Östgötars minne/1805
| ← 1804 |
|
1806 → |
1805.
4261. Magnus Nylander. F. i Östra Ny 1785 8⁄4; fad. Nils Nilsson, bonde. Prv. 1810. E. o. skvadronsprädikant vid Lifreg. kyrass.-kår 10; tillika s. m. adjunkt, anst. i Norrköpings S:t Olai förs. 13. D. i Norrköping 1819 11⁄9.
4262. Salomon Adolf Gustaf Cronhjelm, grefve. f. i S:t Lars 1789 22⁄6; fad. major. Kansliex. 1808; hofr.-ex. 08. Notarie i Göta hofr. 09; v. hhöfd. 13 tit. häradshöfding 14; assessor 24; hofrättsråd 35; v. präsident 50; afsk. 54. D. i Jönköping 1855 14⁄4.
C. var utmärkt för rättrådighet, ihärdig flit, enkla seder, god kunskap i latinet samt framför allt sitt ovanliga minne. Han kunde vid förekommande rättsfrågor till dag och datum uppgifva likartade fall för 30 eller 40 år tillbaka, nämna hvilka personer då behandlat saken samt anföra hvars och ens yttrade mening, hvilka lagrum de åberopat o. s. v.; hade alla förordningar i hufvudet, kunde uppgifva deras datum och den paragraf, som för tillfället var tillämplig. Såsom ett lefvande lexikon var han därför af mycket stor nytta för det verk han så länge tillhörde.
4263. Samuel Niclas Moselius. F. i Askeby 1783 10⁄2; fad. komminister [2808]. Stud. i Lund 1807; prv. 08. Fångpräd. i Norrköping 11; komminister i Kristbärg 14, i Herrestad o. Källstad 17, i Väderstad 30. D. 1857 31⁄3.
M. gjorde sig känd icke mindre genom sitt gästfria hus än för sin gladlynta språksamhet. Var därjämte ytterst punktlig i tjänståliggandena. Mtz.
4264. Anders Peter Rollin. F. 1784 8⁄5; fad. hofr.-kommissarie i Gamleby. Bat.-adjutant vid .Kalmar läns landtvärn 1808; poliskonstapel i Göteborg 10. Landtbrukare i Småland.
Uteslöts ur nationen 1806.
4265. Jakob Anton Frödelius. F. i Sthlm 1790 1⁄5; fad. statskommissarie [3689]. E. o. tj.man i Riksbanken 1808; kontorsskrifvare 16; bokhållare 24; revisor 25; åter bokhållare 31; kassör 34; kamrer 44; afsk. 48. Kammarskrifvare i Krigskolleg. 08; afsk. 27. Kammarskrifvare i Arméns pensionskassa 11; afsk. 26. D. i Sthlm 1857 17⁄9.
4266. Gustaf Eriksson. F. i Marstrand 1789 4⁄8; fad. Adolf, stadskirurg, tit. assessor, i Norrköping. Stud. i Åbo 1805, i Upps. 10; fil. doktor 12; med. kand. 14; med. lic. 15; med. doktor ult. 17; kir. mag. 19. Stadsfysiker i Norrköping 19; tit. professor 24; afsk. 32. Boktryckare i Norrköping, delegare i boktryckeri 24, ensam egare 31—33. Praktis. läkare på fl. st. 37; stadsläkare i Norrköping 38; afsk. 55. Godsegare i Österg. 32—37. D. i Norrköping 1865 15⁄2.
E. förenade som läkare med omfattande teoretiska insikter stor erfarenhet. Hyste mycket utpräglade konservativa åsikter, hvilka framlades för allmänheten dels i Posttidningen och »Tiden,» i hvilken han var en flitig insändare, och dels i tidningen »Östgöta-patrioten», den han åren 1845—46 ensam redigerade, men som af brist på uppmuntran snart måste upphöra. Gjorde sig ock känd som öfversättare till svenska af flere värdefulla utländska arbeten.
4267. Johan Peter Våhlin. F. i Lund 1786 16⁄4; fad. Arvid, auditör vid Söderm. reg. Stud. i Lund 1806; fil. doktor 08; prv. 13; teol. doktor 30. Docent i Lund 11; hofprädikant 15; leg.-präd. o. pastor vid svenska förs. i London 18; kyrkoherde i Västra Vingåker, Strängnäs stift, 30; prost 32. Skriftställare. D. 1861 24⁄6.
