Bahus-Läns Beskrifning/Del II/Kapitel 01

←  Om the Gamla Nordskas Gille och Gästabod, samt föröfwade widskeppelser therwid och eljest

Chorographia Bahusiensis Thet är: Bahus-Läns Beskrifning av Johan Oedman Om Bahus-Slott

Om Mastrands stad och Slottet Carlsten  →

Thet Andra Hufwud-Stycket Om Bahus-Län in specie eller i synnerhet, Innefattandes dels The ther warande Slott ock Städer, dels Pastorater ock Socknar. Then 1:sta Delen Och

Thet 1sta Capitel. 1:mo Om Bahus-Slott.^[1]

Thetta Slots Fundator, som lagt Grundwalen ther til, har warit en Norsk Kong, wid Namn Håkan Magnusson, hwilcken år 1310 lät bygga Bahus, sen han bytt sig til then Holmen, som Bahus-Slott står på af Åboerna i Tougstorp ock Jörlande Sockn ock gaf them i wederlag ett stycke Äng ock ett Fiäll, Järefiäll kalladt, hwilcket ett gammalt Odals-Bref tydeligen utwisar, hwar efter Fästningen blef rätt fullbordad 1448. Ther på öfwerantwardade han thet Gref Jacob af Halland^[2] hwilcken hölt thet så fast, at Kong Håkan lät thet bestorma ock fick thet igen; dock blef thet åter intagit af Hertugarne Erik ock Waldemar, som wid Fredz Fördraget måtte lefwerera thet tilbaka.^[3]

År 1343 har Kong Magnus Ercksson gifwit Drotning Blanca Baihus och Elfsyssel til Lijfgedinge, som Brefwet ther om lyder, dateradt Bahus. Året ther efter blef stadfäst, at hans Son Håkan Magnusson skulle wara Kong i Norrige ock Erik i Swerige, dateradt Bahus 1344.^[4]

Thetta Slott har then Wälbördige Mannen Jöns Holgersson Ulftand uti 7 års Krig från 1558 til 1565, som war emellan Kong Erik i Swerige ock Kong Fredrick den II. i Dannemarck, manligen förswarat emot the Swänska, som hade thet hårdeligen belägrat ock efter många Stormar bestegit; ock tå the hade intagit thet stora Torn, kalladt Fars-Hatt, blefwo the af en Mijna, fyld med en half Läst Krut, sprängde hemligen i Luften, til en Summa af 2200 Man til Häst ock Fot, tå ock theras Öfwerste Carolus Mornai blef fången, som skedde 1565 & 66. År 1605 blef thetta Slott å nyo fortificeradt ock starckare giordt, under then Tijd Sten Malthesson war Commendant, ock sen, efter hwar ock en feigd, är thet alt mer ock mer förbättradt, icke allenast under Danska, utan ock sedermera under Swänska Regeringen, så at om thet höga Bärget (röda Koen kalladt) på norre Sijdan icke wore högre, än Slottet, syntes thet wara nästan oöfwerwinneligt, med mindre thet, genom en långsam Belägring, måste ge sig.

På thetta Bahus-Slott, hwaräst fins, jämte Kyrcka för Guarnizonen, en öfwermåttan skiön med stadigt friskt rent upswällande watn öwertäckt Brunn, huggen uti hårda hälleberget helt diup, så at ther aldrig tryter watn i Belägrings-tiden, äro för Lifstids-Fångar ock andra stora Missgärnings-Män, som ther hålles fångne, bland andre mörke arrester, 2ne stycken, som kallas Fars-Hatt ock Mors Mössa, tijt the sänkas ned lik som i en diup afgrund, hafwandes til gålf Järn-Galror at gå ock ligga på, hwar under är ock ett stort diup, hwilket wäl emottager alla theras excrementer, men kaster sen ifrån sig en olidelig Luckt ock Stanck, så at the arme Delinquenter wilja helre dö, än ther bli liggandes något Dygn, sen längre, hwarigenom ock många bringas til en san Bekännelse, Bättring ock Omwändelse, ther the eljest intet kunna bringas til rätta.

Emellan Staden ock Slottet, dock på samma Grund ock Holme, ha Landshöfdingarne öfwer Bahus-Län altid haft sitt Cantzelie sen Landet blef Swänskt, tils Gouverneuren ock Ammiralen Siöblad blef Landshöfdinge, tå han för Flottan skuld måste flytta til Giöteborg ock tillika såsom Öfwer-Commendant se Fästningswärcket til godo, som tå war mäst i arbete med Skantzarne Giöta Leijon ock Cronan, samt Sten-Murarne omkring hela Staden utom Krut-hwalfwen ock Portarna jämte nya Wärfwet, hwar efter Landshöfdingen ther stadigt haft sitt Säte.

Then förste Landshöfdingen war Harald Stake, sen Landet blef Swänskt 1658, ock war ther en mäckta rik Herre, hwars Gods mäst öfwer hela Bahus-Län blefwo wid Reductionen honom ifråntagne ock til Boställen anslagne, dödde så 1678, sen han ther warit i 20 år.

