Alexander I:s tal vid lantdagens avslutande den 19 juli 1809
|
| Ur: Robert Castrénin — Skildringar ur Finlands nyare historia. Helsingfors 1882. Källtext - Finlands Riksdag |
"Då jag sammankallat Finlands Ständer till en allmän landtdag, har jag velat känna nationens tankar och önskningar i afseende å landets sanna väl.
Jag har fästat Eder uppmärksamhet vid ämnen af högsta vigt för den allmänna välfärden. Öfvertygad om redligheten af edra tänkesätt, äfvensom medvetande af mina rena afsigter, har jag lemnat åt edra öfverläggningar den fullkomligaste frihet. Inga maktspråk, ingen främmande obehörig inflytelse hafva kränkt edra rådplägningar. Jag har vakat öfver deras fria och ostörda lopp, och ehuru frånvarande, har jag varit jemt hos eder med mina önskningar för framgången af edra göromål.
De svar och utlåtanden jag nu af eder emottagit, röja ej mindre klokhet än kärlek till fosterlandet. Jag skall taga dem under nådigt öfvervägande, i den författning jag är sinnad göra för Finlands väl.
Edra arbeten upphöra ifrån denna stund; men äfven åtskiljde, hafven J vigtiga pligter att uppfylla.
Återbären i skötet af edra hemvist, och intrycken i edra medborgares sinnen det inbördes förtroende som rådt i edra öfverläggningar. Underhållen samma tänkesätt och öfvertygelse, om de för eder politiska ställning vigtigaste fördelar, om edra lagars helgd, om personlig säkerhet och ostörd egendomsrätt.
Detta ädla och redliga folk skall då välsigna den försyn, som stadgat sakernas närvarande ordning. Upphöjd för framtiden bland nationernas antal, under sina lagars skydd, skall det ihågkomma sina forna styrelse, blott för att så mycket fastare underhålla de vänskapsförbindelser som freden skall återföra.
Och jag, jag skall hafva skördat den yppersta frukt af mina omsorger, då jag får se detta folk lyckligt, ostördt af fremmande anfall, fritt inom sig, öfverlemnande sig under lagarnes och sedernas hägn, till åkerbruket och andra lofliga näringsyrken, och, genom uppnådd verkelig sällhet, rättfärdiga mina afsigter och välsigna lott."