Beskrivning till förslag till generalstadsplan för Linköping

Beskrivning till förslag till generalstadsplan för Linköping av Gustaf Linden

Inlämnat i december 1923. Antaget 6 maj 1924. Publicerat i Linköpings Stadsfullmäktiges Handlingar 1924. Nr 10, sid 16–24.

N:o 3. Förslag till generalstadsplan för staden.

Byggnadsnämndens skrivelse.

Till Stadsfullmäktige i Linköping.

Sedan Arkitekt Linden i enlighet med honom lämnat uppdrag numera till Byggnadsnämnden ingivit å karta utarbetat förslag till generalplan för Linköpings stad jämte beskrivning däröver, får Byggnadsnämnden härmed till stadsfullmäktige för godkännande överlämna sagda handlingar under förmälan, att Byggnadsnämnden har för avsikt att lägga förslaget ifråga till grund vid blivande ändringar i och utvidgning av gällande stadsplan samt i övrigt vid förekommande jorddelningar.

Linköping den 15 december 1923.

På Byggnadsnämndens vägnar:

Richard Hultmark.

O. Stenström.

Beskrivning till generalstadsplaneförslaget.

BESKRIVNING TILL FÖRSLAG TILL GENERALPLAN FÖR LINKÖPINGS STAD.

Planens innebörd och omfattning.

Förslaget avser att ligga till grund för stadens eventuella framtida utvecklingsbehov med avseende å markdispositioner, trafikleder m. m. och är i övrigt så detaljstuderat, att det jämväl lämnar tydliga anvisningar på de särskilda stadsområdenas avsedda användningssätt och bebyggande. Förslaget är därför närmast att betrakta såsom ett skissförslag till framtida erforderliga ändringar och utvidningar av den för staden gällande stadsplanen samt till avstyckningsplaner för stadens ytterområden.

Vid upprättandet av ifrågavarande förslag har särskild omsorg ägnats däråt att dess olika delar skola kunna successivt genomföras i ekonomiskt, praktiskt och estetiskt hänseende såväl med stadens nu rådande ringa utveckling som vid händelse av eventuellt framtida kraftigare utvecklingsbehov.

Det sålunda detaljstuderade planområdet omfattar en avsevärd areal, vilken i nordsydlig riktning har en utsträckning av cirka 4,32 kilometer och i ost-västlig av cirka 3,6 kilometer.

Ändringar i gällande stadsplan.

De anvisade ändringarna i gällande stadsplanen avse endast obebyggda delar av densamma. Av dessa hava för tvenne områden redan upprättats och antagits förslag till stadsplaneändringar, nämligen för dels det område som begränsas av Storgatan, Barnhemsgatan, Djurgårdsgatan och Kaserngatan dels området mellan Hunnebergsgatan, Slottsträdgården, Gröngatan och Västra vägen. Den förra ändringen föranledd av behovet att ordna omgivningen kring Epidemisjukhusområdet, den senare för anordnande av tomt till nytt seminarium.

Hela den obebyggda delen norr om sistnämnda område är helt omarbetad. Detta har betingats med hänsyn till dels behovet att framdraga genomgående trafikleder över området, dels till dessa trafikleders och övriga gators lämpliga anslutning för stadsplanens utvidgning mot norr, dels ock för erhållande av bättre förhållande mellan i stadsplanen ingående kvarters- och gatumark.

Områdena Åbylund och Lindhem hava föreslagits reviderade i den mån bebyggandet eller andra befintliga förhållanden icke utgöra hinder härför. Själva höjdområdet Tornby Berghage föreslås att underkastas en genomgripande revision, varigenom bl. a. skulle erhållas ett mera ekonomiskt och med hänsyn till terrängförhållandena, lämpligare anpassat gatunät.

I samband med att Rydslyckorna och angränsande, utom stadsplanen belägna delar av Lektorshagen föreslås utlagda till allmän plats — naturpark — har stadsplanen för Ryddalen föreslagits reviderad och därvid anvisats trafikledsförbindelse mellan Bankebergsvägen och Onkel Adamsgatan.

Området närmast öster om Trädgårdsföreningens park och söder om Tinnerbäcksgatan föreslås reviderat, varvid bl. a. Kittelbergsgatan igenlägges och de båda angränsande kvarteren sammanläggas till ett kvarter, avsett att bebyggas med förnämligare radhus av enfamiljstyp.