Honom succederade Georg Hindrich Lübecker, men war ther intet mer än 4 år.

Efter honom kom Johan Benedict von Schiönleben, sen han så wäl i Sal. Kong Carl Gustavs tid, som Sal. Kong Carl den XI:tes Högstloflige i Åminnelse wist i alla feigder stor Tapperhet, ock thet år 1682, lefde ther wid alt tils 1707, i 25 år.

Ther efter (som förbemält är) blef Ammiral-Gouverneuren Eric Siöblad, som kom i onåde 1711 ock blef afsatt året therefter, dock restituerad til heder, Lif ock Gods 1719 efter Sal. Kong Carl den XIItes död.

Sen fick General-Gouverneuren Mörner Fulmakt; Men tå han 1719 blef Riks-Råd ock Président, blef Landshöfdingen från Gothland Nils Posse förordnad.

Efter honom kom 1723 Gen. Lieut. Axel Gyllenkrok, sen Gen. Major Bengt Ribbing 1732. efter hans beklageliga död förordnades Hr. Gen. Majoren Lorentz Stobée 1741, then GUD läte länge ock wäl lefwa til höga Öfwerhetens wälbehag ock hela Länetz glädie ock fromma!

Underrättelse om Bahus-Läns Commendanter har jag fådt från Lands-Cantzeliet, genom Gymnasii Bokhållaren ock Ränte-Mästaren Hr. Johan Otto Scharps oförtrutna Beswär, alt ifrån år 1447.

Then 1ste war Hr. Jörgen Laursson Riddare som regerade från 1447 til 1451 ock altså i 4 år

	2dre	Hr. Jon Smör, regerade ther ifrån til år 1454	“	3 år
	3die	Hr. Otto Matzson til 1461 i	“	7 år
Then	4de	Hr. Anders Zingkler til 1464 i	“	3 år
	5te	Hr. Ebbe Munck til 1469 i	“	5 år
	6te	Hr. Hindrick Crummedige til 1478 i	“	9 år
	7de	Hr. Otto Ruth eller Rud til 1489 i	“	11 år
	8de	Hr. Nils Bild til 1492 i	“	3 år
	9de	Hr. Gude Giädda til 1499 i	“	7 år
	10de	Hr. Söfren Skåning til 1504 i	“	5 år
	11te	Hr. Knut Knutsson til 1507	“	3 år
	12te	Hr. Ditloff von Ahrenfelt til 1513	“	6 år
	3de	Hr. Hans Breide til 1516	“	3 år
	14de	Hr. Herman Skrifwer til 1519	“	3 år
	15de	Hr. Hans Eriksson til 1523	“	4 år
	16de	Hr. Claas Bilde til 1550	“	27 år
	17de	Hr. Tage Tott Ottesson til 1558	“	8 år
	18de	Hr. Jöns Ulfstand Holgersson til 1565	“	7 år
	19de	Hr. Wincentz Juel til 1568	“	3 år
	20de	Hr. Jörgen Skram til 1571	“	3 år
	21te	Hr. Peder Gyllenstierna til 1575	“	4 år
	22de	Hr. Hindrick Gyllenstierna til 1591	“	16 år
	23die	Hr. Hannibal Gyllenstierna til 1594	“	3 år
	24de	Hr. Sten Malthesson til 1605	“	11 år
	25te	Hr. Sten Matsson til 1612	“	7 år
	26te	Hr. Jörgen Lunge til 1617	“	5 år
	27de	Hr. Jöns Sparre til 1631	“	14 år
	28e	Hr. Corfitz Ulfelt til 1633 i	“	2 år
	29de	Hr. Otto Tott til 1639 i	“	6 år
	30de	Hr. Hannibal Seetz eller Sestedt til 1641	“	2 år
	31sta	Hr. Olof Passbärg til 1645	“	4 år
	32dra	Hr. Iwar Krabbe til 1658 i	“	13 år

Sen Landet blef Swänskt den 18 Martii 1658, ha följ. warit Commendanter på Bahus-Slott.

Ty fast Högbemälte Herrar Gouverneurer ock Landshöfdingar Stake, Lübecker ock Schiönleben ifrån år 1658 til 1707 uti 49 samfälte år residerade i Bahus, dock icke på Slottet, utan nedan för wid Cantzeliet, dock på samma Grund ock Holme, har dock altid Fästningen haft Öfwerstar ock Öfwerst-Lieutenanter til sina Commendanter thessutan:

