←  BLANDADE SÅNGER
Ungdoms-Bilder
av Carl Fredrik Ridderstad

Dikten
Tvenne Röster  →


[ 46 ]

Dikten.


Fri är dikten: kommer silfvervingad
Som en ljusalf tros,
Som en snöhvit ros,
Kommer liksom glädjen obetingad,
För att fly sin kos.

Kommer som ett stjernfall utur polens
Skumma midnatt fram,
Som ett epigram,
Som en kungs-slup ur ett sund, med solens
Guldklot i sin stam.
 
Kommer hastigt: obesinnad skjuter
Den, med slott och lund,
Upp i en sekund,
Och i kalken af sin krona sluter
Hela himlens rund.
 
Alla fantasiens skatter glöda,
Uti yppigt skick,
För dess fot och blick;
Tankens armod, hvardagssinnets möda
Den ej känna fick.