-institutet till antagande Reglemente	70.
För Central-institutet utfärdadt nådigt Reglemente (Den 14 Mars 1814)	115.
Veterinär-inrättningar.
Kongl. Maj:ts, under den 31 Mars 1813, nådigst fastställda Reglemente för Veterinär-inrättningen i Skara	64.
Af Kongl. Maj:t fastställdt Reglemente och Instruktion för en i Södermanland, Daga Härad, genom enskilt frikostighet gjord inrättning af Boskapsläkare	65.
Kongl. Maj:ts nådiga bifall till f. d. Koppympningshusets å Ladugårdslandet användande till anläggning (Kongl. Brefvet den 8 December 1819) och inrättande af en Veterinär-skola för Stockholm	166.
Af Kongl. Maj:t anslagen summa af 15,000 R:dr Banko till uppförande af en stallbyggnad för Veterinär-inrättningen, jemte Högstdensammes befallning till samtlige Landshöfdingar att föreslå utvägar, hvarigenom hvarje Län kunde förses med åtminstone en examinerad Djur-läkare (Kongl. Brefvet den 23 Maj 1821)	166.
Af Rikets Ständer bestämdt anslag af allmänna medel för inrättande af ett Central-institut i hufvudstaden	261.
Af Kongl. Maj:t, under den 28 Maj 1824, utfärdadt Reglemente för denna inrättning, jemte för skicklighet och kunskaper kända Lärares förordnande	261.
Kongl. Maj:ts, under den 3 Juni samma år, fastställande af ett allmänt Reglemente för Djurläkare och deras skyldigheter, jemte nödiga reglementariska föreskrifter för de särskilta Veterinär-anstalter, som kunnat i landsorterna upprättas (Kongl. Maj:ts nådiga Reglemente m. m. den 3 Juni 1824)	261.
Den 23 Januai samma år utfärdad författning angående boskaps-sjuka	262.
Af Kongl. Maj:t meddelade föreskrifter för Djurläkarnes i Länen tillsättande och tjenste-utöfning (Kongl. Kungörelsen den 2 September 1830)	369.
Veterinär-inrättningens förkofran	369, 370.
Af Kongl. Maj:t stadfästad Veterinär-Pharmakopé, m. m.	370.
Af Kongl. Maj:t vidtagna anstalter för de å Strömsholm, samt Dahlby och Flyinge Kungsgårdar inrättade Stuterier	78.
Af Kongl. Maj:t förordnad särskilt Öfverstyrelse för Strömsholms och Flyinge Stuterier	185, 186.
Af Kongl. Maj:t vidtagna anstalter till beredande af en förbättrad hästafvel i Sverige	199.
Ifrån Island införskrifna får för Schäferiernas i Jemtland förbättrande	216.
Det vid Flyinge inrättade Merinos-schäferiets fortfarande att i landsorterna underhålla och sprida den fin-ulliga Spanska får-racen	216.
Af Kommitterade företagen undersökning i afseende på en förbättrad organisation af Strömsholms Stuteri	288.
Införskaffande i Riket af såkallade Sachsiska Elektoral-får	322.
Åtskilliga enskilta personers företag att anlägga Schäferier af denna och dylika förädlade får-racer	322.
Strömsholms Stuteri; i afseende på denna inrättning vidtagna åtgärder till befordrande af hästafvelns uppkomst	391.
Dylika åtgärders vidtagande i afseende på Flyinge Stuteri	391.
Af Rikets Ständer gjordt anslag af 7,000 R:dr B:ko årligen till hästafvelns upphjelpande, jemte särskilt anslag till anlägging af ett Stuteri vid Ottenby Kungsgård å Öland	391.
Af Kongl. Maj:t fastställd plan till detta Stuteris organisation, styrelse och förvaltning	391.
För detta, äfvensom för Strömsholms stuteri, inköpta engelska fullblodshästar	392.
Det vid Kungsgården anlagda Schäferiets betydliga tillökande	392.