Then	1ste	har warit Hr. Bengt Liliehök 1/2 år
	2dre	Hr. Liborius Mentz ock allenast 1/2 år
	3die	Hr. Sven Barck ifrån 1659 til 1660 1 år
	4de	Hr. Börge Drakenberg til 1676 16 år
	5te	Hr. Börstell	⎫ ⎪ ⎪ ⎬ ⎪ ⎪ ⎭	alla ihop i 14 år
	6te	Carl Gustav Frölich
	7de	Hr. Zacharias Aminhoff
	8de	Hr. Nils Durell
Huru många år hwar warit, wet ingen at ge mig Besked, dock efter the förste 4 ock the sidsta har jag giordt uträkning på 14 år.
Then 9de Hr. von Ungern Sternberg är blefwen altså Commendant 1690 til 1700 i 10 år
	10de	Hr. Dobrikoffski til 1701 1 år
	11te	Hr. Per Hård til 1722 i 21 år
	12te	Hr. Hindrich Johan Rebhinder til 1734 12 år
	13de	Hr. Julius Modee
	14de	Hr. Öfwerst Lieut. von Grot

Huru starckt thetta Slottet är befäst med utan- ock innan-wärck, ock huru tappert Motwärn thet gjorde i 1678. års feigd, eller Gyllenlöwes Krig, thet skulle jag beskrifwa, ther Hr. Præses Cederbourg thet samma icke för mig giordt.^[5] Har altså thetta Bahus-Slott, så wäl som Kongälfs Stad ther under, wid alla feigder utstådt stora Bombarderingar ock Belägringar både tå thet war Danskt, som ock sen thet kom under Sweriges Crono, både i Kong Carl Gustavs ock K. Carl den XI:tes tid, tå thet fuller blifwit mycket ruineradt särdeles på norre sidan af Muren gent emot thet höga Bärget Fontin ock röda Koen, som thet kallas, hwilcken Mur dock efter Freden särdeles nu är i godt Stånd igen ock på alla sidor öfwermåttan wäl fortificeradt; Men i Kong Carl den XII:tes tid 1717 wardt beslutadt at låta thetta skiöna Slott förfalla, såsom helt onyttigt, sen Bahus-Län kom under Swerige ock i stället bygga ett annat fördelacktigare wid Strömstad på Sundsborg, belägit wid Swinesund eller Ingången för alla resande Landwägen från Norrige til Bahus-Län samt til siös från ock til Fridrichshald: hwar til wäl en begynnelse giordes ock en hop Canoner fördes tijt från Bahus-Slott; men tå then Sal. Herren blef igenom ett olyckeligit Skott skuten wid Fridrichshald, blefwo alle the Fästnings-wärcken 1719 wid ändan på Kriget aldeles ruinerade ock the Canoner altså tilbaka förde, som icke blefwo wid Strömstad nedsänckte, hwilcka dock af Dykare äro sedermera til största delen åter uptagne ock til sin ort förde, så när, som them Fienden kom öfwer ock borttog.

2. Om sielfwa KongElfs-Stad.

Thenne gamble Stad, belägen rätt ned under Bahus-Slott, dock på norre sidan om Älfwen, öfwer hwilcken äro giorde 2ne kostbara winn-Bryggor at ther öfwer fara Norr til Kong-Elf ock Söder åt Giöteborg från Slottet, kallades fordom Konge-helle, thet är Konga-Boning, liksom Konga-hold betyder ett Kongs-hus eller Sal, utan twifwel så kalladt, antingen therföre, at Konungarna ther hade fordom sitt Residence ock Säte, eller för thet Kongen af Swerige hölt ther Möte med the Norska ock Danska Kongarna, när the wille handla om Fred, efter thenne Staden låg tå i gräntze-Skildnaden, när wid Hafwet.^[6]

År 997 tå Kong Oluf Tryggesson hade låtit Christna Wijken eller Bahus-Län, hölt han Möte i Kongelle med Drotning Sigrid Storråde af Swerge om Äcktenskap, som ej gick för sig, efter hon ej wille antaga then Christeliga Trona.^[7]

Anno 1020 hölt Kong Oluf Haraldsson hus i Kongelle med mycket Folck ock Skepp, ther mötte honom omsider Kongen af Swerge ock giorde Freds Förbund med honom: Samma tid hade Kongen af Norge jämwäl then del, som Kongen i Dannemarck haft ther i Landet.^[8]

Anno 1078 blef åter hållit ett Möte af Konungarna i Kongelle, tå möttes tilsammans Kong Oluf Haraldsson Kyrre ock Kong Knut af Dannemarck, som giorde Förbund med hwar annan om ett Fälttog mot Engeland.^[9]

Anno 1100 möttes 3ne Kongar i Kongelle, nemligen Kong Magnus af Norge, Kong Inge af Swerge ock Kong Erik Swensson af Dannemarck, the gingo fram på Walden för sig sielfwa ock giorde Fred med hwar andra.

