1.
Ack, saliga stund utan like,
Han lever, han lever ännu
Och vandrar i segrarnes rike!
Min själ, varför ängslades du?
Ej längre vid graven jag gråter,
Där bleknad i döden han låg,
|: Jag sett honom levande åter,
Ej förr jag så skön honom såg. :|
2.
Han lever, och jag skall få bringa
Hans vänner det saliga ord!
O, jag som är ringast bland ringa,
Den minsta han känner på jord!
Och jag skall hans hälsning utbära.
Ack, kunde jag sjunga den ut!
|: Ack, kunde ej änglar begära
Att gå med så saliga bud! :|
3.
Ack, saliga stund utan like,
Han lever, han lever ännu
Och vandrar i segrarnes rike!
Min själ, varför ängslades du?
Du sökte att finna den döde
I klippgravens ödsliga rund,
|: Så fick du den levande möta,
Ack, saliga, härliga stund! :|
