Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné/711
| ← 710 |
|
712 → |
| Utgiven 1910 |
- Min Kiäreste Broder.
Så snart jag får en siphilitica till, så skall jag försöka och låta M. Br. wetta, ty jag will hafwa en mun med wäder därföre.
Fick M. Br. mitt bref, som jag skref under min swågers Moræi couvert.
En ung soldat war i Lund för juhl, han war af tysk extraction, såg braf uht, hade braf läsit, besynnerl. Medicinen, talte sine språk perfect, men som alt gick honom contrairt, säger han sig willia skiuta ihähl sig, det han och giorde, fast folk woro närwarande. Han kallade sig Falken, men liten [tid] för än han skiöt ihähl sig, skref han fölliande på ett papper.
Ego non Falken, sed Siegesbeck nominor, oriundus familia honesta. Pater meus est Botanicus celeberrimus, magnique per scripta sua nominis in orbe literato. Studio medico a teneris operam dedi, Kiloniique Holsatorum ante annos binos et quod excedit, Examina Doctoralia, uti vocant, subii; ante annum circiter eodem pulsus sum, non ob delicta uti reor, utpote quæ levia vel nulla fuere, verum ex invidia medicorum ...... Quia vero Deus mihi eis, quæ ad vitæ sustentionem pertinent, auxilio esse nolit, vitam hanc miseram finire decrevi. Valeatis.[1]
jag fick åtskilligt uti hwariehanda från Montpellier; annat åtskilligt från Tyskland.
från Holland hörde jag at Heister[2] giort en annor till fader åt min methode, och Royens skarpa swar där på.
jag hinner ej i dag skrifwa, ty jag skall Præsidera i morgon för Arch. Rosen, och straxt därpå laga till promotions grälet.[3]
de Villars skrifwer en Floram rupellensem.[4]
Sauvages utgifwer systema Foliorum.[5]
Malmsten[6] har warit i Montpellier.
Hallman[7] har gått åt italien.
Har Bror Senacs tractat de corde, han skall hafwa åtskilligt med microscope om blodet, olika med Leuwenhoeks.[8]
jag hinner ej mer. vale.
| M. Broders | ||
| egen | ||
| Linnæus. | ||
Ej dateradt, men skrifvet den 22 Februari 1751.
Utanskrift:
| Archiatren | ||
| Wälborne Herren | ||
| Hr Doctor Bæck | ||
| frijbr. | Stockholm. | |
Sigill III, rödt lack.
- ↑ Mitt namn är ej Falken, utan Siegesbeck. och jag härstammar från en aktad familj. Min far är en mycket berömd botanist, som genom sina skrifter förvärfvat ett stort namn i den lärda verlden. Från mina unga år har jag egnat mig åt medicinska studier och undergick i Kiel för något mer än två år sedan de s. k. doktor-examina, men blef för ett år sedan därifrån bortvisad. som jag tror, ej för några mina felsteg, alldenstund dessa voro helt obetydliga eller inga, utan på grund af afundsjuka hos läkare .... Som emellertid Gud ej velat hjälpa mig med det, som hörer till lifvets uppehälle, har jag beslutat att göra slut på detta usla lif. Farväl.
- ↑ Lorenz Heister, se bref. 638 not. 2; utgaf Systema plantarum generale ex fructificatione, cui annectuntur regulæ ejusdem de nominibus plantarum a cel Linnæi longe diversæ (Helmst. 1747).
- ↑ Disputationen De variolis præcavendis, hvars præses och antagligen författare var den i Stockholm sig då uppehållande N. Rosén och respondens Roland Martin. Promotionen egde rum den 8 Mars, då Linné var promotor, »emädan Arch. Rosen war i Stockholm hos Hans Maj:st. Orationen war de Nidore carbonum». — Äfven vid flera andra tillfällen fick Linné tjänstgöra i stället för Rosén. Så t. ex. præsiderade han vårterminen 1749 för trenne disputationer och förrättade den 26 April promotionen, vid hvilken »myckenheten af auditores, musique, collation och alt war präctigare, än någon promotion tillförene»; till densamma utgaf han ett program »om utländska promotioner» samt »orerade de metamorphosi humana». Vid följande promotion, den 12 December s. å., skulle äfven Rosén vara promotor, men som han blef kvarhållen i Stockholm genom tjänstgöring vid hofvet. »måste, sedan programa war tryckt, Linnæus stiga upp i cathedren och förwalta Arch. Rosens vice-s samt reciterä hans tahl, emädan terminen war utsat och dagen förhanden» (Med Fak:s protokoll). Flera gånger måste ock Linné ensam examinera i alla ämnen i examina, såväl theoretica som practica.
- ↑ Girard de Villars, Catalogue des plantes qui croissent aux environs de la Rochelle; blef aldrig tryckt, men kunde i manuskript erhållas hos författaren.
- ↑ Fr. Boissier de Sauvages, Methodus foliorum seu plantæ floræ Monspeliensis secundum foliorum ordinem (La Haye 1751).
- ↑ Antagligen Olof Malmsten (adlad af Malmsten), född 1720, slutligen lagman i Wästernorrland, död 1797.
- ↑ Johan Gustaf Hallman, se bref. 255 not. 3. Under sin långvariga utländska resa besökte denne äfven Italien och blef därunder 1750 medicine doktor i Padua.
- ↑ Antony van Leewenhoek, se bref. 381 not. 7.