Beträffande Tinnerbäckslyckan och Tannefors Hejdegård så hava där inga andra ändringar i gällande stadsplan föreslagits än att vissa däri ingående kvarter utökats och kompletterats. Norra Bantorget och trakten närmast däromkring har föreslagits reviderad i anslutning till de föreslagna utvidgningarna av bangårdsområdet samt vägporten under järnvägen. Ävenså har stadsplaneområdet Västanstång föreslagits reviderat dels i anslutning till berörda järnvägsområde och vägport, dels med hänsyn till vissa av den föreslagna järnvägsviadukten vid Steninge och den ifrågasatta framtida industri- och handelshamnen betingade planutvidgningar mot norr.

Utvidgningar av gällande stadsplan.

Förutom berörda utvidgningar i Västanstång har ett större utvidgningsområde i norr föreslagits mellan Kärnavägen och statens järnvägars områdesgräns. Öster om Stångån äro större utvidgningsområden föreslagna, omfattande företrädesvis stadens och mellanvarande enskilda ägoområden jämte angränsande delar av Nykvarn, den s. k. Stånggrenska jorden, Kallersta, Hagalund, Råberga bostadsområde, Åkersberg, Augustberg, Tannefors Kvarnby, Domprostens löningsjord samt Svenska järnvägsverkstädernas verkstadsområde m. fl.

Södra utvidningsområdet sträcker sig till Ånestads ägogräns och omfattar i övrigt de förut icke planlagda delarna mellan Stångån och Tinnerbäcken.

Söder om Lasarettsområdet och väster om Tinnerbäcken är ett bostadsområde föreslaget över lägenheterna Ekkällan, Ekhult, Eknäs samt en mindre del av Hospitalshagen. I väster äro i övrigt endast obetydliga bostadsutvidgningar föreslagna, beroende därpå, att naturliga begränsningar torde förefinnas för en bostadsutveckling över de här befintliga, huvudsakligen staten, staden och Valla gård tillhöriga större jordegendomarna. De delar av statens mark, som icke upplåtits för regementena, böra i stället, tillsammans med stadens angränsande skogsområden, disponeras såsom naturliga parker till stadsinvånarnas allmänna trevnad och förströelse. Även beträffande Vallajorden torde grundade skäl förefinnas att denna icke kommer att upplåtas för bebyggande, åtminstone inte för ett okontrollerat bostadsbyggande. Det är även ur ekonomiska och hygieniska synpunkter angeläget att inte någon nämnvärd bostadsutveckling kommer att ske åt detta håll. Terrängförhållandena äro nämligen här sådana, att förbindelser med stadens avloppsnät icke kan åstadkommas utan synnerligen dyrbara anläggningskostnader för längre västerut belägna bostadstomter än vad i förslaget angivits å de bl. a. Mörnerska stiftelsen, Fridlunda och Fridhem tillhöriga ägorna. Samma förhållande gäller jämväl den i övrigt ur regleringssynpunkt betingade mindre utvidgningen över stadens jord strax väster om Tornby Berghage.

Ringvägen och övriga gatutrafikleder.