I de flesta af Rikets provinser visad ökad omtanka för häst-kulturen; patriotiska föreningar till hästafvelns befrämjande, m. m.	392, 393.
Anstalter till ull-kulturens befrämjande; ifrån Tyskland och Frankrike för allmän räkning ytterligare införskrifna får af ädel race, till bildande af stam-schäferier i särskilta orter af Riket	441, 442.
För får-afvelns förbättring åt enskilta gifven uppmuntran, dels genom inrättningen af ett Ull-kontor i Norrköping, till beläning af inhemsk sorterad ull, dels genom beviljad ersättning af allmänna medel för transport- och rese-kostnad vid införsel af utländska fin-ulliga får, m. m. (Kongl. Förordningen den 19 Mars 1831)	442.
På Kongl. Maj:ts befallning anstäldt försök med bildandet af en Fårherde-skola vid Näs i Jönköpings län	442.
Beslut om en ullmarknads hållande i Norrköping	442.
Under loppet af åren 1831, 1832 och 1833 från utrikes orter införda får af förädlade racer	442, 443.
Kongl. Maj:ts befallning om förnyande af de på Kronans bekostnad i Jemtlands, Westernorrlands och Westerbottens län förut anlagda grof-ulliga Schäferier, jemte förordnande om inrättande af ett dylikt Schäferi i mellersta delen af Riket, till landt-racens förbättring, m. m.	448.
Allmänna Pensions-kassor och Inrättningar.
Kongl. Maj:ts beslut att under en Styrelse bringa alla de särskilta fonder, som, till understöd för af blessurer eller sjuklighet till arbete oförmögne krigare och deras familjer, dels af ålder funnits, dels under tiden blifvit till Kongl. Maj:ts och Hans Kongl. Höghet Kronprinsens disposition sammanskjutna	83.
Kongl. Maj:ts betydliga ökande af det underhåll, som till gratialister från Wadstena Krigsmanshuskassa och Amiralitets-Krigsmans-kassan utbetalas, i förening med Krigsbefälets förhöjande af de från Arméns Pensions-kassa utgående pensioner, samt grundläggande af en särskilt pensions-inrättning för enkor och barn, efter delägare i berörde Pensions-kassa (Kongl. Kungörelsen den 4 Juni 1811 Förnyadt Kongl. Reglemente den 7 April 1818)	130, 131.
Af Kongl. Maj:t, af enskilta medel, till Direktionen för Arméns Pensions-kassa årligen anvist summa af 5,000 R:dr B:ko att utdelas som pensioner eller gratifikationer till enkor och barn efter militära embets- och tjenstemän	205.
Kongl. Maj:ts nådiga förordning, att garnisons-manskap af alla vapen få, efter 20 års tjenstetid, från 20:de ålders året beräknad, njuta underhåll af Wadstena Krigsmanshus-kassa (Kongl. Förordningen den 7 April 1818), jemte stadgande att gratialerna från berörde kassa, i stället för en gång om året, böra årligen utgifvas 2:ne gånger, till hälften hvardera gången, m. m. (Kongl. Brefvet den 15 Januari 1822)	206.
Betydligen förbättradt underhåll för afskedade verkmästare och sjudare af Slatpetersjuderi-staten, jemte fastställda grunder, hvarefter enkor och barn efter båtsmän i Westernorrlands län skola erhålla pensioner af dervarande Udderöks kassa	206.
Af Kongl. Maj:t utfärdadt nytt Reglemente för Arméns Pensions-kassas styrelse och förvaltning (Kongl. Reglementet, m. m. den 11 Juli 1827)	296.
Nytt Reglementes utfärdande för Amiralitets-Krigsmanshus-kassan (Kongl. Reglementet den 20 December 1825)	296.
Arméns Pensions-kassas öfvertagande af den pensionerings-skyldighet, hvilken, i afseende på militära tjenstemäns enkor och barn, Statsverket förut ålegat, m. m.	296, 297.
Bildandet af en pensions-kassa för civilia embets- och tjenstemän (Kongl. Kungörelsen den 27 April 1825)	320.