Om V. säges, »att hans olycka var att ha kommit på en plats i samhället, som icke passade honom.» Var en rikt begåfvad natur med mycken beläsenhet och vidsträckt språkkunskap, men något djupare vetenskapligt intresse egde han icke, och hans teologiska och religiösa skrifter äro obetydliga. Däremot på det skönlitterära området lade han i dagen sitt »kvicka och lifliga ingenium.» I författandet af äreminnen, värser och tillfällighetstal rörde han sig med mästarehand; i sina »Dagsländor» är han i sitt rätta element, lätt, lekande, oftast kvick, men ej sällan spetsig, satirisk, stundom kanske ock något grofkornig, ehuru äfven där snillet framlyser. Liflig och lättrörlig, hade han under sin vistelse i London tillegnat sig ett slags engelsk excentricitet, som föga passade i hop med hans kall och ej undgick att väcka anstöt hos en allvarlig landtbefolkning. Till sitt yttre var V. en högrest, starkt bygd och fetlagd man med later och åtbörder som en kyrkofurste. Den ovanliga dräkten, silkesstrumpor, skor med spännen och kortbyxor, satte därjämte en prägel af engelsk prelatens på denna märkliga personlighet. Hgstr.; N. fbok; Hbg.
4268. Carl Ludvig Våhlin. F. i Lund 1787 7⁄9; fad. Arvid, auditör vid Söderm. reg. Stud. i Lund 1806; fil. doktor där 08; prv. 11. Tjg. e. o. hofprädikant 15; kyrkoherde i Karlshamn o. Asarum, Lunds stift, 19; prost 19; afsk. 44. Egare af o. bosatt å Hedlanda, Söderm. län. D. där 1864 2⁄9.
Dömdes med anledning däraf, att han vigt en kvinna, som ej fyllt 15 år, ämbetet och pastoratet förlustig, men fick af nåd behålla båda. Några år senare begärde och erhöll han afsked. Gav.
4269. Gustaf Fredrik Lindmark. F. i Rinna 1784 26⁄3; fad. komminister [3355]. Prv. 1809; fil. kand. i Greifswald 11; fil. doktor 11. Kollega i Söderköping 13; kommin. i Rinna 16; kyrkoherde i Vallerstad o. Jårstad 24; prost 27. Riksdagsman 40. D. 1857 14⁄1.
4270. Carl Fredrik Elgerus. F. i Linköping 1785 14⁄2; fad. Daniel, handelsman. Hofr.-ex. 1807. Landsfiskal i Kungadömet, Söderm. län, 12; borgmästare i Nyköping 19; afsk. 37. Hospitalssyssloman i Nyköping 45; afsk. 59. D. i Nyköping 1864 10⁄5.
E. gjorde i Nyköping donationer till understöd åt »18 de mest nödstälde inom staden boende personer, som gjort sig kända för sparsamhet och ordentligt uppförande,» samt till aflöning åt gymnastiklärare vid stadens folkskola för gossar.
4271. Nils Johan Åkerstedt. F. 1785 24⁄1; fad. rådman o. handlande i Skeninge. Hofr.-ex. 1810. V. hhöfd.; mönsterskrifvare vid Kalmar reg. (17); afsk. Bosatt å Tillingeby i Målilla 17—24, sed. i Ingatorp.
4272. Per Daniel Amadeus Atterbom. F. i Åsbo 1790 19⁄1; fad. komminister. Fil. kand. 1815; fil. doktor 15. Lärare för kronprinsen Oscar 19—21; docent i Upps. 21; adjunkt 24; professor i teor. filosofi 28, i ästetik o. modern litteratur 35. Skald; litteraturhistorisk författare; medutgifvare af »Phosphoros» 10—13. D. i Sthlm 1855 21⁄7.
»Lycksalighetens ö», »Blommorna», »Fågel blå» samt åtskilliga smärre poëmer tillförsäkra A. en plats bland de ypperste af våra lyriske diktare. I sitt berömda arbete »Svenska siare och skalder» framträder han som en författare, hvilken i ideal uppfattning och briljant stil ännu är oupphunnen inom vår litteraturhistoria. En af stiftarne af Auroraförbundet och hufvudman för den nya skolan inom vitterheten, s. k. fosforisterna, i strid mot klassiciteten, representerad af Svenska akademien, blef han omsider 1839 efter inträdd försoning en af de aderton. Mycket arbetsam och entusiastiskt deltagande för alla yttringar af andligt lif, hade han en blid och utomordentligt älskvärd karaktär. I lifvets vanliga bestyr var han synnerligen opraktisk, men egde lyckligtvis en maka, som väl förstod att fylla denna brist. Till sitt yttre var A. en liten man, hade en svag kroppsbyggnad, men ett stort lockigt hufvud med hög panna och stora ljusblåa ögon. Se vidare B. E. Malmström; Schück o. Varburg; Biogr. lex.; N. fbok; Hbg; Hjärne m. fl.
4273. Lars Gustaf Könsberg. F. i Flistad 1786 28⁄3; fad. prost i Rystad. Fil. kand. 1810; fil. doktor 12; prv. 18. Kollega i Norrköping 13; kyrkoherde i Hedvigs förs. i Norrköping 21, i Gistad 26, i Nykil 39; prost 30, kontr.-prost 36—39, 48. D. 1854 7⁄4.
