Anders och köks-Kajsa

Anders och köks-Kajsa av Anna Maria Lenngren

Diktad 1793 och ingår i Lenngrens Samlade skaldeförsök. Tonsatt av Johann Friedrich Haeffner. Översatt till engelska, Neville and the Kitchen-maid. A Ballad., av Philip K. Nelson, 1984.

Katrina i sin fållbänk låg —
»Hå, hå ... du söta Anders!»
På giftas lekte hennes håg:
Hon ideligen kronor såg,
Och sömnen var till fanders.

Och mörk var natten. Blåsten röt.
Mot väggen luckan smälde.
Och katten skrek och hunden tjöt
Och regnet stridt ur rännan flöt
Och syrsorna de gnälde.

Och bäst som Jeppe ^[1] tutar tolf,
På dörren hördes knackas,
Och strax sprang upp båd lås och kolf —
Ett spöke stod der midt på golf
I lång Vingåkers-jacka.

Vid bänken ned det sänkte sig ...
»Aj, hu då!» skrek Katrina.
»Nå, Anders? Nå besitta dig!
»Hur har du hjerta till att mig
»Med sådan skrämsel pina?»

Det var ej Anders, stackars karl.
Nej, ödet månde skicka
Att detta sjelfva husbond var,
Som länge hemlig afsigt bar
På Kajsa, fattig flicka.

Katrina flög af bänken opp,
Förargad, kan man tänka.
»Blif qvar», skrek herrn, »min sockertopp!
»Jag pengar till en lång-salopp
»Dig lofvar strax att skänka.»

I hennes barm en penningpung
Vid dessa ord han lade;
Och pigan var så varm, så ung
Och jungfrudomen var så tung —
Och myntet verkan hade.

Men köksdörrn var ej rigtigt stängd,
Och han, som blef bedragen,
Kom in i tysthet, blef befängd
Och fans uti sitt strumpband hängd
Om ottan andra dagen.

Der hang han, styf och kall och blek,
Vid farstudörrn, den arme!
Katrina, som nyss honom svek,
Kom ut och väsnades och skrek
Så Gud han sig förbarme!

Der hang han, blek och styf och kall:
Katrinas sorg var bitter.
Se så — nu damp han knall och fall ...
Och härmed är balladen all,
Och gråte den, som gitter!

Karl Warburgs Noter och historiska kommentarer, i 1890 års utgåva av Samlade skaldeförsök

1. Jeppe. Öfverst på nu varande Brunkebergs torg i Stockholm, som ända mot slutet af 1700-talet utvisade lemningar af en oländig grusbacke, låg ett trätorn, i hvilket bodde en af staden antagen väktare, allmänt benämnd »Jeppe på berget», efter Holbergs komedi med samma namn. Med sin lur tutade han ut nattens timmar.

Externa länkar

På Projekt Runeberg finns noterna till melodin.