Anjalaförbundet - Cirkulär i Arméen d. 12 Aug 1788.

Cirkulär i Arméen d. 12 Aug 1788.
av Anjalaförbundet
Skrivit till armén under Gustav III:s ryska krig. På Wikipedia finns en artikel om Anjalaförbundet.


Cirkulär i Arméen
d. 12 Aug 1788.


Då, som Läsaren av de föregående Handlingarne inhemtat, ropet på Ständernas sammankallande begynte blifva allmänt vid Arméen, och utgöra ett slags cri de ralliement för personer af för öfrigt ganska olika tänkesätt, så utspriddes vid densamma följande Punkter, såsom föremål för den tillkommande Riksdagens öfverläggningar och beslut:

Till Riksens Ständer kallas Ridderskapet och Adeln; Städernas och Landets hofaste män, som varit i embeten; Borgare och Menige Allmoge, samt representanter af Preste-Ståndet, i likhet med Krigs-Befälet.

2) Rikets Drätsel-verk ställes på gamla foten under Kammar-Collegium och Stats-Kontoret, med upphäfvande af Finans-Minister och dess expedition, såsom i en fri stat otjenliga medel till hemlighet och arbiträr myndighet.

3) Rikets gäld godkännes med Bankens garanti och genom hushållning efter hand betalas. Men alla medel, under Rådets tillsyn och ansvar, efter anordnad stat, användas och bestridas.

4) Till Konungens behof och hushållning anslås en tillräcklig summa, som ej får öfverskridas, eller staten med hans enskilta gäld belastas.

5) Riksens Råder måste tillsättas efter 1720 års Regerings-form, och ej utan ransakning och dom kunna demitteras. Deras antal fastställes till 18.

6) Intet offensift krig företagas, utan Ständers samtycke. Inga defensiva anstöater verkställas, utan med RådsRåde, som, då de det äska, äga rätt att se utrikes korrespondenser och depecher.

7) Alla embeten tillsättas efter vederbörandes förslag, och de författningar upplifvas, som förbjuda flera embeten i en hand.

8) Rådet må i slutet av hvart 3:dje år, sammankalla Riksens Ständer, som om Rikets ekonomiska angelägenheter, äga att vidtaga författningar, med uteslutande af alla monopolier. - Men inga enskilta personers ärender få hos Ständerna föredragas eller deras omdöme underställas.

9) Tryck-friheten införes.

10) Lagen bibehålles i sin helgd, den intet land bättre äger. Men Polis-kammaren i Stockholm afskaffas, såsom en, emot folket rätt och säkerhet stridande arbiträr domstol.

11) Att motörerne till den sista olyckan uppdagas och androm till varnagel afstraffas, påstås: dock att alla enskilt hämnd förqväfvas och viker för allmänt väl.

12) Fred slutes med grannar, och sådana allianser med andra makter, att Riket, utan fremmande subsidier, genom egen tarflig hushållning, kan bestå och söka sjelfständighet uti samdrägt och egen styrka.

Uti det öfriga kan 1772 års Regerings-form följas, såsom tjenande till en anständig jemnvigt imellan Folket och Konunga-makten.


[Hemliga Handlingar: hörande till Sveriges historia efter Konung Gustaf III:s inträde till regeringen., s. 121–123, Stockholm 1821]