Kongl. Maj:ts, under den 15 November 1826, utfärdade nådiga Reglementen, ej mindre för ifrågavarande inrättning, utan äfven för en dermed förenad enke- och pupill-kassa, m. m.	320.
Reglemente, angående lån ur pensions-inrättningens fonder	320.
Nya Reglementen för Styrelsen och förvaltningen af Arméns Pensions- (Kongl. Maj:ts förnyade Nådiga Förordning och Reglemente m. m. den 24 Augusti 1833) samt Enke- och Pupill-kassor (Kongl. Reglementet den 24 Augusti 1833) samt särskilt Reglemente för utlåningen af dessa kassors fonder (Kongl. Reglementet den 6 Juli 1833)	416, 417.
Af Kongl. Maj:t utfärdadt förnyadt Reglemente för militära embets- och tjenstemäns i fattigdom efterlemnade enkors och barns pensionerande, emot de dertill anslagna medels användande (Kongl. Maj:ts nådiga Pensions-Reglemente, m. m. den 24 September 1833)	417.
Den vid fastighetsköp utgående, så kallade en per mille-afgiftens fördelning emellan Wadstena Krigsmanshus-kassa och Amiralitets-Krigsmans-kassan, i förhållande till antalet af hvardera Kassans gratialister	417, 418.
Kongl. Maj:ts förordnande, att manskap af indelta armén, som, efter en tjenstetid af 25 år, förafskedas, är berättigad att fem år derefter, vid fyllda 50 år, njuta underhåll af Krigsmanshuskassan, samt att manskapet vid Westerbottens och Jemtlands Fältjägare-regementen skola, efter 25 års tjenstetid, vid erhållet afsked, till underhåll förhjelpas	418.
Öfversigt af Civil-statens Pensions-kassas tillstånd	440.
Krono-Magasins-Ärenderna.
Spanmåls-understöd i anseende till inträffande missvext	87.
Magasins-fondens förstärkning, m. m.	87, 88.
Allmänna Magasins-Inrättningen; dess ändamål	141.
Tullfri införsel af utländsk spanmål	213.
Utförsel af inhemsk säd	215.
Kongl. Maj:ts beslut om Allmänna Magasins-inrättningens upplösande	313.
Denna Inrättnings hufvudsakliga utredning genom en särskilt dertill förordnad Styrelse	313.
Disposition och försäljning af Inrättningens fastigheter och inventarier, m. m.	313.
Af Rikets Ständer föreslagen anläggning af distrikt-magasiner i de norra länen, m. m. (Kongl. Brefvet den 27 April 1825 och 20 Juni 1827)	315.
Uppgjord liqvid emellan Statsverket och f. d. Allmänna Magasinsfonden	433, 434.
Statsverkets öfvertagande af förvaltningen af Kronans räkensaper	434.
Inskränkning af Krono-magasinens antal, jemte de öfverflödiga magasins-byggnadernas försäljning, samt en förnyad reglering af magasins-betjeningens aflöning	434.
Af Stats-Kontoret afgifven fullständig berättelse, angående magasins-ärendernas behandling, m. m.	434, 435.
Spanmåls-undsättningar	435, 436.
Rikets utländska Besittningar.
Tillståndet af kommunikationen med ön St. Barthelemi under sista kriget med England; Kongl. Maj:ts deraf hemtade öfvertygelse, att styrelsen och förvaltningen af denna ö borde, med afseende på Sveriges politik, inrättas, men hädanefter alldeles vara afskild från moderlandets administrativa författningar	43, 44.
Afträdda Besittningar.
Hertigdömet Pommern och Furstendömet Rügens i Oktober 1815 skedda öfverlemnande till Kongl. Preussiska Regeringen, m. m.	103, 104.
Roterings-verket.
Extra-Roterings-manskapets uppsättande, bevärande och beklädande, m. m.	45, 46.
Genom extra-roteringen föranledd nödvändighet af en förändrad organisation och fördelning inom indelta regementena (Kongl. Förordningen den 23 Mars 1833)	81.
