Boken om vårt land/Kapitel 56

Boken om vårt land av Zacharias Topelius 56. Finska vallvisor.

a) Huru mår vår herdegosse?

Huru är att valla hjorden?

Icke illa mår er gosse,

nog är hjorden bra att valla.

På var sten vi muntert gunga,

på var backe glatt vi sjunga,

på vart kärr vi lustigt spela

och i lek var kulle dela.

Smultron plocka vi ej sällan

dricka vatten sen ur källan;

bären göra oss så fagra,

vattnet gör oss icke magra.

(Kanteletar i: yi.)

b) Se, jag kommer, ja, jag kommer,

Ja, jag kommer strax till hemmet!

Ha de redan eldat bastun,

ha de vindat bastuvattnet?

Är min mjuka badkvast färdig?

Månne gröten re’n är kokad?

Är den riktigt varm i fatet?

Är där också smör i ögat?

Äro skedarna i ordning?

Står ett sötmjölksstop på bordet?

Sio, Kirjo! Sio, Karjo!

Hoppsan, Haluna, din tossa!

— Nu är Kirjo redan klavad,

nu är Kar jo re’n i båset,

nu är Haluna i hagen,

och nu springer jag till stugan.

Ja, jag kommer, ja, jag kommer,

ja, jag kommer, hoppsan, hopp, hopp!

(Kanteletar i: 182.)