Anno 1117 hade Kong Sigurd Jorsalafar sitt Residence ock Säte i Kongelle ock förbättrade thenna Staden ganska mycket, så at i hans tid war ingen mäcktigare eller rikare Stad i hela Norge: han bygde ther en Kongsgård ock ett stort Castell af Torf ock Sten ock lät gräfwa dijken ock Walgrafwar ther om, hwars rudera eller qwarlefwor något litet synes ännu ther efter, ock är thet samma, som nu kallas Castell-Ladugården (then ther tilförne, i Harald Stakes tid, war Gouverneurens ock Landshöfdingens Boställe, men nu Öfwerstens för Bahus-Läns gröna Dragoner). Här brede wid bygde ock 1130 thenne berömwärde Jorsalafar en Kors-Kyrcka af Trä, i hwilcken han lät sättja up en Altare-Tafla af Silfwer ock Guld, besatt med dyrbara Stenar, then han hade fådt från Græke-Landet, ock på then thet heliga Kors, af Christi Kors utarbetadt, som han hade fördt från Jerusalem. Kong Eric Eimund i Dannemarck hade sändt honom ett skiönt Skrin, thet gaf han ock til thenna Kyrckan samt ock then Bok med förgylte Bokstäfwer, förärad af Patriarchen i Constantinopel.^[10]

Anno 1135 i Kong Harald Gilles tid, tå Guttorm Harald Flattis Son ock Sermund Huspryde woro Höfdingar i Kongelle ock Anders Brunsson Sockne-Präst thersammastädes til Kors-Kyrckan, blef ett stort buller öfwer hela Staden första Söndags-Natt in til Christi Himmelsfärds-Dag, liksom en stor Armée eller Krigs-här hade med fult Gewär marscherat igenom Staden: Hundarna lepo ut ock blefwo galne ock ho som blef beten af them, blef ock galen med: Många Borgare blefwo här öfwer förfärade, sålde sina Gårdar ock flötte ut på Landet ock til andra Köp-Städer at bo: The förståndige förundrade sig storligen ock mente, at thetta betydde them en stor olycka. På Pingest-dagen ther efter rådde ock förmante Sockne-Prästen i Kongelle Hr. Anders Brunsson them til at öfwergifwa thenna härliga Staden (som sträckte sig tå ut med norre Älf åt Castell-Ladugården in emot sielfwa Hafwet) men dock wara wid ett fritt mod, taga wäl wara på Elden, sen the räddat sina Saker ock bedt GUD om Nåde: hwarefter 13 af the förnämste Borgare giorde resefärdige at fara siöleds til Bergen i Norge, men thet lyckades intet bättre, än at 12 af them blefwo borto med Skepp ock Godz ock then 13de allena blef bärgad ock kom med sitt Skepp ock Godz wäl behållen til Bergen, sände så bod til Kongelle ock rådde them at wäl förwara Staden, ty Wenderne woro utdragne med en stor här at strida emot the Christna ock fingo öfwerhand, hwar the foro fram; Men Folcket aktade icke thenna warningen, förglömde then farliga handel ock bulret, som hade warit i Staden, icke eller lade på hiertat Prästens alfwarlige påminnelse. Hwad hände?

På St. Laurentii Dag, tå thet war ringt til Högmässan, kom Rattebur Wendernas Kong til Kongelle med 250 wendiske Snäcker, eller, som wi nu kalle, Caper-Fartyg, ock på hwart 24 Soldater ock 4 Hästar, en del lade i Land Öster up omkring Hisingen in til Kongellen en del lade in til Pålarne eller Bryggan, satte Hästarne i Land, redo öfwer Bras-ås ock kommo öfwer Staden. Men tå en i Staden blef thet warse, sprang han strax til Slotts-Kyrckan, hwaräst the mäste Borgare woro i Högmässan ock gaf them thet tilkänna, the mente, at thet war Kong Eric af Dannemarck. I tancka at få Fred med honom, sökte altså hwar til sitt Hus at bewäpna sig ock gofwo sig ther efter ned på Bryggan, hwaräst the fingo se, at thet war en Här af Österlandsfolck. För Bryggan flöto 9 Coffardie-Skepp, them lade Wenderna först til, Köpmännen wärjade sig manligen, så at Wenderne miste sitt Skepps-folck, som woro mer än på 150 Skepp, them the öfwerwunno: Tå the hade tagit Skeppen flydde Borgarena på Slottet med thet mäste ock bäste the hade ock kunde taga med sig. Hustrorne ock theras Döttrar foro vp i Landet ock Wenderne gingo in i Staden, plundrade then ut ock drogo sen för Slottet. The Wenders Kong tilböd them Fred ock lofte them få fritt gå ned af Slottet med theras Wapn-kläder ock Pengar, men the wille intet: Ther på skiöte the på thessa Hedningar, kastade Stenar ock grus på them, så at thet föll mycket Folck på bägge Sidor: Tå thetta blef kunnogt up i Landet, kom Bod til Skiurthög (som nu kallas Skiurte) twärt öfwer Giöta-Älf, hwaräst war Gästebod ock mycket Folck samladt ock bland andra en starck frimodig Bonde Ölfwer, som språng strax up, satte sin Järn-Hatt på, tog sitt Skiöld ock en stor Yxe i handen ock sade: J gode Drängar, låter oss hielpa them, thet är nu bättre at dräpa Hedningarna ock rädda wårt Fädernesland af theras wåld, än at sitia här ock fylla sig med Öl; Men the rådde honom ther ifrån ock ingen wille följa honom: Men han sade: efter som ingen wil följa mig, så wil jag fara allena ock jag skal lägga en eller twå Hedningar ned, förr än jag faller, ther på lopp han in i Staden, en del af hans wänner lupo efter honom at se, huru thet wille aflöpa: Tå han kom in emot Slottet ock Hedningarne blefwo honom warse, kommo 8 bewäpnade Män mot honom, han lyfte Yxen hastigt up, ock skar Strupen af på then, som kom bak på honom och slog then ihiäl, som stod fram för honom: han lyfte så Yxen 2dra gången up ock med 2 hugg dräpte 2 af them, the andra slog han til sido med Yxhammarn, men blef sielf tå illa blesserad och sårad: The 4 Hedningar flydde ock han förfölgde them så at 2 af them kommo at stå i ett Moras, hwaräst Ölfwer dräpte them ock blef så sielf fastnader i hängedyet, tils hans Folck kommo ock hielpte honom up, förde så honom hem til Skiurte ock läkte honom: Thet säges, at ingen Bonde i hela Norge har giordt manligare Bedrifter, än han.