Skånes inrotering till ständigt knektehåll	132.
Extra rotering	132, 133.
Jemkning och rättelse i extra roterings-skyldigheten (Kongl. Brefvet den 30 Maj 1826)	298.
Kongl. Maj:ts pröfning af den år 1826 i Riket förrättade allmänna roterings-jemkningen, samt af vederbörande Kommissioner upprättade förslag till indelning i nya ordinarie rotar af hittills oroterad jord af oprivilegierad natur (Kongl. Cirkuläret till Krigs- och Kammar-Kollegium den 20 December 1825 samt 14 Juni 1836)	410.
Sökt roterings-befrielse för alla med ordinarie rotering besvärade kapellans-boställen, samt ersättning och vederlag af rotefrihets-afgift för de af dessa boställen, hvilka komma att i roteringsverket än vidare qvarstå	411.
Öfverklagad öfverrotering i Jönköpings län, m. m.	411.
Kongl. Maj:ts, i anleding af Rikets Ständers underdåniga hemställan om jemkning i roteringen och rustningen i Jemtland, gifna befallning om i detta afseende till upprättande förslag	411.
Dykeri-Inrättningar.
Öfverseende af 1802 års reglemente för Dykeri-inrättningen	306.
Förslag till nytt Reglemente för denna inrättning	306.
Kongl. Maj:ts tillåtelse att Kompaniet, på samma vilkor som hittills, tills vidare må fortgå, intill dess nytt reglemente hunnit blifva antaget och stadfästadt (Kongl. Kungörelsen den 12 Dec. 1827)	306.
Dykeri-Kompaniets upphörande; i följe deraf åt sjöfarande lemnad frihet, att vid alla strandningstillfällen sjelfve besörja om bergning af skepp och gods, med biträde af kustboerne, m. m. (Kongl. Kungörelsen den 10 Juni 1831)	459.
Lots- och Båk-Inrättningar.
Granskning af de om Lots- och Båk-inrättningarna utgifna författningar	209.
Kongl. Maj:ts, åt en särskilt förordnad Kommitté gifna uppdrag att utarbeta projekt till nya författningar rörande Lotsverket	209.
Af Kongl. Maj:t utfärdad ny förordning om Lots- och Båk-inrättningen (Kongl. Förordningen den 20 Juni 1820 och Kongl. Brefvet den 20 Febr. 1821)	209.
Reglemente för styrelsen, ekonomien och tjenstgöringen vid Lotsverket, jemte Fyr- och Båk-inrättningen, samt nya taxor för uppbörden så väl af lotspenningarna, som lots- och båk-afgifterna, m. m. (Kongl. Reglementet den 20 Juni 1820, Kongl. Maj:ts Instruktion den 18 Maj 1825, Kongl. Maj:ts Förordning och Reglemente den 16 Maj 1827	209.
Lotsarnas organiserande på militäriskt sätt	210.
Befälets jemte fyr-betjeningens förökande, m. m.	210.
Lotsars tillsättande vid sjön Mälaren, samt norr om Gefle till Ryska gränsen	210.
Lokala undersökningar till utrönande af äldre förhållanden med lotshemman och lägenheter, m. m.	210.
2:ne nya fyrbåkars anläggande på Rikets östra kust	210.
Lots- och båk-afgifter, m. m.	229.
Rikets Ständers i underdånighet gjorda hemställan om nedsättning i vissa fall af de genom förordningen den 20 Juni 1820 bestämda lots- och båkafgifter	305.
Kongl. Maj:ts i anleding deraf utfärdade förordning, hvarigenom ett enklare beräknings- och liqvidations-sätt för afgifterna blifvit antaget (Kongl. Maj:ts nådiga Skrifvelse till Förvaltningen af Sjöärendena och Kommerse-Kollegium den 27 Juni 1826	305.
Uppförande af 2:ne fyrtorn på Nidingen å Hallands kust	421.
Den i Stockholms skärgård belägna Korsö fyrbåks inköpande till Kronan	421.
