Bibeln (Karl XII)/S. Jude Epistel

←  S. Jacobs Epistel

BIBLIA. Thet är All then Heliga Skrift På Swensko Efter Konung CARL then Tolftes Befalning S. Jude Epistel

S. Johannis Theologi Uppenbarelse  →

S. Jude Epistel.

JUdas, JEsu Christi tienare, men Jacobs broder: them kalladom, som i Gudh Fader helgade äro, och i JEsu Christo behåldne:

2. Mycken barmhertighet, och frijd, och kärlek ware medh eder.

3. MIne käreste, efter thet jagh tog migh före skrifwa eder til om allas wåra salighet, syntes migh behöfwas förmana eder medh skrifwelse, at I kämpa måtten för trona, som ena reso helgonen föregifwin war.

4. Ty thet äro några menniskor medh ibland inkomna, om hwilka fordom skrifwit war til thetta straff: the äro ogudachtige, och draga wår Gudz nådh til lösachtighet, och neka Gudh som allena är HErre, och wår HErra JEsum Christum.

5. MEn jag wil minna eder vppå, at I en tijd thetta skolen weta, at tå HErren hade vthfördt folcket af Egypten, sedan förgiorde han them som icke trodde.

6. Och the änglar som icke behöllo sin förstadöme, vtan öfwergåfwo sin heman, them förwarade han medh ewiga boijor i mörkret, til then stora dagsens doom.

7. Såsom ock Sodoma och Gomorra, och the städer ther omkring, hwilke i samma måtto som the, i skiörhet syndat hade, och hafwa gånget efter främmande kött, the äro satte för ett efterdömelse, och lida ewig eldz pino.

8. SAmmalunda ock thesse drömare, som besmitta kötet, förachta herskapet, och försmäda majestätet.

9. Men Michael then Öfwerängelen, tå han trätte medh diefwulen, och disputerade medh honom om Mose kropp, torde han icke vthsäija försmädelsens doom; vtan sade: HERren straffe tigh.

10. Men thesse försmäda, ther the intet af weta: och hwad the af naturen, som annor oskiälig diur weta, ther vthi förderfwa the sigh.

11. Wee them: ty the gå i Cains wäg, och falla i Balaams wilfarelse för löön skul, och förgås i Chore vpror.

12. Thesse skamfläcker slösa af edra gåfwor vthan fruchtan, och föda sigh sielfwa: the äro skyyr vthan watn, som drifwas omkring af wädret; skallot ofruchtsamt trää, twå resor död, och medh rötter vpryckt.

13. Hafsens wilda wågar, som sin egen skam vthskuma; wilfarande stiernor, hwilkom thet swarta mörkret förwaradt är i ewighet.

14. HAfwer ock Enoch, then siunde ifrån Adam, propheterat tilförene om thessa, och sagt: Sij, HErren kommer medh mång tusend helgon:

15. Til at sitta dom öfwer alla, och straffa alla them som ogudachtige äro, för alla theras ogudachtiga gierningar, medh hwilka the hafwa illa giordt; och för alt thet hårda som the ogudachtige syndare emot honom talat hafwa.

16. Thesse knorra och klaga altid, och wandra efter sin egen lusta; och theras mun talar stolt ord, och achta på personer för nyttos skul.

17. Men I, mine käreste, drager eder til minnes the ord, som tilförene hafwa eder sagt warit af wårs HErras JEsu Christi Apostlar:

18. At the sade eder: Vthi yttersta dagarna skola komma bespottare, the ther gå skola efter sin egen ogudachtiga begärelse.

19. Thesse äro the som partij göra, kötzlige, icke hafwandes Andan.

20. MEn I, mine käreste, vpbygger eder sielfwa på edra aldrahelgasta troo, genom then Helga Anda, och beder:

21. Och behåller eder i Gudz kärlek, och wänter efter wårs HErras JEsu Christi barmhertighet, til ewigt lijf.

22. Och håller thenna åthskilnad, at I förbarmen eder öfwer somliga:

23. Men somliga giörer medh fruchtan saliga, och rycker them vthur elden: hatande then besmittada kötzens kiortel.

24. MEn honom, som förmår förwara eder vthan synd, och ställa eder för sitt härlighets ansichte ostraffeliga, medh frögd:

25. Allena wisom Gudi wårom Frälsare, ware ähra, och majestät, och wälde, och macht, nu och i alla ewighet: Amen.