Sen thetta war alt skedt, kommo 2:ne Landshöfdingar med 600 Man at undsätia Staden ock Slottet; Men tå then ene såg Hedningarna wara så Manstarcka, blef han förfärad ock drog tilbaka igen med 400 Man, hwar efter han blef mycket föracktad, så länge han lefde: Men then andra gaf sig emot Fienden med the 200 Man han hade, dock blef slagen med alt sitt Folck.

Ther på sökte Wenderne alt närmare ock närmare in til Slottet, hwaräst Kongen ock hans Skeppare stodo i Bakhåld. Thesse Wender hade en Skytt, som träffade en Man så ofta han skiöt til Fästningen, ty han stod betäckt emellan 2, som beskiärmade honom med theras Skiöld: Tå sade Seemund Huspryde til sin Son Asmund, wi wele bägge skiuta på en gång, jag wil skiuta på then, som bär Skiälden, skiut tu på Skytten: Seemund skiöt til en af them, som hölt Skiölden ock Asmund skiöt emellan Skiöldena ock råkade Skytten just i Pannan, så at Pijlen stod ut igenom Nacken. Hwarpå en Trålkarl ibland Wenderna gick til Slotz-Porten ock stack en ihiäl, som stod wakt, the af Slottet skuto på honom med Pijlar, men tå hwarcken Järn eller Stål bet på honom, fast han ingen Skiöld eller Pantzar hade på sig, skiöt en af Muren til honom med en Eeke-Pijl, som war härdad i Elden ock skarp i then ene ändan, then bet på honom, så at han stalp ned som en Hund: Tå Wenderne thet sågo, tiöto the ock låtte som Wargar, ock the Wenders Höfding sade: Thetta Folcket är hårdt at handla med, ock om wi skiönt röfwade alt thet the hade, så måtte wi dock hafwa gifwet mycket til, at wi aldrig hade kommit här: Först wände the sig med Gewär, ther efter slogo the oss med Sten ock nu slå the oss med kniplar, som Hundar, ock jag förmärcker intet, at Wapn ock Wärja fattas them.

Anstalt til thessa Eeke-Pilar at wärja sig med giorde Kong Sigur Jorsalafar, ty tå han hade bygt Bahus-Slott, befalte han ock ther efter, at hwar Mans-Person på Landet, som war 9 år ock ther öfwer, skulle bära in på Slottet 5 Stenar ock 5 Eeke-Pålar, hwasse i ändarna, tå the ledo mangel på them, klöfwo the them mitt i tu.

Hedningarna fulfölgde Belägringen ock skiftades wid at storma Slottet, ock efter Wendernes Kong lät tilbiuda them Fred, at the måtte gå ut med full Mundering ock så mycket Gods the kunde bära, måste the, sen Seemund Huspryde war fallen, gifwa sig til Hedningarna; Men the stodo intet wid accord, ord ock afsked med them, utan dräpte the blesserade ock alla Barn, som the ej kunde föra med sig: Sedan röfwade the Slottet ock Slottz-Kyrckan, togo thet helige Kors bort ock then skiöna Altar-Tafla, som Kong Sigur tijt förärt; ock tå the gingo utaf Kyrckan gaf Prästen Kongen ett förgylt ock af Silfwer beslagit Wapn, ock Kongens Syster en stor Guld-Ring, ther af märckte the at han war en af the förnämste i Staden: Kongen, som stod hos Prästen sade: Thetta Hus är bygt med stor flit, men mig synes, at then GUD, som thet är bygt til äro, war wred på them, som Staden skulle förswara: Prästen med sitt Tal ther på bewekte så Kongens hierta, at han gaf honom igen både Kyrckan ock thet heliga Kors: Men tå han war ther ifrån kommen, brände the Hedniske Soldater then up, drogo så bort ock togo Folck ock Godz med sig så mycket the mäcktade bärga: Tå the nu kommo til Wenden med them, höllo the them under Träldom hela theras Lifstid, icke annorlunda än Turcken the Christna, dock blefwo någre få ransonerade ock utlöste: efter then tiden är Kongelle aldrig kommen til sin förra Mackt ock härlighet.^[11]