Införskrifning ifrån Frankrike af en så kallad Lentille; en inom landet förfärdigad Sideral-lampa; Kännings-båkars, sjömärkens, utkiks- och vaktstugors, samt Korsö lotsbåtars, dels nybyggande, dels reparerande, jemte 91 berg-ringars insättande	409, 421.
Städers, Köpingars och Nybyggens anläggande.
I Norrbottens och Westerbottens län af Kongl. Maj:t vidtagna stadganden i afseende på nybyggens anläggande (Kongl. Brefvet den 19 Mars 1820 samt 6 Maj 1817)	121.
Sjöstaden Borgholms anläggande på Öland, samt densammas förseende med privilegium och reglemente (Kongl. Brefvet den 28 Augusti 1816)	143.
Tillåtelse till anläggande af en köping vid Mörbylånga skans (Kongl. Brefvet den 13 Oktober 1820) jemte lemnadt utrymme, vid Kåreholms hamn, till boningsplats för fiskare och socken-handtverkare	225.
Tillåtelse till inrättande af en köping i grannskapet af Haparanda by (Kongl. Brefvet den 5 Dec. 1821)	225.
Tillåtelse till en köpings anläggande vid Motala, med rättighet till handels idkande på alla inrikes orter m. m. (Kongl. Brefvet den 21 Mars 1823 och 18 Maj 1824)	327.
Utfärdande af Reglemente för den på Öland anlagda köpingen Mörbylånga (Kongl. Reglementet den 27 April 1825)	332.
Kongl. Maj:ts nådiga bifall till en köpings anläggande vid Ljungby inom Wexiö län, med rättighet för de derstädes bosatta att, oberoende af stad, idka utrikes handel och handtverk; jemte för den nya köpingen, under den 28 Mars 1829, i Nåder fastställdt Reglemente (Kongl. Reglemente den 28 Mars 1829)	447.
Hamnbyggnader.
Af Nionde Hufvud-titelns anslag gifvit lånbiträde till Malmö hamnbyggnad	141.
Hamnbyggnaderna vid Motala och Jönköping	219.
Fortsättande af hamn-byggnaderna vid Malmö och Helsingborg	226.
Hamnbyggnadens å sistnämde ställe fullbordande	451.
Allmänna Vägars anläggning och förbättrande.
Anläggande af en ny väg emellan Wermland och Dalarna, m. m.	137.
Wägbrytningens i de norra provinsernas framskridande; vägarna i Wermland från Håns Tull och Lethafors till Norrska gränsen, och från elfdalen, genom Finnbygden, till Fryksände, samt vägarnas i Dalarna och Jemtland, med deras sträckningar åt Wermlands-gränsen och Helsingland, dels upprödjande, dels förbättrande	137.
Ny väg emellan Jemtland och Norrige	175.
Väg-arbetets i Jemtland fullföljande och frmagång, jemte en ny vägs anläggande från Toftedahls kyrka på Dalsland till Högsundet vid Norrska Riksgränsen, hvarigenom kommunikationerna med Norrige blifvit i betydlig mån lättade	222.
Kongl. Maj:ts, vid de under de senare årens uppkomna frågor om arbeten till lättade kommunikationer, iakttagna grundsats, att orternas invånare borde höras, huruvida de dertill ville lemna bidrag, och samfäldt, eller genom upprättade bolag, åtaga sig utförandet emot en bestämd summa af allmänna medel, med skyldighet att ansvara för alla uppkommande ersättnings-anspråk, m. m.	322, 323.
Indelandet af de stora vägarna till Norrige genom Jemtland och ifrån Toftedahls kyrka på Dahlsland, äfvensom af vägarna emellan Öster-Dalarna och Helsingland, samt Wermland och Wester-Dalarna	329, 330.
Kongl. Maj:ts nådiga beslut om sammanbindande af Dalarnas mellersta del med Jemtland, genom anläggande af en ny väg genom Los Finmark till gamla vägen vid Kårböle	339.