De yttre planområdena förbindas med varandra medelst en större Ringvägsanläggning. Denna utgår från Norra Bantorget och genom den därifrån ifrågasatta vägporten under bangården, följer Fabriksgatan till Stångån, ledes vidare i bro över Stångån samt över Norra Kungsladugårdsgårde, först i ost-sydlig riktning fram till en inom detta område centralt anordnad torgplats, därifrån söderut till Mellersta Östergötlands järnväg, varunder vägen framledes i vägport. Genom vägens vidare framdragande i stor kruva möjliggöres förbindelse med den över statens järnvägsspår befintliga viadukten vid Ladugårdsbacke. Vägen fortsätter härifrån söderut över södra Kungsladugårdsgärde till Nya Tanneforsvägen, följer denna ett stycke in på Åkersbergsområdet, härifrån västerut i en förut avstyckad gata till Stångån samt fortsätter med bro över Stångån i rak linje över Tanneforsgärdet fram till Vistvägen. Härifrån leder vägen vidare i mjuka böjningar upp över terrängstigningen i Berga hage, fortsätter västerut över Ramshällsområdet, vidare i bro över Tinnerbäcken, och fram över Ekkällelyckan, samt förbi kasernområdet till Djurgårdsvägen. Härifrån i nordvästlig riktning till Bankebergsvägen. Vidare norrut till Lundstorpsgatan, följer denna gata och Grenadjergatan till Gullbergsvägen. Från den trafikplats som dessa båda m. fl. gator bilda med varandra — här benämnd Gottfridsbergsplatsen — fortsätter Ringvägen i nordostlig riktning till platsen framför den ifrågasatta nya järnvägsviadukten vid Steninge — här benämnd Steningeplatsen — och ledes slutligen från denna plats fram till utgångspunkten vid Norra bantorget. På det sätt denna ringväg förbinder de särskilda ytterområdenas centrala delar torde den äga förutsättningar att bliva av stor framtida trafikbetydelse; och har därför tillsetts att dess varierande bredder med eller tillsammans med förgårdar ingenstädes understiger det mått, som är erforderligt för anordnandet av dubbla spårvägslinjer.

Alla befintliga genomgående vägar hava bibehållits till sina lägen och sträckningar. För avlastande av den större genomgående trafiken å Vistvägen och dess fortsättning till Tannefors har en över Tanneforsgärdet, Risbrinken och Tannefors Hejdegård ledande i genare sträckning framdragen gata föreslagits. Såsom varande den äldre stadens förnämsta nord-sydliga gatutrafikled har S:ct Larsgatan givits anslutning till en ny, söderut i bro över Tinnerbäcken ledande gata, vilken förenats med Ringvägen i den punkt där denna skäres av Vistvägen. Ifrågavarande bro över Tinnerbäcken ävenså den föreslagna nya broförbindelsen över Stångån ovanför Tanneforsfallen funnos redan upptagna i de genom särskilda kommitterade utarbetade, år 1914 avlämnade utredningarna angående stadsplan för vissa områden i S:ct Lars församling. Såsom primär gatutrafikled är även att framhålla den nya gata, som föreslagits mellan landsvägen från Berg, strax söder om dennas korsning med statens järnväg samt Steningeplatsen. Denna senare gata är avsedd att bl. a. upptaga och från Bergsvägen (Gullbergsvägen) avlasta den tyngre landsvägstrafiken till järnvägarnas godsstationer samt till industrierna i Västanstång.

I övrigt hava gatusystemen i de olika bostadsområdena i möjligaste mån så anordnats, att de särskilda bostadsgatorna icke inbjuda till någon nämnvärd genomgående körtrafik. Härigenom utvinnes den fördelen att de sekundära gatorna lättare kuna anordnas såsom lugna och trevliga bostadsgator samtidigt som dess breddmått och i följd därav dess anläggningskostnader kunna bliva reducerade till det minsta möjliga.

Allmänna platser.

a) Handels- och trafikplatser.

Handelstorg hava föreslagits å härför lämpade platser inom de olika ytterområdena. Således har invid Ringvägens norra led en centralt belägen torgplats såsom blivande handelscentrum för denna trakt anvisats. För möjliggörande av ett salutorg med tillhörande saluhall i direkt anslutning till järnvägsgodsspår har plats härför anvisats vid Norra bantorget. Invid Ringvägen österut har å centralt belägna platser anvisats tvenne torgplatser en inom norra och en inom södra delen av Kungsladugårdsgärde såsom blivande handelscentrum för respektive bostadsområden. För södra stadsdelen väster om Stångån torde icke med hänsyn till därvarande begränsade och glest av sedda bebyggande, någon särskild torgplats vara erforderlig. Erforderliga handelslägenheter kunna nämligen här inrymmas i de föreslagna slutna byggnadslängorna utefter Ringvägen mellan Stångån och Vistvägen. Samtliga torg- och handelsplatser äro sålunda anvisade invid den stora genomgående stråkleden men i övrigt så anordnade, att de i minsta möjliga mån störas av den framledande gatutrafiken.