År 1158 tå Gregorius Dagsson war Kong Inges Landwärie Man eller Gouverneur öfwer Kongelle, kom Norrske Konungen Håkan Sigursson ifrån Gottland med mycket Folck in til Kongelle: gregorius samlade 11 Skepp ock afslog Kong Håkans Folck som woro 3000 Män ock jagade them bort: Men sedan som Kong Håkan kom til Riket, satte han Gref Sigur af Röiwe til Länshöfdinge uti Kongelle.^[12]

Anno 1192 hölt Kong Swere en Slacktning med Kong Magnus Erlingsson i Kongelle ock upbrände hans Skepp. Sedan, tå han Anno 1194 kom åter til Kongelle, fann han ther en Cardinal från Rom med Aflatz-Bref, hwilcken Kong Swere wiste af Landet med sitt krämeri.^[13]

Anno 1206 war ett Muncke-Clöster i Kongelle, i hwilcket Jon Dronning blef begrafwen, som war Kong Inges Burssons Länshöfdinge öfwer Wijkorna.^[14]

Anno 1217 ock 1224 har Kong Håkan Håkansson residerat uti Kongelle ock låtit göra en Skantz i Ranille-Holmen, som ligger wid Staden.^[15]

Anno 1257 seglade then unga Kong Håkan med sin Flotta til Kongelle ock blef sielf på Slottet, som stod på Holmen wid Kongelle ock satt ther för the Danskas Infall, drog sedan up til Liodhus eller Löse, thet Præses Cederbourg kallar Lödese thet gambla ock nya^[16] for så ther ifrån up til Låne, men tå han kom igen til Kongelle ock lät sig sätia öfwer Åen på Hulöen, blef han ther siuk ock dödde.^[17]

Anno 1304 blef Kongelle Stad ock Slott pantsatt ock til Förläning lämnadt åt Kong Börges Bröder i Swerge Hertigarne Eric ock Waldemar, hwilcka sedan rebellerade emot Kong Håkan Magnusson, som blef therföre twungen at belägra Kongelle Stad ock Slott^[18] hwilcket bör skiljas från thet Slott, som Kong Sigur Jorsalafar lät upbygga wid Castell-Ladugården 300 år före thetta; ty tå thet af Wenderna blef förstördt, lades thetta an på then Holmen ther thet nu står af Kongen i Dannemarck, som förbemält är.

Efter så många otaliga feigder, plågor ock olyckor, som timat thenna fordom största, förnämsta ock rikaste Staden i hela Norge alla Tider, särdeles 1645 den 13 Aug. tå han af wåra Swänska blef med glödande Kulor från Lägret på Hisingen til största delen afbränd, in til sidsta Krigets Slut 1720, är han nu sig intet lik, hälst sen Staden i Kong Carl Gustavs tid 1658 miste sina Privilegier, Borgerskapet blef befalt flytta til Giöteborg, Mastrand ock Uddewalda^[19] ock inga andre skulle bo ther än Krögare ock Handtwärcks Män til Fästningens tienst, dock är then nu äntå wackert tiltagen, hafwandes både Magistrat ock ansenligt Borgerskap, som upbygt en wacker Kors-Kyrcka af Trä med Altare-Tafla, Predike-Stol ock Orgelwärck, underhållandes både Pastor ock Comminister samt en Schole-Mästare med Collega; Men sen som Giöteborg kom i flor ock Handelen i Kongelle tog af, är Borgerskapet i fattigt tilstånd mot andra, så at the förr ey hade kunnat underhålla sina Präster, om the ej genom Kongl. Benådning alt ifrån K. Carl den Xdes tid tils nu, fådt 70 Tunnor Crone-Spannemål, utom en liten Sockn på Landet Ytterby til hielp, dock äro thesse 70 Tunnor år 1739 blefne anslagne til Giöteborgs Gymnasium ock Scholæ-statens rundeligare underhåld, icke utan Pastoris loci stora skada ock afsaknad, hälst the få Borgare ther äro hafwa liten eller ingen Handel, utan lefwa af Åkerbruk ock sina många wackra Trägårdar, samt Krögerij ock Bakerij til Guarnizonen på Fästningen så wäl som til resande, utom något Fiskerij the kunna idka i bägge Älfwerne norre- ock Giöte. Hwilcket föranlätte Herr Mag. ock Kyrckoherden Tranchel på Riksdagen 1742, såsom Riksdags-Man bemälte Crone-Spannemål hos Hans Maj:t ock Riksens Ständer återsöka ock winna, hwilcket ock skedde 1743 på the många Kongl. försäkringar både för sig ock alla efterkommande få niuta. Eljest wet jag intet mer märckwärdigt här: dock wil ej förgäta at upteckna the Pastores ock Sockne-Präster, som öfwer 100de år tilbaka betient Kongelles Församling, them nu warande Kyrckoherde Hr. Mag. Tranchel på begäran dragit utur en gammal Kyrcke-Bok ock mig tilhanda sändt.