Anbefallda undersökningar till anläggande af en ny väg från Eda Skans till Norrige, samt af tvenne vintervägar från Dalarna till Herjådalen och Norrige, jemte lemnadt understöd till en väganläggning emellan Nordmarks och Gillbergs härader i Wermland	339.
Brand- och Byggnads-Ordningar.
Kongl. Maj:ts nådiga befallning om upprättande af förslag till nya Brand- och Byggnads-ordningar för städerna, efter vissa derföre uppgjorda allmänna grunder och föreskrifter	290.
För hufvudstaden samt de flesta Rikets städer gillade och stadfästade nya och förbättrade Brand- och Byggnads-Ordningar, jemte förnyade föreskrifter om begagnade vid eldsvådor af den så kallade v. Akenska eldsläcknings-metoden (Kongl. Maj:ts Cirkulär till Landshöfdingarna den 1 Oktober 1828	290.
Inrättande af ett Brandstods-Bolag emellan fastighetsägare i Rikets städer, med undantag af de Skånska städerna, hvilka ingått en särskilt brandstodsförening, jemte Kongl. Maj:ts för denna försäkringsanstalt i Nåder fastställda Reglemente (Kongl. Reglementet den 23 December 1828)	336.
Privat- och Sparbanker.
Malmö Diskonts iråkade obestånd, samt Götheborgs och Götha Kanal-Bolags-Diskonters i följe deraf inställda betalningar, m. m.	147, 148.
Sparbankers inrättande i Stockholm, Götheborg och flera andra orter af Riket, jemte deras, dag efter annan, ökade förkofran (Kongl. Kungörelsen den 14 Januari 1824)	232, 233.
Dessa inrättningars fortfarande tillvext så väl till antal som utvidgning	345.
Af Kongl. Maj:t åt ett särskilt Bolag beviljadt 10 års privilegium på en Bank-inrättning i Ystad, under namn af Skånska Privat-banken, jemte Högstdensammes gillande och fastställande af de i sådant afseende upprättade Bolags-reglor och Utlånings-reglementen (Kongl. Kungörelsen den 14 Oktober 1830)	461.
Bildande af en dylik inrättning i Wermland samt densammas förseende med privilegier (Kongl. Kungörelsen den 17 November 1832	461.
Kongl. Maj:ts fastställande af Reglemente för en till Bruksägares förmån beslutad Hypotheks-kassa-inrättning (Kongl. Kungörelsen den 10 Augusti 1833)	462.
I flera orter väckt fråga om bildande af särskilta föreningar, i ändamål att åt fastighets-ägare bereda lättad utväg till kapitalers erhållande på billiga vilkor	402.
Sparbankarnas dag efter annan ökade antal	402.
Höganäs Stenkolsgrufva.
Stenkolsgrufvornas vid Höganäs samt intressenternas i detta Verk understödjande	218.
Försök till en ny schaktsänkning, m. m.	218.
Ny aktieteckning till understöd för detta Verk	325.
Af Kongl. Maj:t, under vissa villkor, åt aktie-ägarne i detta Stenkolsverk, beviljad ränte-ersättning af Nionde Hufvud-titeln, för ett, till fortsatt bedrifvande deraf, upptaet lån af 120,000 R:dr B:ko	447, 448.
Andra, under förestående rubriker ej upptagna Ämnen.
En af Kongl. Maj:t särskilt tillförordnad Kommitté, som borde inkomma med underdånigt förslag, till beredande af sådana försvarsmedel, som vore lämpade efter Rikets förändrade gränser	37.
Understöd för på utländsk ort varande Svenska sjömän samt deras hemförskaffande	100.
Vissa förmåners beviljande för länsmän och nämdemän, när de i enskilta förrättningar begagnas	122.
Vissa förändringar i expeditions-taxan för lösen å expeditioner vid Kämners-Rätterna, samt i partiernas utlösningsskyldighet af protokoller och utslag (Kong. Kungörelsen den 21 Okt. 1817)	122.
Vexel-kurs; de skadliga verkningarna af dess uppjagande	145, 146.
Af Kongl. Maj:t gifven varning mot öfverflöd och yppighet	147.
