←  647
Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné

648
649  →
Utgiven 1910 (Sidindex)


[ 60 ]

648.
Högädle och Widtberömde Hr Præsident.

Dei war mig alt för kiärt, att Herr Assessoren hade tid lämna mig några ord om försäkran af des gamble wänskap och nu för tiden önskeliga wälstånd.

Jardin du Roy[1] kan jag nu lämna, när det woro.

Kleinii critique lärer knapt komma någonsin tillbakars, emädan jag den så ärligen fått af en god wän.[2]

jag måste lägga i ordning örterna, ty jag tror jag kan blanda de korten, såsom wand där wid, på kortare tid.[3]

R:d. Hb. Britannicæ effect är att mycket corroborera, därföre hon och framför alt annat brukas til dentifricier; äfwen uti dentibus cariosis tycks hon förtaga cariem; om hon det giör med det hon corroborerar tandkiöttet och förtär putredinem, wet jag ej. lärer man altså få taga det in i hwad man will, som ej är emolliens elr mycket relaxerande.

Auscultanten Alstrin[4] kienner jag icke; woro artigt, om han woro hemma i Historia naturali.

jag har hållit på med unga Rosen, att han skulle taga på sig Botaniquen och trägården i Lund, men han will ej, ty det är omak utan betallning; han får ej då bewaka practiquen, som är mehr födande, men jag hade hierta att taga botaniquen, att wåga där på både tid och hälsa, att sättia afsides alt, att arbeta mehr än de andre, att äfwen se med nöje de commodaste få premium därföre, och de trägnaste intet.

[ 61 ]Tänk, nu är Doctor Harmens[5] präst, och säges Pastor wid ett skiönt pastorat; owanliga saker! men hwarföre icke han så wähl som en större idiot?

Det giör mig ont att jag ej så ofta, som jag gierna wille, får tala med Hr Assessoren. jag håller på med species plantarum och arbetar från morgon till affton, att jag nästan där af grånar.

Fortsättningen och slutet af brefvet hafva bortklippts, hvarvid antagligen den på bladets baksida befintliga utanskriften medföljt. — Säkerligen skrifvet i början af September 1746.

Sigill III. rödt lack.

  1. ​ Någon annan bok med denna titel finnes ej, än de tvänne af Pierre Vallet, »brodeur ordinaire du roi», utgifna Le jardin du Roy tres chrestien Henri IV (Paris 1608) och . . . Louis XIII (Paris 1723).
  2. ​ Se bref. 638 not. 3. Antagligen hade Bäck sändt Linné såsom gåfva Kleins arbete.
  3. ​ Äfven sina under resorna insamlade växter hade Bäck skickat till Linné för att granskas, och dessa blefvo ej blott bestämda, utan ock systematiskt ordnade.
  4. ​ Se bref. 224 not. 8 och 240 not. 7.
  5. ​ Härmed kan näppeligen afses någon annan än Gustaf Harmens, född 1699, promoverad medicine doktor i Harderwijk 1731, medicinæ et physices professor i Lund 1735, död 1774; någon annan »doctor» ( = läkare) med detta namn fanns nämligen på denna tid ej i Sverige. Men i sådant fall var Linnés uppgift om hans prästvigning oriktig, antagligen stödjande sig på ett vilseledande rykte. Att professorer i andra fakulteter (särskildt den filosofiska) sökte transport till den teologiska och läto prästviga sig, var under den tiden ej ovanligt, då bättre inkomster därigenom erhöllos.