Bahus-Läns Beskrifning/Del II/Kapitel 03
| ← Om Mastrands stad och Slottet Carlsten |
|
Om Strömstad → |
Thet 3die Capitlet.
Om
Uddewalds Stad i Sunnerwijkan.
Nordan för Mastrand wid pass 5 Mil, löper Swanesund in i Landet ock ungefär 5 Mil sunnan före ligger Inland, som Bahus ock Kongelf äro bygde på. Nu innan för ändan af Swanesunds-Fiol, ligger then gamble Staden Oddewald, Odenswold eller Odswold, belägen, 1 Mijl allenast från gambla Sweriges Gräntzor åt Wennersborg ock från Bahus 6 Mijl, hafwandes i sitt Sigill af år 1622 3ne Trä, en stor grenfull Eek mitt uti ock 1 af Furo på hwar sido med thenna öfwerskrift: ODDEVAL BEVENS INSEGEL 1622 hwar af wijses, at thenne Staden warit anlagd på en Skogrik Ort ock at Bäfwe-Kyrcka legat in i Staden.[1]
År 1644 blef Oddewald af wåra Swänska upbränd ock i aska lagd.[2]
1678 år wid thenna Staden, sen then, efter Fredsfördraget, wid Brömsebro 1645, gick öfwer til Sweriges Crono, ett blodigt Fältslag hållit, dock blef Staden med then underliggande Skantz ej eröfrad, utan, sedan Ratificationen skedde på hela Bahus-Län ꝛc. 1658, har thenna Staden warit ock än är uti wåra Swänskas händer.
Thenna Staden är wäl bygd med wackra Hus, dock af Trä, rödfärgade samt Tegeltak, hafwandes regulaira Gator ock en tämmelig stor af Sten konstigt upbygd Kors-Kyrcka S. Anna kallad, som skedt 1656, sen then förra Kyrckan med Staden under ofreds-åren blifwit afbränd ock förstörd. Thenna Kyrckan är sedermera, tid efter annan, genom Borgerskapets ock andra förnämas Christeliga gifmildhet blefwen mycket förbättrad ock utzirad, särdeles tå Hr. General Major Zinclair gaf 300 Dal. Silfwermynt i Ducater, then tiden han war Commendant i Dantzig, efter han war Barnfödd i Oddewald; thessutan Råd- ock Handelsmannen Anders Jonsson Lindqvist 200 Dal. Silfwermynt, jämte the Inkomster hon årligen har. Hwarigenom Kyrckan blef 1707 ock 1709 icke allenast hwälfd, utan ock målad samt 1736 med en kostbar Altare-Tafla försedd, ock Predike-Stolen, som upsattes 1708 med skiöna Bilder, blef 1736 med poleradt Guld härlig giord.
Utom 2ne Läktare, then ena i söder, then andra i norr, är ock upbygt ett skiönt Orgelwärck af 24 Stämmor år 1723, hwilcket målades 1727 af Schiönfelt, som mäst målat alla Kyrckor i Bahus-Län.
Utom the många wackra Epitaphier, på Kyrcko-wäggen upslagne, blef til thess Prydnad en stor wacker Sacristie af Sten upmurad 1725, med en dörr bak om Altaret, i hwilcken hela Kyrckans Skrud ock Ägendom, bestående af wackra Mässe-kläder, Kalck, Patin ock andra Silfwer-kiäril, äro förwarade.
Thenna Kyrckan har sina Inkomster på många sätt. 1) för Ringning med Klockorne, som hänga i ett litet Torn af Spiror ock Bräder bygt på ett Bärg något från Kyrckan ock thet så ofta Lijk begrafwes. 2) för Grafställen, Stole-Rum ock Lijk-Bårar. 3) för fast Ägendom i Tomter, Qwarnar ock Jorder, hwar af Kyrckan har sin Ränta årligen. 4) af Bäfwe-Sockens Tijonde, hwilcken Kyrcka har fordom stådt på gambla Kyrcko-Gården, belägen på andra sidan om Älfwen, södwest från S. Annas Kyrcko, hwaräst Rudera af Sten ännu i Jorden finnas; Men tå samma Bäfwe-Kyrcka war så förfallen, genom åtskilliga Feigder, at then intet kunde repareras hwarcken af egna, eller Församlingens Medel, så fingo samma Församlings-Ledamöter Stole-Rum i Oddewalds-Kyrckio, ock ther med föll Bäfwe Kyrckas Ägendom ock Tijonde til Stads-Kyrckan 1600, som bewises af Kyrcke-Räkenskaps-Boken, hwar til Slotts-Herren, tå warande på Bahus, Sten Malthesson gifwit sitt Samtycke.
