En sång mig lyster sjunga som är aldeles ny
Om hvad som händt i Alfsta just uti Mosbo by
Det var en unger länsman och så en fjärdingsman
Som offer hafva fallit för mördarens hemska hand
Ja, denna hemnska gerning som nyss utöfvats har
Det var uti maj månad, som ingick skön och klar
Man hade tängt att billdoning sig trängt till folket ner
Men nu mordlusten tyckes ha gripit fler och fler.
Då for ett bud kring norrden hvad hemskt man spörja får
I Helsingland man mördadt två men i olderns vår
Gavell han het' den enne den andre Nills Norén
På deras grafvar solen nu lyser med sitt sken.
En far med trenne söner bejingo dessa brott
De sitta nu i cellen och vänta på sin bott
Stor elakhet de viste när de i frihet var
Men många år får gälda hvad stunden brutit har.
I denna sak nu rätten afkunnat har sin dom
För alltid Karl och Anders blir inom lås och bom
På stupestocken Johan fått mista lifvet sitt
Och fadren Pelle Olsson, blir inne året ett.
Tänk hvilka svåra plågor de skulle nu afstå
I mörka kalla cällen de skola vandra få
Nu får de sitta inne lik fågeln i sin bur
Och kanske aldrig skåda Guds heliga natur.
Ja, nu till sist vill nämna ett orde till hvar och en
Låt aldrig någon locka från rätta vägen hän
Låt aldrig dryckenskapen med dig få öfvermagt
Gör aldrig hvad som ondt är, var ständigt på din vagt.