Om honom och brodern [4376] säges, att »båda höllo de god ordning i sina församlingar, skötte om skolväsendet och befrämjade, hvad till tukt och gudaktighet i allmänhet hörer.» Mtz.
4274. Carl Meurling. F. i Kristdala 1787 13⁄5; fad. prost [3191]. Fil. doktor 1809; prv. 13. Bibliotekarie vid Linköpings stiftsbibliotek 13; kyrkoherde i Kristdala 27; prost 33. D. 1873 12⁄7.
Såsom ett ganska märkligt förhållande må här anföras, att Kristdala pastorat, ehuru konsistorielt, likväl oafbrutet innehafts af Meurlingar, son efter far, samt af deras förfader på mödernet ända från 1582. Då blef nämligen Nicolaus Christophori Duræus kyrkoherde i K. och följdes af sonen, Bartholdus Nicolai Duræus, 1629. Hans enka öfvertogs tillika med pastoratet af Claudius Svenonis 1635, hvarefter Johannes Bartholdi Duræus [526], den sistnämndes styfson, blef kyrkoherde 1663. Denne efterträddes af sin måg, Olaus Haqvini Meurling, 1708, hvarpå följde hans son, Per Meurling d. ä. [2131], 1738; vidare hans son, Per Meurling d. y. [3191], 1790 och dennes son, Carl [4274], 1827. Hans son Charodotes [6325] efterträdde fadern 1874 och är nu innehafvare af Kristdala pastorat. Se vidare A.; C.
4275. Johan Gustaf Mühlenderlein. F. i Söderköping 1786 ll⁄4; fad. Christofer, handlande. Fil. doktor 1812; prv. 22. Kollega i Norrköping 15, i Västervik 19; rektor i Eksjö 23; kyrkoherde i Tingstad 24. D. 1827 10⁄12.
4276. Nils Peter Ljungholm. F. i Kvarsebo 1783 16⁄2; fad. Petter Holm, hemmansegare. Prv. 1808. Komminister i Stjärnorp 11, i Ljung o. Flistad 23. D. 1862 21⁄2.
Alltsedan sin prästvigning hade L. icke en enda hälgdag förr varit borta från kyrkan, än han några månader före sin död erhöll vikarie. »Vandringen mellan skrifbordet och den torftiga trädgårdstäppan, den han såsom en forntida präst med egen hand skötte, befrämjade hans goda hälsa.» Mtz.
4277. Johan Ekeroth. F. i Östra Eneby 1786 21⁄10; fad. prost [3415]. Hofr.-ex. 1806. Auskult. i Svea hofr. 06; e. o. brottm.-notarie 07; v. civilnotarie 08; v. hhöfd. 13; e. fiskal 15; fiskal 15. Brottm.-notarie vid Sthlms nordvästra kämnärsrått 10; afsk. 16. Häradshöfding i Erlinghundra, Seminghundra, Långhundra o. Färentuna, Sthlms län, 19; tit. lagman 27. Egare af Forsby i Knifsta, Sthlms län. D. 1844.
4278. Jakob Peter Hellvegh. F. 1789 5⁄2; fad. kvartermästare. Hofr.-ex. Fänrik vid Lifgr.-reg:s rotehållsdivision 1808; löjtn. 12; trol. afsk. m. tit. kapten 14. Egare af Fölingsö i Kisa 25—29. D. i Linköping 1849 13⁄1.
H. deltog med regementet i 1808 och 09 års fälttåg mot Ryssland och bivistade träffningen vid Umeå sistnämnda år.
4279. Olof Grönblad. F. i Västra Husby 1780 19⁄4; fad. Olof Månsson, bonde. Prv. 1806. Komminister i Dagsbärg o. Krokek 20, i Västra Husby 26. D. 1851 9⁄1.
4280. Jonas Gustaf Zander. F. i Gårdveda 1787 13⁄8; fad. Claës Johan, skeppsklarerare i Kalmar. Brottm.-notarie vid Sthlms nordvästra kämnärsrätt 1817; civilnotarie 23; tit. adv.-fiskal; prim.-kämnär vid Stadens kämn.- rätt 34; rådman i Sthlm 35. Led. i Sthlms posträtt 34—35; led. i Slottsrätten 37—44. D. i Sthlm 1852 26⁄5.
4281. Jakob Magnus Ekman. F. i Norrköping 1786 26⁄6; fad. Jakob Magnus, källarmästare. Prv. 1810. S. m. adjunkt, slutl. anst. i Hällestad 23; tj.fri o. bosatt i Västervik 26. D. där 1828 28⁄8.