Boken om vårt land/Kapitel 13
|
- Den kallar jag en usel man,
- som ej sitt segel sköta kan,
- som rädd och blek på stranden står
- när stormen över havet går.
- Må flickan sitta ung och säll
- och plocka ros i sommarkväll;
- till havet längtar sjömans håg,
- hans hem, det är den fria våg.
- Hell dig, min stolta Östersjö,
- mitt Bottenhav med storm och snö,
- min glada, sköna Finska vik,
- på segel och på segrar rik!
- Med alla vindar slår er våg
- mot Ålands skär i munter håg,
- och usel kallas här den man,
- som ej sitt segel sköta kan.