Ibland annan sådan Bäfwe Kyrckas Ägendom har ock warit Ängåen, som alla Kyrckoherdar i långliga tider haft til understöd i hushållet, emot ett litet bewiljadt Arrende til Kyrckan, tils 1731 den 27 Octob. tå thenna Ängåen wid offenteligt utrop under Auctionen steg långt öfwer thet wanliga Arrende ock kom således bort aldraförst ifrån tå warande Kyrckoherde ock Probst Esberg til Herr Major Borgenstierna, som then Ängen nu besitter.
Af thessa Inkomster hålles nu thenna Kyrckan wid mackt ock utziras efter behof.
The Kyrckoherdar, som man kan minnas, hafwa warit följande, nemligen then 1ste Brynolphus Petri, som utan twifwel lefwat 1500de wid slutet, hwilcket kan slutas af Sal. Probsten Hans Giäddas Grafsten i Choret, på hwilcken står: 1600 Rasmus Jenssen Allelöf Probst ock i Elfwesyssel. 1616 Christen Nilssön. 1622 Jörgen Påwelssön Harbor. 1632 Holger Owessön. 1636 Biörn Hellessön ock 1649 Hans Giädda Jenssen, hwilcken warit först Capellan i Oddewald uti 11 år ock sen Pastor ther i 19 år, samt Probst öfwer Elfsyssel i 4 år, dödde 1670.
Hans Efterträdare blef sen Jockum Frantzen, som förut war Capellan ock Probsten Giäddas Måg, til hwilcken Swärfadren i sin höga Ålderdom afstod Pastoratet: Men hade then olägenhet, at han, efter 2 års förlopp, öfwerlefde sin Måg, dock blef thess Äncka conserverad af hög Kongl. Nåd, genom Hr. Jöns Colstrup, som igenom sin ansökning på Riksdagen 1672, tå han war Herredags-Man, skaffade Crono-Tijonden af Forsselle Giäl til Augment för Scholæ-Betienterna: Men, under Kriget med Dannemarck, hölt sig til Danska Arméen ock sålunda wid Krigets slut 1679 fölgde med til Norrige, theräst han blef Sockne-Präst i Näs Präste-Giäl, samt en tid ther efter Probst öfwer öfra Romerige: under warande tid lät han gå ut en lärd, diupsinnig Tractat på Danska, kallad: Tidernis Beregningar under 3 Kirche-Stater ock thet 1701, tå han war en gammal Man: Men likwäl war han 1711 med Danska Armeen här inne såsom Fält-Probst, under General Löwendahls Commando. När han är blefwen död, wet jag intet. Om honom säges ock, at han, wid bortwikandet 1679, tagit med sig the bästa Documenter om Kyrckans, Scholans ock hela Stadens tilstånd, hwarföre jag nu ej kan få rätt uplysning här om, som man gärna wille.
I hans ställe kom strax 1679 Regimentz-Pastoren Hans Erdeman, som hade til Hustru Trina Bagge Probsten Bagges Syster i Mastrand, men dödde 1699.
Efter honom kom 1700 then lärde Magistern ock Gymnasii Lectoren från Giöteborg Herr Elias Parnovius, hwilcken, tå han hade fådt Fulmakt at bli Primarius Theol. Professor ock Dom-Probst i Åbo, dödde han i Oddewald 1708. Sen blef Pastorn wid Kongl. Guardiet Mag. Andreas Hasselquist 1710, men war ther en liten tid allenast til 1717.
Ther på erhölt, efter Församlingens enhälleliga kallelse, tå för tiden warande Fält-Probst, Kyrckoherde i Landwetter, Lector wid Giöteborgs-Gymnasium, samt förut blefne Probst öfwer Elfsyssel Hr. Mag. Herman Schröder Kongl. Fulmakt: Men innan han kom at tilträda Oddewalds Pastorat, blef han förordnad af Sal. Kong Carl then XII. at wara Kyrckoherde wid S. Catharinæ Församling i Stockholm, hwaräst han tå med stor heder ock beröm tient i 10 år från 1719 til 1729, blef han behedrad med Biskops-Sätet i Calmar ock några år ther efter med Doctors Titul. then han med största beröm förswarade in til sin döde-dag 1744 i Jan. Blef altså i thess Ställe Gref Mörners Håf-Predikant Mag. Zach. Esberg 1719, men dödde 1734, sen han kort förut med Probste-Titul blifwit behedrad.
Samma år 1734 fick Hr. Peter Bundi, Kyrckoherden i Morlanda ock Probst öfwer Elfsyssel Kgl. Fulmakt häruppå, tå han war Herredags-Man, men lefde beklageligen intet längre än 1 år til 1736, tå han först i Maji dödde.