I samlings- och korsningspunkter för den större genomgående gatutrafiken hava särskilda trafikplatser med anvisade utrymmen för bil- och omnibusstationer anordnats. Såsom sådana framhålles den redan i gällande stadsplan upptagna platsen Norra bantorget, platsen framför den nyföreslagna södra stationen vid Ladugårdsbacke, Ringvägens korsning med Vistvägen och S:ct Larsgatans förlängningsgata samt Gottfridsbergs- och Steningeplatserna. Den förnämligaste av dessa är Gottfridsbergsplatsen, vilken bildar strålpunkt för sex stycken varandra korsande huvudgator, nämligen Vasavägen, Hunnebergsgatan, Västra Vägen, de i Norra ringvägen ingående gatuleden samt landsvägarna från Kärna och Berg.

b) Allmänna parker, promenader och planterade platser.

Såsom större allmänna naturparker föreslås Lektorshagen, del av Magistratshagen, Berga hage samt de bergigaste delarna av den öster därom belägna kronoegendomen Berga N:o 3 Lillgård. Tinnerbäcksdalen samt större delar av stränderna utefter Stångån anordnas till promenader. Grusgroparna invid Gullbergsvägen föreslås reserverade till framtida planteringar. Dessutom hava till stadsinnevånarnas trevnad och förströelse samt för omväxling i stadsbilden, inom de olika gatusystemen anvisats åtskilliga planterade platser, lekplaner och gatuplanteringar i övrigt.

Kvartersmarkens användningssätt och avsedda bebyggande.

a) Platser för allmänna ändamål.

Dessa platser höra nära samman med de allmänna för planteringar avsedda platserna och torde i den mån de avses att tagas i bruk för vissa slag av allmänna ändamål, i likhet med vad som hittills varit fallet med exempelvis kyrkoplanerna och Trädgårdsföreningens parkområde, till större delar komma att anordnas såsom allmänna planteringar. De föreslagna platserna för allmänna byggnader avse att kunna fylla blivande behov av tomter för kyrkor, skolor, seminuarium, landsarkiv, ålderdomshem samt hotell-, restaurant- och föreningsbyggnader m. m. För att åt dylika byggnader erhålla förutsättningar till bästa möjliga monumentala verkan och därigenom bidraga att förhöja intrycket av stadsbilden hava dessa företrädesvis föreslagits placerade invid de stora stråklederna eller såsom fonder till dessa, å de högst belägna delarna i terrängen; och hava ifrågavarande tomtplatser särskilt utformats med hänsyn till varje byggnads eller byggnadsgrupps avsedda användning och lämpligaste läge. Såsom ståtliga fondbyggnadsplatser i anslutning till framförvarande utsiktsgator omnämnas, dels den anvisade kyrkplatsen på höjdtoppen av Tornby berghage, varifrån en ståtlig utsikt erbjudes genom en i riktning mot Roxen föreslagen gata, dels platsen för den till fond för Vasavägen anvisade byggnaden invid Gottfridsberg, dels kyrkobyggnadsplatsen å bergshöjden i Kungsladugårdsgärde, vilken utformats i anslutning till utsiktsgator och avslutande fondbyggnader i norr och söder samt för fri utsikt åt väster i riktning mot Belvederen i Trädgårdsföreningen, dels ock platserna för byggnader å höjdområdena i Åkersberg och Berga hage, vilka avses utgöra fonder för mellanvarande del av Ringvägen. Vidare torde böra omnämnas högsta bergspunkten i Ramshäll, vilken, belägen som den är i S:ct Larsgatans axellinje, skulle, bebyggd på ett lämpligt sätt, komma att bilda en synnerligen verkningsfull fond till S:ct Larsgatan, synlig ända ned från S:ct Larstorget.

Såsom platser för allmänna ändamål är slutligen att märka idrottsplatsen samt de för framtida utvidgning av kyrkogården samt för eventuellt behov av framtida flygplats reserverade områdena.

b) Områden för järnvägs- och storindustriändamål.

Järnvägsområdena hava å planen inlagts i enlighet med de utvidgningsgränser, som överenskommits mellan Linköpings stad, Kungl. Järnvägsstyrelsen och de enskilda järnvägsbolagens styrelser. För Östra Centralbanan har ny station med tillhörande bangårdsområde föreslagits invid Ladugårds backe.

