[ 77 ]

AMARYLLIS.

Se! min Amaryllis blänker,
Klädd i gnid och purpurglans;
Phantasin en färgbild skänker
Af det härliga Provence.
        Ack, till söder, —
        Der du glöder,
Lifvet leker bort sitt qval, —
        Tankan ilar,
        Vingen hvilar
I en drufbekransad dal!

Der, bland myrt och tamarinder,
Lik en bländande Brunette,
Som på kullen rankor binder,
Dansar, spelar kastagnett;
        Fullhet strålar
        Du och målar
Flamman af ett eldigt blod.
        Nöjet andas,
        Välljud blandas
I den klara luftens flod.

Kung René i dina lunder
Blott åt nöjet lagar gaf,
Skild från politikens funder: —
Spiran var en herdestaf: —
        Sökte priset,
        Paradiset,
Hos en älskande bergère.

[ 78 ]

        Du symbolen
        Af Gemålen
Än, o, Drottningsblomma, är!

Under lundens kapiteler,
Kring det sälla kungapar,
Näktergalar, Ministreler
Höjde sina gudasvar.
        Festens kransar
        Ej med lansar
Vunnos blott i nöjets hof;
        Amaryllen
        I idyllen:
Skönheten fick sångens lof.

Romantikens borgar throna
Ej vid Loire’s stränder mer;
Evigt dock din drottningskrona
Vårens Gud sin hyllning ger.
        När hon skiner,
        Med rubiner,
Gnistrande i solens brand,
        Hell derinne
        Sångens minne,
Troubadourens fosterland!