Nu har then i Oddewald för några år sen förordnade Capellanen Herr Mag. Jonas Walborg fådt i Nåder Kongl. Fulmakt på Församlingens enhälleliga wal ock kallelse 1738, hafwandes accorderat med Sal. Probstens Äncka at genast få Pastoratet tilträda. 1744 i Oct. är han blefwen Local-Probst öfwer sitt Pastorat.
The Capellaner, som tient wid Oddewalds Församling, äro följande:
1) Herr Mårten 2) Herr Olaf 3) Hr. Christen 4) Hr. Jochum Frantzen, som sen blef Pastor i Staden 5) Hr. Christen Biörnsson, som dödde 1677. I hans tid blef Capellanerna bewiljad omgången medelst Inkomsternas ringhet ock stora fattigdom. 6) Hr. Swen Clemetsson 1678, dödde 1691. 7) Hr. Wilhelm Brun, som förut warit 12-års Rector Scholæ, ock dödde 1708. 8) Regiments-Pastoren Hr. Bengt Dahlberg 1710, som blef sen Pastor i Krokstad 1715, theräst han blef död 1726. 9) Hr. Per Sahlgren, war allenast 2 år ock dödde så. 10) Hr. Lars Gothenius, född i Forsselle, hwilcken tå han hulpit sin Sal. Antecessor i 2 år, blef han Capellan 1717, hwaräst tå han trälat ock warit en trogen Guds Ords Tienare öfwer 20 år, sen blef han hugnad med Kongl. Fulmakt på Orsala i Halland 1737, theräst han lefwer ännu.
Efter honom blef then 11) Hr. Zachrisson 1738 förordnad.
I thenna Staden är ock en wacker Schola bestående af en Rector ock en Collega, tijt många wackra Mans Barn, jämwäl från Landet bli försände til underwisning ock warda ther i Studier så förkofrade, at the med tilbörligt Testimonio försedde kunna, efter föregången Examen, introduceras eller intagas på Gymnasium i Giöteborg, hafwandes Rectoren Hr. Sven Lindberg i 18 år giordt en särdeles flit ock skickat ifrån sig många wackra Subjecta, hwar på nuwarande Rector Hr. Nils Knape ej mindre arbetar med beröm.
Thenne Scholan, bestående af ett stort Rum för Rectoris ock Collegæ Disciplar, samt 2 små indelte kamrar för Apologisten, eller then, som lärer Barnen räkna ock skrifwa ock thessutan 4 oinredde Kamrar i öfre Wåningen, är å nyo bygd för Kyrckans egna Medel 1727 uppå en Platz strax wid stora Kyrcko-Porten, hwilcken Platz eller Tomt Rådmannen ock Vice-Borgmästaren Nils Börgesson Bagge förärt tillika med en liten Haga til Scholan, på thet han skulle slippa at lägga ut en almän wäg genom sin Trägård.
Följande, som man kan weta, ha warit Rectores i Uddewalds Schola.
- Wilhelmus Nicolai, som blef sen Capellan i Morlanda.
- Christen Persson, sen Capellan i Grinnered.
- Swen Clemetsson, sen Capellan i Uddewald.
- Wilhelm Brun, sen Capellan i Uddewald.
- Abraham Schoug, Ostrogothus 1693, men 1696 stupade af Hästen, under Resan til Östergiötland ock blef död.
- Barthold Segerus blef Rector 1696 ock Pastor i Falckenberg 1706, dödde 1734.
- Hans Wandalin blef 1706 Rector, dödde 1708.
- Peter Bundi war ther allenast 3 år ock fick så Pastoratet i Morlanna ock efter 24 års förlopp blef Pastor i Uddewald.
- Petrus Rathe 1711, hwilcken efter han intet såg sig kunna blifwa hulpen til Pastorat efter 12 års mödosamt ock troget arbete wid Scholan, gaf han up Tiensten utaf åstundan til at få förkunna Guds Ord, thet han ock sedan hållit på at utsprida här ock ther såsom Vice-Pastor. Han har wackra Studier ock skrifwit en för ungdommen nyttig Logica, Metaphysica ock andra Homiletiska Saker alt på Swänska, jämwäl nu nyligen en Ontologia kallad: Regina ancillans jämwäl på wårt Moders-Språk.
- Sven Lindberg 1723, sen han hade warit 4 år Collega, är nu Pastor på Tiörn.
- Nils Knape 1741, som än lefwer ock giör stor flit.
