Alle man i bålen!
Gissa, vars är skålen:
skrålen, gode vänner, skrålen!
Han med stora magen
blev på denna dagen
fram till denna världen dragen.
Älskad av kamrater,
vördad av magnater,
rikshärold och statssekter i rikets och i nöjets stater,
tar han smak och toner,
efter ord, personer,
ämnen, ordning, tid och skick.
Drick!
Oro och bekymmer
vid hans åsyn rymmer:
moln hans ögon aldrig skymmer.
Under lek och joller,
brev och protokoller
han i bästa ordning håller.
Spannmålskommissioner,
barnsängsdirektioner,
ordenstal och tråk och bråk i inrikes expeditioner,
allt han väl bestrider,
och hans nöje lider
ej därvid ett ögnablick.
Drick!
Men en ting ej glömmes:
att, när glaset tömmes,
Elis allramest berömmes.
Önskom honom, bröder,
allt, vad kroppen göder,
allt, vad muntert snille föder.
Måtte kreditorer
och exekutorer
i ditt förmak lämna rum för välbemedlade pastorer:
måtte dina dagar,
efter ödets lagar,
långsamt skrida till sitt mål.
Skål!
