Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné/671

←  670

Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné 671

672  →

Utgiven 1910

671.

Wälborne Hr Archiater

    Min trogne Broder.

Lyckelige wij, när wij kunna få en glants af Hofwet och då de, som äro närmast phoebi wagn, bewärdiga oss med en stråle.

Aldrig kunne academien bättre wällia successor äfter Hr Elfwius.^[1]

På de torre öfwersände bladen har jag sändt wissa namn.

i Skånska resan skall jag gifwa så tydelig character på Nasturt. ▽ offic. at aldrig någon skall taga miste. Hon wäxer skräckeligen mycket i skåne wid diken; man borde låta komma frön där ifrån hit, och planteras af apothekare, ty hon är emot de andre antiscorbuticæ oförliknelig; som jag märkte i sommars på smaken.^[2] alla wåra apothekare taga Cardamine antingen vulgare Fl. suec. 559 äller de slugare Cardamine Fl. suec. 560.^[3]

det är mig ej mögligt få Nasturt. aquat. öfwersänt i dag, ty det ligger inter non adglutinatas; jag har fått ett helt Herbarium från Monpelier, och en hop från andra orter i åhr. alla ligga sammans oklistrade. Men M. Brors blad är helt säkert det rätta. saponaria skickas sådan hon nu wäxer in Horto.

i apothequen hafwa de för Solani herba Folia Dulcamaræ, som är aldeles falskt, och giör aldrig det som Solanum officina- rum Flor. 188, mat. med. 94.^[4] Dulcamaram hafwa altså apothequen, men bara Herbam, i. e. folia, uti hwilka ingen kraft är. alt residerar in caule.

Solani Herba^[4] blifwer aldrig lignosa, utan är planta omnino diversissima species a Dulcamara, quæ frutex, diversissima sapore et odore.

Angelica tages ifrån Spanien, at de må få henne ex alpibus Pyrenæis. men Hollandske drogisterne fingo, då jag war i Amsterdam, all sin från Norrige, och i Norrige wäxer hon endast i wår fiell.

Rosens Flora^[5] har 5 a 6 species; de andre äro alla varieteter, dem ingen denna tiden giör sig möda at söka äller beskrifwa. det är artigt att han will se äfter så mycket han förstår; men intet är han Botanicus, utan tänker giöra sig meriterad, om jag skulle falla snart undan, at han hade då skrifwit något i Botanicis; då han straxt skulle blifwa den störste Botanist.

om jag håller lofwen at skicka Böckerne till stockholm, det twiflar jag. men wähl om min Bror först hälsar på oss här, och ser igenom dem, som min Bror lofwade mig. jag hade nog möda at få dem hem; jag har hälsat så ofta på Eder i stockholm; hwarföre ej min gynnare en gång på oss?

Lätt mig se at min Bror ställer sina örter i det skick min Bror bör och kan giöra. det är sannerl. en sambling af stor consideration.

Gallitriche är nytt genus.^[6]

Nog har jag en stor hop dupletter; men M. Bror har och många som jag ej äger; wij få byta; först will jag gifwa min Bror så många han gifwit mig; sedan aldrig en utan byte på westgiötiskt sätt.

jag begynner aldeles slå Species plantar. utur tankarne, jag har sedan i fiohl ej fått tid at se på dem. jag kiörde då åstad alt til Polyandria;^[7] det är mig omögligt på ett helt åhrs ständiga arbete expediera dem; jag har lust lämna det giorde till ett inventarium äfter mig, at äfterwärden kan se at jag kunnat giort det, om jag haft tid och welat. Men skall jag arbeta mig till döds; skall jag aldrig få se äller smaka wärlden? hwad winner jag där med? man blifwer ej slug för än på slutet. till Montin^[8] skall jag säga straxt om Lappske örterne.

woro M. Brors örter inklistrade hwardera på 1⁄2 ark, så woro de snart med namn utarbetade; i hast går det icke at sätta nomina specifica, om jag icke en gång skulle få hog att skrifwa species. men det är mera arbete än jag har tid till.

Nytt woro åtskilligt, det jag sparar till näst, ty posten går straxt, och jag har privata collegier.

Vale et ter vale.

	Tuus
Upsala 1749		corde et animo
d. 6 Octob.		C. Linnæus.

jag har ifrån hela werlden fått en otrolig myckenhet frön; en hop wäxa dageligen up.

Stapelia, quæ Fritillaria capitis b. spei, blomstrar nu in Horto academico, första gången i sverige. mera nytt här näst.

Utanskrift och sigill saknas.

1. ​ Till P. Elfii efterträdare såsom Kgl. Vetenskaps-akademiens sekreterare valdes den 2 Oktober 1749 Pehr Wilhelm Wargentin; se bref. 262 not. 1.
2. ​ Nasturtium aquaticum ... wäxte norr om Östarpa Torp, och inwid landsvägen, helt tätt och stor, som en hampåker, halfannan aln hög. jämte vattnet, der det öfverflödar du det rägnar. Denna örten är uti alla tider räknad såsom den förnämsta emot Skörbjugg. hwarföre hon ock dageligen föreskrifwes af Medicis; men som Apothekarne up i landet sällan kunna skaffa henne, taga de i stället Ängkrassan (Fl. 559) eller någon annor ört, som smakar likt krassa, och det med patientens mindre fördel, och läkarens föga heder. Apothekarne kunna här få tilräckeligt frö, och mycket lätt så den på sänka ställen i tillräckelig quantitet, om de wilja göra sig mödan .... Bladen äro lösa, smaka som krassa eller Cochlearia, men mildare, at man kunde äta dem som Sallat» (Skånska resan s. 278).
3. ​ Cardamine pratensis L. och amara L.
4. ​ Solanum nigrum L.
5. ​ Eberh. Rosén, observationes botanica circa plantas quasdam Scaniæ non ubivis obvias, et partim quidem in Svecia hucusque non detectas (Lund 1749).
6. ​ Callitriche fördes förr (t. ex. i Fl. Lapp. och Suec. ed. I) till slägtet Corispermum.
7. ​ Detta första utkast till Species plantarum, som Linné nu nödgades öfvergifva, finnes bland manuskripten i Linnean Societys bibliotek. Det utgöres af 105 folio-blad och slutar med 3 arter af slägtet Aizoon. Anmärkas må, att däri icke angifvas några egna species-namn.
8. ​ Lars Montin, se bref. 364 not. 2: företog 1749 en mycket besvärlig resa i Lappland, hvarifrån han efter fem månaders frånvaro återkom till Upsala med rika samlingar af prässade och lefvande växter.