Men innan jag sluter thenna Stadens korta Beskrifning, wil jag något mer om thess Natur ock Beskaffenhet förmäla:
Igenom Staden flyter en starckt rinnande Älf från Wennersborg änna i Hafwet, öfwer hwilcken för the Resandes Commoditet 2:ne kostbara Bryggor äro giorde, then ena äldsta är belägen mitt för Torget up i Staden, then andra nya nederst i Staden mot Hafwet, warandes thenna Älfwen icke allenast nyttig, hälsosam ock god för Inwånarenas hushåld, utan ock för Köpmännernas Handel, i ty alla theras Spiror, Biälckar ock Bräder från Bruken kunna flåtas ther med igenom, ock hwad Siöleds kommer från salta Hafwet, kan med Båtar ock Prommar föras ända up til Torgs i Staden.
Handelen florerar tämmeligen, särdeles sen Staden fick, utom Ostrors ock allahanda Fiskewarors ömnoge Köpenskap, frihet på Järn-Handelen, Trä- ock Bräde-Last, som dock inskeppas icke så mycket wid sielfwa Staden, som wid en Laste-Platz, Salt-källan i Foss giäl 2 Mil norr om ther ifrån belägen, hwaräst Skeppen från England ock Holland, utom wåra egna, kunna snarare bli lastade, samt komma in ock ut.
Til thenna Stadens upkomst ock flor, har wid pass för 12 år sen, Bruks-Patronen Hr. Rådman Jöns Kock emellan Uddewald ock Wennersborg på Kållerö anlagt ett wackert ock för Riket helt nyttigt Järn-Bruk med åtskilliga Hamrar, hwaräst af Tack- ock Stång-Järn från thess Bruk på Öxnäs i Wärmelands Dal, bli tilwärckade allehanda Järn-Redskap, såsom Spadar, Hästskor, Spiäll, Spikar ꝛc. jämwäl skiönt Stål.
Til at hindra Fienden så til Siös, som til Lands, har i alla feigder warit wid makt en Skants på ett stort högt trint Bärg strax wid Staden; Men nu ligger ock förfaller then samma, i thet ingen Guarnizon ther warit, sen Fred blef 1720.
Sen jag thetta slutat, fick jag beklageligen förnimma, huru som norra sidan til 80 Hus af thenna Stad, blef den 20 Nov. 1738, igenom en hastig wådeld, ynckeligen uti aska lagd, til mångas, ja the rikaste ock förnämstas stora skada; dock blef Kyrckan ock Scholan samt Prästegården förskonte. Men är nu, efter 6 års förlopp, medelst hielp af Kongl. Maj:t ock Cronan genom Collecter, Stamböcker ꝛc. satter i långt bättre Stånd, än förr.
Utom Bäfwe (som förbemält är) ligger ock til Uddewald Annexan Ryra, 1 Mil från Staden belägen i Södost, then wägen åt Wennersborg: Then har aldrig warit ansedd för något Præbende, utan en Annex, thet Sal. Mag. Hasselquist bewiste under Actionen emot Sal. Hr. Bengt Dahlberg, dels igenom gambla Skrifter ock Documenter, dels igenom the äldstas intygande både i Uddewald ock Ryra, at then altid warit så i urminnes tider: Men för hwad orsakt skuld ock när thenna Annex är lagd under Staden, utan twifwel Prästerna til understöd, efter swåra feigder, tå Staden blifwit ruinerad, ther om har jag intet ännu kunnat få besked förwisso.
Sielfwa Kyrckan af Trä, är nyo upbygd på samma Rum ock Backe hon tilförene stod uppå ock thet 1671, tå Johannes Colstrup war Pastor, som ses af följande Inscription på Altare-Taflan uti Kyrckan: Anno 1671 Er denne Kirche-Bygning i JEsu Nafn begynt ock under Pastoris Johannïs Colstrupii flid med sitt Inrede Anno 1675 fulbordet wid Middel fraa egne ringa Intrader, andre godt folchis tilhielp och förnemmelig Hans Kongl. May:ts wor Allernaadigste Koning Caroli XI. tilgafwe af 150 R:dal.
Wid thenna Kyrckan är intet Torn, utan hänger thess lilla Klocka uti en Klocke-Stapel, som står på ett Bärg östan för Kyrckan. Eljest är intet märckwärdigt at se eller finna hwarcken in i Kyrckan eller ute på Kyrcko-Gården, utan allenast wid Döpelse-Funten är ett Handkläde, på hwilcket står utsydt en Räf med en kappa på sig, skriftandes en Hane eller Tupp, som har sin Grund i Æsopi Fabler, ock lärer wara giordt i början på Lutheri Reformation tå thet arma Folcket, som länge nog af sine Påwiske Präster warit illa skriftade ock liksom Tuppen af then förklädde Räfwen kyste ock til sina Siälar mördade, kunna se med öpna ögon theras stora Bedrägerij.