Then 1ste Sockne-Präst, som man kan minnas ock få kundskap om, har warit en wid namn Hr. Cortt under Påwedömmet.

Then 2dra Herr Lauritz ock så under thet Påwiska wäldet.

3die Hr. Staffan eller Stephanus, som uti Kongelle war then förste Evangeliske Präst, efter then Reformationen, som skedde i K. Christian den 3dies Tid. När han kom til kallet eller Pastoratet (som man nu säger) wet man intet, men han dödde 1560, tå thet gambla Swänska Kriget börjades, ock emedan Kriget påstod i 7 år ock hela Kongelle Stad blef afbränd, stod Pastoratet vacant eller ledigt utan Präst i några år ock blef af kringliggande Präster ibland betient.

Then 4de Pastor war Hr. Michel Basse Jönsson kallad til Pastoratet 1569, som lefde ther wid i 39 år ock dödde i Kongelle 1608 i Maji.

Then 5te wid Namn Holger Ovensson blef på Bartolomæi dag 1608 från Slotts-Präst på Bahus kallad i Hr. Michels ställe, ock efter KongElfs-Stad blef af the Swänska afbränd 1613, befalte Kong Christian den IV, at the skulle bygga Staden tätt under Slottet, dock utan för höge-Bro, ther ock Kyrckan bygdes, som står ännu på samma Platz: förbemälte Hr. Holger blef Probst 1626 ock dödde i KongElf den 5 Dec. 1632.

Then 6te hette Hr. Peder Söfrensson, hwilcken, tå han hade warit i 6 år Capellan i Hiertum, blef han kallad til Pastor i KongElf, sin Födelse-Ort, år 1633 den 13 Jan. föreståendes Församlingen alt til 1677, oaktadt han sökte sig ther ifrån, tå Staden war af Fienden afbränd 1645, thet K. Carl Gustavs högloflig i åminnelse Nådiga Bref för honom til Consistorium i Giöteborg nogsamt utwisar, hwilcket jag håller wärdigt här ord ifrån ord införa:

Carl Gustaff med Guds Nåde, Sweriges, Göthes ock Wendes Konung ꝛc.

Wår ynnest ock nådiga benägenhet med GUD Alsmäcktig. Efter som, Superintendent, Kyrckoherden i Kongelf, Hr. Peder Söfrensson råkat i någon olägenhet genom bemälte Stads ruinerande. Hwarföre är wår nådiga wilja ock Befalning, det J jämte thet förriga giäldet, som han nu hafwer, accommodera honom med det första, som kan vacant blifwa, wetandes det ju bättre han kan bekomma, ju heller Wij thet se, på thet han må någorledes ställas klageslös. Datum wid Giötheborg på Skeppet Ammirante den 6 Junii 1658.

Carl Gustaff.

Then 7de Herr Mag. Lars Westerman, hwilcken tilträdde åter ther efter 1678, men lefde intet längre än til 1681.

Then 8de Herr Mag. Jacob Rattrey, kallad från Håfwet i Stockholm til Kongelf, theräst han med heder ock beröm war icke allenast Kyrckoherde i Staden ock på Landet, utan ock Slotts-Präst på Bahus alt ifrån 1682 til 1709 tå han, som ock på Prästemötet i Giöteborg præsiderat, i HErranom afsomnade. Ther på blef

Then 9de Salig Herr Anders Tranchelius utwald til Pastor, emedan han ther i många år wart Stads-Capellan ock mycket trälat så wäl som then nu warande Comministern Herr David Kreitlov: ock tå han i 25 år wäl förestådt Församlingen, i ty han lefde alt tils 1735, wardt hans k. Son så lyckelig Hr. Mag. Andreas Tranchelius ock blef året efter 1736 benådad med Fulmakt på Kongelfs Pastorat, sen han sielf præsiderat i Rostock then 20 Julii 1723 De commercico rei spiritualis cum re materiali, hafwandes sin egen Bror Hr. Jöns Tranchel, som nu är Slotts-Präst på Bahus, til sin Respondent, samt thesutan warit Adjunctus både hos sin Sal. Fader ock i Giöteborg wid Domkyrckan i någre år. Thet är rart at se 3ne Bröder wara Präster i en Stad, i ty then yngsta Hr. Peter Tranchel är Rector Scholæ i Kongelf, liksom thet ännu rarare war at se ock förnimma 3 kötzliga Bröder wara på en tijd Biskopar, nemligen Doctor Eric Benzelius i Lindköping som blef Arcke-Biskop 1742 ock dödde 1743 Doct. Jacob i Giöteborg som nu succederat sin Sal. Bror, ock Doct. Hinric i Lund, hwilcka, såsom rätta fasta Pelare, GUD uppehålle til sin Kyrckos Förswar mot alla willo-andar i långliga Tijder!

The Magistrats-Personer, som nu för tiden finnas, äro följande:

1) Borgmästarn Herr Gabriel Hofverberg, som ock är tillika Stadsens Notarius.