Kongl. Maj:ts befallning till Musikaliska Akademien om vidtagande af nödiga åtgärder till Orgelbygger-konstens framtida upphjelpande, jete i sådant afseende anslagna behöfliga medel (Kongl. Brefvet den 18 Maj 1820)	151.
Skådespels förbjudande på Bön- och Högtidsdagar	151.
Kongl. Maj:ts nådiga bifall till Sundhets-Kollegii underdåniga hemställan, att rättigheten till vaccinations-medaljens bärande på bröstet måtte tilläggas de mest förtjenta vaccinatörer, m. m.	164.
Krono-beten försålda	180.
Ändringar och förbättringar i indelningen af Län och Domsagor, Fögerier, Stift, Prosterier, Pastorater, och Socknar, m. m.	187, 188.
Uppresande af en minnesvård öfver Sveriges aflidne Kronprins Carl August	193.
Läroverk för unga Artilleri-officerare	196.
Krigs-Akademiens på Carlbergs nya organisation, samt dervid införda förbättrade undervisnings-methoder	196, 197.
Skeppsgosse-skolans vid Örlogsflottan lämpligare inrättning, i förening med vexelundervisnings-metodens införande derstädes, samt vid Amiralitets-Barnhus-skolan i Carlskrona	197.
Landt- och sjömätningar; rekognitions-arbeten; triangel-mätning	201, 202.
Till befordrande af ved-tillförsel ifrån Rikets norra landskap till hufvudstaden, af Kongl. Maj:t anslagna lämpliga premier, i förening med resultaten af denna åtgärd	221, 222.
Medico-theologiska stipendier; Kongl. Maj:ts stadgande af de förändringar, som uti Reglementet för nämnde stipendier skola äga rum	253.
Rese-stipendier för vetenskapliga insigters inhemtande och utvidgande under utrikes resor, m. m.	253.
Militära undervisningsverket; af Kongl. Maj:t utnämnda Kommitterade till undersökande af detsammas tillstånd, m. m. (Kongl. Brefvet den 21 December 1835)	253, 254.
Statistiska uppgifter; säkraste sättet till desammas erhållande, m. m.	287, 288.
Kok-inrättningar för Stockholms garnison, m. fl.	294.
Förändringar i auktions-sättet vid Kronans upphandlings-auktioner	294, 295.
Nytt Rese-reglemente, m. m. (Den 5 Juli 1827)	295.
Förslag till ny Tåg-ordning, m. m.	295.
Kongl. Maj:ts nådiga befallning om inrättande, i stället för en enda Central-Navigations-institut, till en början af fem allmänna Navigations-skolor i hvardera af städerna Stockholm, Götheborg, Gefle samt någon af stapelstäderna i Malmöhus- och Calmare län, m. m. (Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Förvaltningen af Sjö-ärenderna och Kommerse-Kollegium den 23 Januari 1828)	325.
Förslag till ny författning rörande syssellösa personer; Kongl. Maj:ts, under den 29 Juni 1833, i detta ämne utfärdade nådiga förordning	371.
Förhöjda premier för rofdjurs dödande; Kongl. Maj:t i detta afseende till Landshöfdingarne utfärdade Cirkulärbref	395, 396.
Omarbetande af Lego-stadgan för husbönder och tjenstehjon och en förnyad sådan Stadgas utfärdande (Den 23 November 1833)	396.
Af Kongl. Maj:t förordnad Kommitté till utarbetande af en ny expeditions-taxa (Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Kansli-Styrelsen den 20 Juni 1827)	396.
Kongl. Maj:ts beslut att i Svenska Armén införa bruket af krigs-raketer; upprättande af en särskilt, i Marieberg förlagd Raket-korps	414.
Läroverket vid Marieberg; dess utvidgning samt begagnande för yngre officerare af andra vapen	414, 415.
Vattenledningen vid Carlskrona; å Riksgälds-Kontoret anvist dertill beviljadt anslag; detsammas otillräcklighet, m. m.	421, 422.

---