Ävenså är industrihamnområdet i Västanstång, endast med några mindre av anslutningen till det angränsande äldre stadsplaneområdet betingade jämkningar, angivet i huvudsaklig överensstämmelse med det av hamndirektören Sal. Winberg upprättade förslaget.

Storindustriområdena hava sina förut givna platser och förutsättningar i Västanstång och Tannefors. I samband med de föreslagna ändringarna i gällande stadsplan för Västanstång hava de förut för bostadsändamål avsatta kvarteren omformats till industrikvarter. Västanstångsområdet är således föreslaget att i sin helhet reserveras för industriändamål. Härtill har det ur alla synpunkter ett synnerligen lämpligt läge, helt avskilt som det är från stadens bostadsområden, samt med de bästa förutsättningar till goda industrispårförbindelser från järnväg och hamn.

c) Områden för småindustri och koloniträdgårdsändamål.

Med småindustrier menas härmed sådana verkstadsbyggnader och dylikt vilka med eller utan kombination av bostadslägenheter kommit till uppförande i de s. k. Cirkuskvarteren. Såsom en direkt fortsättning härav föreslås samma bygnadssätt för de norr om mellan Sveagatan och järnvägen belägna kvarteren. Småindustritomter och dessutom med särskilt anvisade platser för därtill hörande bostadshus hava anvisats vidare invid Gamla Tanneforsvägen söder om den där föreslagna nya stationsplatsen samt inom utefter den med statens järnvägslinje jämnlöpande nya trafikgatan mellan Steningeplatsen och Bergsvägen. Mellan denna senare gata och järnvägen föreslås marken att tills vidare reserveras till koloniträdgårdar. Dessutom har särskilda koloniträdgårdskvarter anvisats väster om Tornby egnahemsområde, delvis avsett som kompensation för de koloniträdgårdar, vilka nu ingå i det därinvid föreslagna området för nytt ålderdomshem.

d) Bostadsområden.

Hela det detaljstuderade planområdet är i övrigt avsett att upplåtas och bebyggas för bostadsändamål eller för kombinerade bostads- och affärsändamål. Sistnämnda bebyggande är företrädesvis anvisat inom de förut omnämnda, till de särskilda stadsdelarna hörande centrala områdena. Byggnadssättet i dessa olika stadscentra föreslås huvudsakligen slutet med en hushöjd av två till tre våningar. Särskilda radhuskvarter, d. v. s. sammanbyggda en- eller högst två-familjhus för såväl mindre som större lägenhetstyper, hava anvisats å därför lämpliga och från den större trafiken mera avskilda platser. Således hava radhuskvarter för byggnader av smålägenhetstyp föreslagits å norra och södra Kungsladugårdsgärde samt inom det norra utvidgningsområdet, där de synes väl lämpa sig såsom arbetarebostadsområden för särskilt industrierna i Västanstång. I allmänhet har sörjts för, att inom radhusgrupperna eller i omedelbar närhet därav tillgång till erforderliga lekplatser för barn finnas. Radhus med större lägenhetstyper hava föreslagits dels i det strax väster om läroverket föreslagna triangelformiga bostadsområdet, dels söder om Linnéskolan, dels ock invid Åkersberg utefter den mindre axelgata, som anordnats mellan Åkersbergshöjden och den norr därom till kyrkan föreslagna bergshöjden.

I övrigt föreslås ytterområdena till bebyggande i huvudsakligen öppet byggnadssätt, d. v. s. med fristående eller kopplade hus i en och två våningar av såväl mindre som större lägenhetstyper. Såsom lämpliga tomter för förnämligare villor av större lägenhetstyp hava särskilda tomtplatser bl. a. anvisats invid de föreslagna strandpromenaderna utmed Stångån.

Stockholm i december 1923.

Gustaf Linden.

Drätselkammarens yttrande.

Drätselkammaren tillstyrker Stadsfullmäktige

att godkänna Byggnadsnämndens ifrågavarande förslag.

Linköping den 6 maj 1924.

På Drätselkammarens vägnar:

C. Rydén.

O. Stenström.

Beredningsutskottets yttrande.

Vid sammanträde den 13 maj 1924 har Beredningsutskottet tillstyrkt Stadsfullmäktige att besluta i enlighet med Drätselkammarens förestående förslag; betygar,

Ex officio:

O. Stenström.