2) Rådmänner äro Hr. Anders Seglorin.
Hr. Gunne Månsson.
Hr. Bengt Delander.
Hr. Rutger Biörck.

Under thenna Stads Församling ligger then så kallade Röbo-Sockn, hälst thess egen Kyrckia blef förstörd, tå Landet blef Swänskt i then feigden, liksom Bäfwe-Kyrcka wid Uddewald.

3. Om Ytterby Kyrcka.

Men innan jag går från Kongelfs-Stads Beskrifning, är nödigt at något förmäla om Ytterby Annex, (som förbemält är) hörer under Kongelf, til Sockne-Prästens understöd.

Thenna Annexe-Kyrcka, belägen i Fare-Härad, som så kallades fordom under Danska Regeringen, utan twifwel af en stor hög i Karaby Sockn, men nu Söder-Härad, medelst thet, at thet ligger mäst i Söder i Bahus-Län på Inland, synes fådt sitt Namn af yttersta Byen, emedan thenna Kyrcka ligger ytterst utföre gambla Staden Kongelf norr åt, som fordom dags låg wid Castell-Ladugården, som nu ligger under Ytterby.

I gambla tider kallades hon S. Halfwors-Kyrcka, til hwars ära hon war inwigd, hälst ock thess Beläte fins uthuggit i en Sten ock insatt i norre kanten af Kyrckan. Man wet wäl intet åretalet, när hon blifwit upbygd, dock menar man at hon är then äldsta Kyrcka i Bahus-Län, tå ingen Kyrcka mer war på thenna sidan Christiania, förutan thenna; ty efter gammal Saga, ska S. Halwor ock hans Bror S. Olof, under resan til Norrige från Köpenhamn, giordt ett löfte, thet the wille bygga en Kyrcka, om han eller S. Halwor kunde ärhålla ett Konunga-Rike, ock efter S. Olof fick Norrige, så skal han ha bygt thenna Kyrckan, som är af Sten ock år 1699 blifwit förlängd ock mellan-Muren i Choret borttagen.

Hwarcken af Klockan, Altare-Taflan, Predike-Stolen, Graf-Stenar eller Epitaphier, har man här någon uplysning i Antiquiteten.

Icke eller är i thenna Socknen något Säterij ock Herregård mer än Marbärg, som hörer til Herr Gen. Majoren ock Landshöfdingen i Wennersborg Axel Roos, then han nyligen sig tilhandlat af Sal. Gen. Major Rancks Arfwingar, hwilcken i sin tid lät anlägga ock upbygga then samma af en Bonde-Gård, then han sen kallade Marbärg, efter ett Bärg, strax wid Giöta Elf belägit.

Icke långt här ifrån in emot KongElf är för några år sen af Stadsens Inwånare uprättadt ett Tegelbruk; Jämwäl fins strax under Bahus-Slott en nys upbygd stor konstig Miöl-Qwarn, som går utan fall, med strömmande watnet allena, then Hr. Gen. Roos ock bekostat af egna Medel til Fästningens fördel ock nytta, som eljest måste fara öfwer Giöta-Elf til Sårte på andra Sijdan i gambla Swerige, hwilcka Sårte-Gårdar tymedelst ha warit här tils skattfrija ock än äro, för thet the skola mala til Fästningens behof. Thesse Sårte- ock Skågedals-Gårdar woro jämwäl lämnade i gambla dagar til Cronan Dannemarck ock Norrige för Bahus-Fästnings nödiga malning emot ett ansenligt wederlag af hela Lundby ock Tufwe Socknar på wästra Hisingen.

1. Thet förer i sitt Wapen en Fästning med 2ne Portar: wid then ena står ett Leijon ock wid then andra ett Swerd, Skiölden har en Crona öfwer sig.
2. Vid. Snorre sturelss. p. 830.
3. Idem p. 839
4. Idem p. 840. Conf. Cederbourgs Beskrifning om Giöteborg p. 128.
5. I Giöteb. Beskrifning p. 133. och 134.
6. Vid. Torfæi Hist. Norvegica Part. I. Lib. 2. C. 4. p.
7. Sturelsson p. 153.
8. Idem p. 233.
9. Idem p. 385.
10. Vid. Snorre Sturelss. p. 409. 421. 422. Item Wolffs Beskrifning om Norge p. 153. ock uti K. Magni Blindes Saga Cap. 9. & 13.
11. Om alt thetta kan widlyftigt läsas, dels i Sigurs Saga Cap. 27. & 37, dels i Wolffs Norv. illustrata pag. 165 &#
12. Sturl. p. 460. & 475.
13. Konunga Sagur p. 436. Item Sturl. p. 524.
14. Igem p. 500.
15. Idem p. 648.
16. Giöteb. Beskrifning p. 4. & 5.
17. Sturl. p. 757.
18. Idem p. 813.
19. Kongl. Maj:ts Resolution öfwer Giöteborgs desiderier af den 4 Junii 1658.