Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné/701
← 700 |
|
702 → |
Utgiven 1910 |
- Min kiäreste Broder.
Tack m. k. Br. som ej förgiäter sin tienare.
Ingen Apothecare gesäll med Palmblad har jag sedt.
Kiära gif mig contenta, om något reelt är de viribus fumariæ.[1]
Min K. Br. förgiäter aldrig at recommendera mig; der före är jag oändeligen förbunden. De ryske memoirerne har jag sedt på Boklådan, men allenast 1 dehl; där äro Persicaria, Thalictrum, Lunaria; det skall wara mig kiärt om jag fingo någon correspondence i Petersburg, ty Krascheninnikow[2] kiänner jag ej mer än det at han war i sibirien med Gmelin.
Tänk jag fått öfwer alla de örter som finnas wid Camschatka[3]; de äro oförlikneligen rara, och 1⁄3 del af dem äro de samme med örterne i Canada. Hwem hade trodt at canada skulle finnas i sibirien.
Gud gifwe at K. Collegium fått någon duchtigare karl än Tursenius; jag unnar Tursenius[4] godt, Gud gifwe det lyckades, en sådan karl kunne giöra sig större än någon doctor, om han woro mogen, om han hade hufwud, om han hade lärdom. han war otacksam mot Ahlström. Han war hos mig desperat; ingen oeconome. sed hæc inter nos.[5]
Min k. Bror har sielf Elatine; jag har sedt det i min Brors herbarium, under genus Antirrhini.
jag har fått en alt för wacker Bok ifrån Italien, näml. Donati[6] om polyperne i Corallerne, med Vianelli novum genus, wärket är ståteligit, figurerne täcka; skrefwit på italienska.
war så god och gif innelychte 6 dlr till Hr Wertmyller,[7] apothecaren på Leyonet.
Rosén är tämeligen siuk, fast ej dödeligit. han har en Febris intermittens utan frost. komer hwar afton kl. 7, men hwar annor afton är [hon] dubbel, at hon går bort kl. 10 med första swetten, sedan kommer kl. 11 till morgonen om natten.
jag är beständigt min K. Broders
Upsala 1750 | lydigste tienare | |
d. 9 Octobr. | C. Linnæus. |
Utanskrift:
Kongl. LifMedicus | ||
Wälborne Hr Dr Bæck | ||
frijbr. | Stockholm. |
Sigill IV, rödt lack.
- ↑ Om användningen af Fumaria officinalis mot en mängd olikartade åkommor, se Linn. Fl. suec. ed. II p. 245. Det densamma tillagda namnet Herba melancholifuga vittnar ock om hvilket slags sjukdom den företrädesvis ansågs kunna bota.
- ↑ Stephan Krascheninnikow, född 1713, professor i naturalhistoria i S:t Petersburg, död 1755.
- ↑ Linné erhöll 1750 från Grigorei Demidoff en samling växter, som på Kamtschatka blifvit samlade af J. J. Lerche; de mera anmärkningsvärda bland dessa beskrefvos i den i December s. å. utgifna disputationen Plantæ rariores Camschatcenses.
- ↑ Erland Tursenius (senare Tursén), se bref. 272 not. 1.
- ↑ Men detta oss emellan.
- ↑ Vitaliano Donati, se bref. 360 not. 1. Hans här afsedda arbete är Saggio della Storia Naturale dell’Adriatico Mare (Venedig 1750). Vianellis nya slägte, Luciolella aquæ marinæ, är det i bref. 267 omtalade, i hafsvatten fosforescerande djur, som sedan af Linné benämndes Nereis noctiluca.
- ↑ Johan Ulrik Wermüller, född 1712, hofapotekare, död 1780; »fick 1762 såsom julklapp Kongl. Lifmedici-fullmakt».